Bakgrund: Återinskrivning till sjukhus är vanligt förekommande och definieras som vårdtillfälle där återinskrivning sker inom 30 dagar från det tidigare vårdtillfället. Det finns olika orsaker till återinskrivning men två betydande faktorer är bristande vårdkoordination och uppföljningsvård. Samverkan vid utskrivning är en betydande faktor för att personen ska känna sig trygg vid hemgång och på så sätt undvika återinskrivning. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av återinskrivning till sjukhus. Metod: Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed, elva vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med innehållsanalys utifrån en kvalitativ design med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som beskriver personers upplevelse av återinskrivning till sjukhus: Att tvingas genomgå ett nytt vårdtillfälle, Att känna sig missnöjd under sjukhusvistelsen, Att känna tillfredsställelse vid återinskrivning, Att känna blandade känslor vid utskrivning och Att vilja klara sig själv men behöva stöd från andra. Slutsats: Det framkom att vissa personer upplevde generellt en mer accepterande attityd till återinskrivning, medan andra personer upplevde känslor som frustration och lidande vid återinskrivning. För att undvika återinskrivning har sjuksköterskor en viktig roll i att förbereda patienter inför utskrivning och samverka med andra vårdaktörer inom hälso-och sjukvården för en personcentrerad hemgångsplanering.

Bakgrund: Intensivvården tillhandahåller avancerade och invasiva behandlingar till kritiskt sjuka patienter varav en del är sköra. Skörhet kan kvantifieras med Clinical Frailty Scale (CFS) och kopplas till mortalitet, komplikationer och förlängd återhämtning. Patienter som återinskrivs till IVA inom 72h löper större risk för komplikationer och död. I nuläget saknas verktyg för sjuksköterskor för att identifiera patienter som är i riskzonen för återinskrivning till intensivvårdsavdelning (IVA) inom 72h.Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan patienters skörhet enligt Clinical Frailty Scale och återinskrivning till IVA inom 72h.Metod: Retrospektiv single-center kohortstudie med 118 patienter (kontrollgrupp n=60) på en IVA i Sverige mellan åren 2021 och 2022. Analys med kortsabulering, korrelation och logistisk regression samt Mann Whitney U Test.Resultat: I denna studie kunde inget signifikant samband mellan återinskrivning till IVA och CFS poäng konstateras. Det fanns däremot ett starkt samband mellan behandlingsbegränsningar och CFS i kontrollgruppen.Slutsats: CFS kan inte användas för att förutse återinskrivning till IVA inom 72h. Studiens design begränsar möjligheten att generalisera resultat.Intensivvårdssjuksköterskor bör fortsätta använda sig av helhetsbedömning och sin kliniska blick för en patientsäker vård. / <p>2023-05-29</p>

Bakgrund: Antalet äldre ökar och inom tio år väntas gruppen bli en av svensk hälso- och sjukvårds största utmaningar. Patientgruppens vård utgör en särskild utmaning för sjukvårdssystemet som bygger på flera olika vårdgivare. Forskning har visat att koordination och samarbete mellan vårdgivarna är avgörande för vårdkvaliteten, men är samtidigt fortsatt ett problemområde. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskor inom kommunal sjukvårds upplevelser och erfarenheter av mottagningsprocessen av multisjuka äldre vid överflyttning från sjukhusvård. Vi vill även undersöka sjuksköterskornas uppfattning om hur mottagningsprocessen kan påverka patienten och patientens fortsatta vård. Metod: En kvalitativ intervjustudie innefattande sju intervjuer. Intervjuguiden konstruerades av fyra öppna frågor. Innehållet analyserades med innehållsanalys enligt metod beskriven av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultaten från studien visar att mottagningsprocessen beskrevs som mer positiv vid ett gott samarbetet med en sjuksköterska inom landstinget, då läkemedelshantering fungerande samt när möjligheter till framförhållning fanns vid planeringen av patientens vård. Sjuksköterskorna uttryckte även att en mer positiv mottagningsprocess bidrar till att patienten känner sig mer trygg och får en mer personcentrerad vård. Erfarenheter av en mer negativ mottagningsprocess relaterades bland annat till bristande läkemedelshantering. Detta resulterade i upplevelser av stress och att utföra mindre patientsäker vård. Slutsats: Sjuksköterskor inom kommunal sjukvårds har både negativa och positiva upplevelser och erfarenheter av mottagningsprocessen. En positiv mottagningsprocess innebär en mer personcentrerad vård av multisjuka äldre. En mer negativ leder till en mindre personcentrerad och trygg vård. / Background: Elderly people are increasing and within ten years time the group is expected to become one of Swedish healthcare largest challenges. The patient group is a particular challenge as the care includes several actors. Research has shown that coordination and cooperation between care providers is crucial for the quality of care, but still a problem in healthcare today. Aim of the study: Study the experiences of nurses in municipal health cares reception process of patients with multiple diseases discharged from hospital care. We also would like to investigate the nurses' perception of how the reception process can effect the patient. Method: The study was conducted as a qualitative interview study, including seven interviews. The interview guide contained four open questions. Results: The informants' experiences of the receiving process were described positive when good cooperation with a nurse in the county and when the handling of the patients’ medication worked. The nurses expressed that a positive reception process can help the patient feel more secure. A more negative reception process was associated with a lack of control of the patients’ pharmaceuticals, a less person-centered care and unease. Conclusion: Nurses in municipal care have both negative and positive experiences of the receiving process. A positive reception process makes care of multi-ill elderly become more person-centered, and that they experience less feelings of stress while a negative receiving process result in a less person-centered and safe care.