Background: Several nursing theorists emphasize the importance of establishing the so-called therapeutic relationship between the nurse and the patient in order to facilitate and provide better results of the treatment. Aim: The aim of this study was to investigate how nurses working in out-patient psychiatric care describe the concept of therapeutic relationship and its usage when working with patients. Method: Semi structured interviews were performed and the material was analyzed through qualitative content analyzis. Result: Four main categories that describe the different aspects of the therapeutic relationship emerged. These were: What the nurse does to establish the therapeutic relationship, The functions and definition of the therapeutic relationship, The qualifications of the therapeutic relationship and Challanges in establishing the therapeutic relationship. Conclusion: The therapeutic relationship was described as a tool in working with the patient, and individualized treatment, trust, sufficient time and the use of one's own personality was described as important factors in establishing this relationship.

Trots att hjärtsviktspatienter har en sämre prognos än vissa cancerformer, får dessa patienter ofta en begränsad information om sin sjukdomsprognos samt en begränsad tillgång till välutvecklad vård i livets slutskede. Studier visar att patienter med avancerad hjärtsvikt kan ha en dålig förståelse för sitt tillstånd och sjukdomsprognos. Detta kan innebära att de kan sakna möjligheter att diskutera sina önskemål om vård i livets slutskede. Syftet med studien var att undersöka uppfattningar och erfarenheter hos sjuksköterskor som arbetar med hjärtsviktspatienter i livets slutskede. I denna studie har det använts elva vetenskapliga artiklar. Analys av materialet resulterade i tre huvudteman vilket är brist på kunskap, brist på kommunikation och psykisk påverkan samt sex subteman. Resultatet visar att sjuksköterskor så väl som patienten och närstående har ett stort behov av utbildning och information. Det visar sig också att många hjärtsviktspatienter och deras närstående inte får tillräckligt med information om sin sjukdomsprognos, de symptomen som ger signal till att sjukdomen har blivit sämre samt hur de kan få kontakt med olika insatser. Som sjuksköterska är det viktigt att ha en bra utbildning och en god förståelse för hur hjärtsviktspatienter upplever brytpunktssamtal vid övergång till palliativ vård.

Bakgrund: Demens är den vanligaste kroniska sjukdomen hos människor över 75 år. Alzheimers sjukdom utgör cirka 60-70 procent av de insjuknade i demens. Alzheimers sjukdom kallas för de anhörigas sjukdom då de anhöriga ofta får ta på sig ansvaret att vårda sin sjuke livskamrat. Den sjuke personen bor ofta kvar hemma långt in i sjukdomsförloppet. Det kan då upplevas som en stor uppoffring och påfrestning i livet för den anhöriga. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: En analys gjordes på fyra patografier med kvalitativ design. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys som anpassas för omvårdnadsvetenskap. Resultat: Analysen ledde fram till tre kategorier och åtta underkategorier. Den första kategorin var Att förlora relationen med underkategorierna Att förlora sin livskamrat, Förlorade känslor till sin livskamrat och Förlorat hopp om en gemensam framtid. Den andra kategorin var Att gå från partnerskap till vårdare med underkategorierna Att behöva åsidosätta sig själv, Att inte känna sig förstådd och Behov av hjälp och stöd. Nästa kategori var Att behöva överge med underkategorierna Att inte räcka till och Att behöva lämna över ansvaret. Slutsats: Det är känt att anhöriga ofta hamnar i rollen som vårdare till en livskamrat med Alzheimers sjukdom. Den nya livssituationen påverkar den anhöriga avsevärt då mycket tankar och känslor om skuld, skam, sorg och saknad uppmärksammas. Att vårda en sjuk person kan upplevas mycket påfrestande då livet helt plötsligt förändras till något helt annat. Eftersom den anhöriga till en person med Alzheimers sjukdom ofta ingår i en stor del av vårdandet är det viktigt att lyfta fram deras förmågor, känslor och hälsa. Att stärka dessa kan bidra till en ökad förståelse och en ökad hanterbarhet av sjukdomen. Det kan bidra till att den anhöriga kan axla ansvaret som vårdare på ett lättare sätt och där med stärka hälsan för såväl den anhöriga som för den sjuke livskamraten.

Bakgrund: Stroke kan inträffa akut och oväntat och är en av de fem vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Stroke innebär att hjärnan drabbas av syrebrist antingen av en blödning eller av en infarkt. Två tredjedelar av de som insjuknar i stroke får någon form av psykisk, emotionell eller fysisk påverkan. Att ge en god och säkert omvårdnad är centralt inom sjuksköterskans ansvar. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av att vårdas på sjukhus under den första tiden efter att ha drabbats av stroke. Metod: Arbetet genomfördes som en litteraturöversikt. Databaser Pubmed och Cinahl användes för litteratursökning. Resultaten utgick från 17 vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med Fribergs kvalitativa granskningsfrågor. Analysen utfördes med utgångspunkt från Graneheim och Lundmans (2014) innehållsanalys. Resultat: Resultatet från litteraturöversikten utmynnade i tre kategorier. Kategorierna bestod av Individanpassad kommunikation och empatiskt förhållningssätt, Delaktighet och autonomi, Omvårdnadshandlingar och vårdmiljö. Diskussion: Resultatet visade att bemötandet hade betydelse vid omvårdnad där kommunikation var en viktig pelare för patientens välmående. Kommunikationsverktyg påverkade patienterna i varierande grad. Den goda omvårdnaden kunde utföras genom patienternas delaktighet i deras omvårdnad. Omvårdnadshandlingar och hjälpmedel beskrivs som betydelsefulla vid omvårdnaden. Slutsats: Första tiden på sjukhuset var främmande och otrygg för patienter vilket har setts