Bakgrund: Befolkningen i världen förväntas att öka och bli allt äldre i framtiden, särskilt gruppen över 65 år. Denna demografiska förändring ställer höga krav på vårdens resurser. Skörhet, som kännetecknas av minskade fysiologiska resurser och ökad sårbarhet, spelar en viktig roll i denna fördelning. Internationellt har screeningprogram för att upptäcka skörhet hos äldre införts. Clinical Frailty Scale (CFS) har blivit ett ledande instrument för att bedöma skörhet hos äldre och har implementerats som ett gemensamt verktyg i sydvästra Sverige. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att skörhetsskatta äldre personer inom primärvård och kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio distriktssköterskor. Insamlade data transkriberades och analyserades enligt Burnards innehållsanalys (2008). Resultat: Analysen utmynnande i tre kategorisystem; “Individanpassad vård ”, “Faktorer som inverkar” och “Distriktssköterskans roll” med innehållande kategorier. I individanpassad vård framgick en enighet bland distriktssköterskor om CFS användbarhet för ökad kännedom om äldre patienters hälsotillstånd. I Faktorer som inverkar skildras aspekter som samverkan, tid som aspekt och följsamheten till CFS. I Distriktssköterskans roll beskrivs betydelsen av kompetensutveckling, utbildning och kunskap i det dagliga arbetet. Slutsats: Studien visar att ett teambaserat tillvägagångssätt och användningen av CFS-bedömningar är av betydelse för att kunna erbjuda individanpassad vård. Distriktssköterskor kan spela en central roll i att potentiellt förbättra vården för sköra äldre personer genom att använda CFS för att erbjuda adekvat stöd.

Bakgrund: Intensivvården tillhandahåller avancerade och invasiva behandlingar till kritiskt sjuka patienter varav en del är sköra. Skörhet kan kvantifieras med Clinical Frailty Scale (CFS) och kopplas till mortalitet, komplikationer och förlängd återhämtning. Patienter som återinskrivs till IVA inom 72h löper större risk för komplikationer och död. I nuläget saknas verktyg för sjuksköterskor för att identifiera patienter som är i riskzonen för återinskrivning till intensivvårdsavdelning (IVA) inom 72h.Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan patienters skörhet enligt Clinical Frailty Scale och återinskrivning till IVA inom 72h.Metod: Retrospektiv single-center kohortstudie med 118 patienter (kontrollgrupp n=60) på en IVA i Sverige mellan åren 2021 och 2022. Analys med kortsabulering, korrelation och logistisk regression samt Mann Whitney U Test.Resultat: I denna studie kunde inget signifikant samband mellan återinskrivning till IVA och CFS poäng konstateras. Det fanns däremot ett starkt samband mellan behandlingsbegränsningar och CFS i kontrollgruppen.Slutsats: CFS kan inte användas för att förutse återinskrivning till IVA inom 72h. Studiens design begränsar möjligheten att generalisera resultat.Intensivvårdssjuksköterskor bör fortsätta använda sig av helhetsbedömning och sin kliniska blick för en patientsäker vård. / <p>2023-05-29</p>

Background: By the year 2030 the prognosis is that one fourth of the Swedish population will be 65 years or older. An age group that today stands for 40 percent of all the daily visits in the Swedish emergency departments. Nearly half of them are 80 years or older. The frail older adults are often low prioritized due to their diffuse symptoms whereby long waiting times and healthcare-related injuries may occur. As a complement to the standard prioritizing procedure, that triage stands for, some emergency departments have introduced screening tools for detecting those individuals that are older adults and frail. Unfortunately, the introduction of new guidelines, do not always imply that the implementation comes easy because there are factors that facilitate and inhibit their intended use. Aim: To illustrate factors that affect the nurses use of the screening tool Clinical Frailty Scale (CFS) which identifies frailty in elders during triage in the emergency department. Method: A descriptive quantitative cross-sectional study where data was collected through a web-based questionnaire. The data of the study was analyzed through descriptive and analytical statistics. Results: When it came to influencing factors regarding the use of CFS in the selected emergency department, CFS as a method with its practicalities constituted as facilitators, whilst the organizational and working cultural aspects constituted as barriers. The differences in the nurses' experience and education effected the perception of CFS in different ways. Conclusion: There is a need of a working culture where responsibility is shared between stakeholders to facilitate a guideline. Advanced nurse practitioners can have a crucial role in educating, motivating and creating space for discussion relating to organizational, theoretical and practical components of the process in identifying the frail older adults. / Bakgrund: Prognosen är att år 2030 kommer en fjärdedel av den svenska populationen vara 65 år eller äldre. Åldersgruppen utgör idag cirka 40 procent av alla besök på Sveriges akutmottagningar där nästan hälften av dem är 80 år eller äldre. De sköra äldre erhåller ofta låg prioritering på grund av sina diffusa symtom, där långa väntetider och vårdrelaterade skador kan uppstå som följd. Som komplement i den vanliga prioriteringsrutinen som triagering innebär har akutmottagningar infört screeningverktyg för att upptäcka de individer som är sköra äldre. Dessvärre innebär införandet av nya rutiner att de inte alltid lätt implementeras i verksamheten eftersom det finns faktorer som främjar och hindrar dess avsedda användning. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors användning av screeningverktyget Clinical Frailty Scale (CFS) för att identifiera sköra äldre vid triagering på akutmottagningen. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie där data samlades in genom en webbenkät. Studiens data analyserades deskriptivt samt med analytisk statistisk. Resultat: När det kom till faktorer som påverkade användningen av CFS på den valda akutmottagningen utgjorde CFS som metod med dess praktiska delar en främjande faktor, medan organisatoriska och arbetskulturella aspekter utgjorde hindrande faktorer. Skillnaderna i erfarenhet och utbildning hos sjuksköterskorna påverkade uppfattningen om CFS på olika sätt. Slutsats: Det behövs en arbetskultur med ett delat ansvar mellan organisation och medarbetare för att främja följsamheten till en rutin. Specialistsjuksköterskor kan ha en betydande roll i att utbilda, motivera och skapa forum för diskussion gällande organisatoriska, teoretiska och praktiska delar i processen av att identifiera sköra äldre.

Introduction: A recent study at the acute admission unit (AAU), revealed that 13.5 percent ofall patients discharged from the department, were readmitted within 30 days during 2018. Inthe group of 80 years and above, the cause for re-admission was multifactorial. Aim: To identify factors that are associated with unplanned re-admission, palliative decision,or death within 30 days after discharge from the AAU, in patients of 80 years or above. Anotheraim is to examine if longer hospital stay, patient discharge planning and fast follow-up canprotect against these outcomes. Methods: A retrospective cohort study comprising 287 patients. Data on age, sex, length ofstay, comorbidities (Elixhauser comorbidity index), frailty (Clinical frailty scale), NationalEarly Warning Score (NEWS), social status, home care, lab values and outcome were collected.All variables were analyzed using Chi-square test with univariate and multivariate logisticregression, and a p-value &lt; 0.05 was considered statistically significant. Results: 276 patients were included. A NEWS ≥ 3 was associated with significantly increasedrisk for poor outcome (odds ratio 2.4). Living with someone without municipal support wasassociated with a significantly decreased risk for poor outcome (odds ratio 0.21). Conclusions: The results indicate that it is crucial to stabilize patients of 80 years or abovebefore discharge. And that living with someone without municipal support is a protective factor.

No description available.