Bakgrund. Sömnstörningar och medföljande bristande sömnkvalitet samt sömnkvantitet kan medföra en minskning av livskvalitet och ökning av psykiska besvär. Få äldre personer får en adekvat behandling för dessa sömnsvårigheter, ofta för att sömnstörningar bedöms vara en normal del av åldrandet. Syfte. Att undersöka vilka av Florence Nightingales omvårdnadsåtgärder för att främja sömn; sänka ljusnivån, minska ljud, frisk luft, läkemedelsadministrering, samt att förebygga hunger, som omvårdnadspersonalen på vård- och omsorgsboenden i Uppsala kommun använder för att förbättra sina boendes sömn, vilken effekt de upplever av dessa omvårdnadsåtgärder samt varifrån kunskaperna om sömnfrämjande omvårdnadsåtgärder är inhämtade. Metod. Metoden var en tvärsnittsstudie med en enkät som datainsamlingsmetod. Enkäten mailades till 3 vård- och omsorgsboenden. Resultat. 18 personer deltog totalt. Över hälften av alla deltagare angav att de ofta eller alltid använder samtliga av Nightingales omvårdnadsåtgärder för att främja sömn. Majoriteten av alla deltagare ansåg att samtliga av Nightingales omvårdnadsåtgärder för att främja sömn hade en positiv effekt på de boendes sömn. Ett statistiskt säkert samband hittades mellan effekt och frekvens för omvårdnadsåtgärderna frisk luft samt att administrera läkemedel. Slutsats. Florence Nightingales omvårdnadsåtgärder användes i vid utsträckning för att förbättra sömnen hos de boende på vård- och omsorgsboenden, och omvårdnadspersonalen uppfattade oftast effekten av omvårdnadsåtgärderna som positiv. Vidare forskning inom området krävs, då mycket lite finns skrivet om sömnfrämjande omvårdnadsåtgärder och då främst icke-farmakologiska.

Studiens syfte var att genom självbiografier se hur lidandets drama ter sig för personer med självskadebeteende. Lidandets drama är en omvårdnadsteori av Katie Eriksson. Självskadebeteende är ett fenomen som funnits i den mänskliga historien och i samhället länge. Det är vanligast förekommande bland unga vuxna. Självskadebeteende kan bestå av att medvetet rispa, skära eller bränna huden samt intox av läkemedel och/eller alkohol. Det upplevs av sjukvårdspersonal svårt att vårda personer med självskadebeteende. Studiens tillvägagångssätt var att analysera självbiografier skrivna av personer med självskadebeteende med hjälp av omvårdnadsteorin Lidandets Drama. Resultatet visar på att författarna till självbiografierna upplever lidandets drama även under tiden de vårdas på sjukhus eller behandlingshem. De är i behov av motspelarens bekräftelse och omgivningens närvaro för att kunna försonas med sitt lidande.

Sjukdomstillståndet kan ha flera olika grundorsaker och kan drabba både män och kvinnor. Fertilitetsbehandling samt dess påverkan på individens hälsa haft ett primärt fokus på kvinnans upplevelser och erfarenhet i jämförelse med mannens. Syfte: Syftet var att beskriva manliga patienters upplevelser av ofrivillig barnlöshet vid fertilitetsbehandling. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning utfördes för att anskaffa kunskap för att svara på syftet. Den insamlad datan analyserades enligt Fribergs femstegsmodell (2012) och kategoriserades utifrån patientupplevelser. Resultat: Män upplever i stor utsträckning sin maskulinitet förminskad, skuld mot sin partner, upplevelse av att vara förbisedd av vården och samhället, depression, sorg och ångest och en överhängande påverkan av livet som helhet till följd av diagnosen. Slutsats: Infertilitet visade sig ha en omfattande påverkan på olika aspekter av mäns liv, inklusive deras psykiska mående, självbild samt relationen med partnern. Ett stort behov finns av vidare forskning på området med mer fokus på män, deras anhöriga samt hur hälso- och sjukvårdens personal förhåller sig i vårdmöten. Vidare behöver interventioner skapas för att förbättra manliga patienters välmående under hela behandlingsförloppet.

Nästan alla familjer i Sverige har besökt BVC någon gång under barnets uppväxt. Det är barnhälsovårdens uppdrag att stödja föräldrarna i föräldraskapet. Fäder har blivit mer engagerade under de senaste decennierna. Hur fäderna i den nya omtumlande rollen kan få stöd, beror på vilken kunskap barnhälsovården har om deras normer och värderingar. Syftet med denna studie är att belysa iranska fäders erfarenheter och förväntningar i kontakten med BVC-sjuksköterskan. Studien har genomförts som en explorativ studie med en kvalitativ ansats. Åtta fäder med iransk ursprung blev intervjuade. Resultatet innefattar tre huvudkategorier; känslan av trygghet, att vara pappa på BVC samt kulturens betydelse. Resultatet från denna studie visar att BVC-sjuksköterskans professionella förhållningssätt gör att iranska fäder upplever trygghet och har stort förtroende för BVC. Faktorer som hjälper fäder från den iranska kulturen att få stöd är beroende av BVC-sjuksköterskans skicklighet och kunskap om kulturkompetens. Hur man förhåller sig som far inför vissa beslut relaterat till barnets uppväxt, är knutet till vem man är som person och vad man har för tidigare erfarenheter.

No description available.

No description available.

Idag räddas fler människor med allvarliga hjärtsjukdomar men bestående skada på hjärtat kan leda till nedsatt pumpkraft och orsaka att hjärtat sviktar. När hjärtat inte orkar att effektivt pumpa ut blod i blodomloppet, berörs kroppens alla organ av låg hjärtminutvolym, ökat fyllnadstryck och otillräcklig syretillförsel. Typiska symtom och tecken debuterar först vid ansträngning och vid försämring även i vila och kan vara livshotande. Syndromet hjärtsvikt har hög sjuklighet, dödlighet och kan orsaka stort lidande för patienten. Det blir också en hög belastning för vården. Behandlingen förbättrar förutsättningen för flera patienter med hjärtsvikt men det ställer krav av patienten att följa behandling och rekommendationer samt acceptera att leva ibland med strikta restriktioner. Att få hjärtsvikt innebär hög risk att försämras i sitt tillstånd och behöva vårdas på sjukhus. Eftersom tiden på sjukhus är kort, kan det göra att patienten inte är färdigbehandlad och skrivs ut för tidigt och därmed behöver återinläggas. För att minska behovet av återinläggning, krävs bättre förståelse kring problemet att hitta, utforska och implementera förebyggande strategier. Syftet var att beskriva orsaker till återinläggningar på sjukhus för personer med hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturöversikt. Till studien valdes artiklar av kvalitativ och kvantitativ forskning utförd på vuxna, "peer reviewad", max tio år gamla, publicerade på engelska eller svenska och tillgängliga i full text. Vetenskapliga artiklar publicerade innan år 2010, skrivna på andar språk än engelska eller svenska och ej tillgängliga i full text exkluderades. Sjutton vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultatet visade att orsaken till återinläggningar var faktorer relaterade till patientens fysiska och psykiska mående, effekten av behandlingen, uppfattningen hur viktig den är, följsamheten och resurser att hantera den. Även sociala och ekonomiska faktorer visades ha samband mellan försämrat tillstånd i hjärtsvikt och behov av återinläggning. Orsaken till återinläggningar av hjärtsviktspatienter är komplexa. På individnivå är det viktigt att patienten förstår vikten av att ha ansvar för sin egen hälsa. Sjukvården har ansvar att förebygga hälsa, erbjuda rätt behandlig och att stödja patientens förmåga att hantera situationen. Faktorer som leder till att patienter med hjärtsvikt återinläggs ofta har samband med bristande förståelse och uppföljning av behandling som kan orsakas av patienten, vården och socioekonomiska omständigheter. Ett optimal omhändertagande av hjärtsviktspatienter bör involvera slutenvård, primärvård och hemsjukvård. Även människans förmåga at ta hand om skig själv sperar en viktig roll. Ett väl fungerande samarbete och tydlighet i vårdkedjan kan optimera vården för den sjuke och förhindra återkommande inläggningar. / Nowadays, there is a good survival rate for patients with heart disease but permanent heart damage can reduce pumping ability and lead to heart failure. When the heart is no longer able to efficiently pump, all organs of the body are affected by a low cardiac output, increased filling pressure and insufficient oxygen supply. Typical symptoms begin at rest and can be life threatening. Heart failure has a high morbidity and mortality. It causes significant reduction in quality of life for the patient and is a burden for the healthcare system. Treatment of heart failure reduces symptoms but requires the patient to follow recommendations and accept strict restrictions to their life. To be a patient with heart failure involves a high risk of deterioration and need for inpatient treatment. Admission time can be relatively short and often patients are discharged prematurely, consequently leading to readmission. To reduce readmission rates, a better understanding of the problem is required in order to find, explore and implement preventative strategies.  The purpose of this paper is to describe the causes of readmission for patients with heartfailure. For this study, the method used was a literature review. Both qualitative and quantitative research papers were used. Inclusion requirements were peer reviewed articles no more than ten years old, in which full text articles could be found and the subjects were adults. We included both English and Swedish publications. Scientific articles published before 2010 and those written in languages other than English or Swedish were excluded. Seventeen scientific articles were included.  The results of this paper show that readmission rates are related to the patients physical and mental health, treatment efficacy, resources available and the patient’s perceptions of the importance of treatment, as well as their compliance to it. Social and economic factors were also shown to be associated with worsening heart failure and readmission rate. The causes for readmission of heart failure patients are complex. At the individual level, the patient can be considered responsible for their own health, and therefore responsible for deterioration in their health. Healthcare, however, is responsible for preventative measures, such as offering the appropriate treatment, and supporting the patient to understand how to care for their own health. Factors contributing to readmission are often related to a lack of understanding of the condition or a lack of appropriate follow-up, this can be on the side of the patient or the healthcare provider, and often related to socio-economic circumstances. Optimal heart failure treatment involves a combination of inpatient care, primary care and at home care. The patient’s ability to take care of themselves plays an important role. A well functioning collaboration with clear roles within the healthcare system can optimise treatment for the patient and reduce readmission rates.

Bakgrund: Missfall är ett ofrivilligt avslutande av graviditet som sker innan vecka 22. Cirka 20% av alla konstaterade graviditeter slutar i missfall eller spontan abort. Det kan finnas flera orsaker till att vissa kvinnor drabbas av missfall. Den vanligaste orsaken är genetiska fel hos fostret.Vid ett missfall kan kvinnan påverkas både fysiskt och psykiskt och söker sig därför till akutmottagningen där en personcentrerad omvårdnad är önskvärt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av omvårdnad på akutmottagningen i samband med missfall. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga artiklar med enkvalitativ design och en induktiv ansats. För att analysera de vetenskapliga artiklarna användes Fribergs analysmodell. Databassökning i CINAHL och PubMed. Resultat: Efter analysprocessen framkom tre huvudkategorier som beskrev kvinnorsupplevelser av omvårdnad på akutmottagningen i samband med missfall: brist på information, brist på känslomässigt stöd och förväntningar på omvårdnad har inte uppfyllts. Slutsats:  Litteraturstudien visade på att kvinnorna upplevt bristande information och känslomässigt stöd angående missfallet. Det är av vikt i omvårdnaden att sjuksköterskan vårdar och stöttar personcentrerat utifrån kvinnors unika behov. En ökad kunskap och kompetens hos sjuksköterskan kring missfall och bemötande bidrar till ökad uppfattning om kvinnors upplevelse samt minimerar eventuellt lidande.  Nyckelord: akutmottagning. katie erikssons omvårdnadsteori. personcentrerad vård.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en växande folksjukdom över världen. Detta utgör en betydande börda för personens livskvalitet och hälsa. För att främja en optimal vård är egenvård som är baserad på Orems Omvårnadsteori avgörande för att effektivt hantera tillståndet och bibehålla en balans mellan behov och förmågan till självständigt utföra egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt i öppenvård. Metod: Litteratursökning genomfördes i Cinahl och PubMed. Översikten inkluderade 18 kvalitativa artiklar och två med mixad metod, med fokus på den kvalitativa delen. Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod tillämpades. Resultat: I resultat framkom fyra huvudkategorier och nio subkategorier. Huvudkategorierna är (1) ”Att anpassa sig till ett nytt liv”, (2) ”Emotionell påverkan på egenvården”, (3) ”Stöd i egenvården”, (4) ”Kunskap och information om egenvård”. Diskussion: Det lyfts fram vikten av livstilförändringar för effektiv egenvård vid hjärtsvikt i linje med Orems omvårdnadsteori. Utmaningar med implementering och integration i det vardagliga livet påverkar behandlingsresultat och livskvalitet. Stödet från familj, sjukvård och digitala verktyg är avgörande och personcentrerad stöd kan förbättra motivationen. Slutsats: Vidare forskning behövs för att undersöka motivationsfaktorer som påverkar följsamhet till livsstilsförändringar och egenvård hos personer med hjärtsvikt. / <p>2024-03-22</p>

En vårdrelations uppbyggnad är en komplex process där hinder och möjligheter finns. Vårdrelationen är central i den personcentrerade vården och kan vara både vårdande och icke-vårdande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdrelationens hinder och möjligheter ur patienters perspektiv. Litteraturstudiens resultat baseras på tio vetenskapliga artiklar som har bearbetats med ett deduktivt förhållningssätt utifrån Halldórsdóttirs omvårdnadsteori. Hinder som framkom i resultatet var att vårdare ofta var för upptagna för sina patienter eller visade ovilja till sitt arbete. Det gjorde att patienterna drog sig tillbaka och kände sig ensamma. Resultatet visade att patienterna beskriver respekt och bekräftelse som två möjligheter i uppbyggnaden av en vårdrelation. Detta resulterade i att patienterna kunde tala fritt om sina behov för vårdarna. Både hinder och möjligheter kan överensstämma med Halldórsdóttirs omvårdnadsteori, där väggen står för hinder och bron står för möjligheter. Genom denna litteraturstudie framkom att det finns begränsad forskning kring ämnet därför skulle det vara av intresse att forskningen i framtiden fortsätter undersöka vårdrelationen ur patienters perspektiv. / A nurse-patient relations contexture is a complex process in which there are both barriers and facilitators. The nurse-patient relations is central to the person centered care and can be both caring and uncaring. The aim of this study was to describe the nurse-patient relations barriers and facilitators from the patients' perspective. The literature study results are based on ten scientific articles and are analyzed with a deductive approach by Halldórsdóttirs nursing theory. Barriers that emerged in the result is that nurses were often too busy for their patients or showed reluctance to work. This meant that patients withdrew and felt lonely. The result showed that patients described respect and comfirmation as two facilitators in the contexture of a nurse-patient relations. This resulted in that patients were able to speak freely about their needs for caregivers. Both barriers and facilitators could apply with Halldórsdóttirs nursing theory where the wall represent barriers and the bridge represent facilitators. Through this study it revealed that there is limited research on the topic so it would be of interest that research will continue examining the nurse-patient relations from the patients' perspective.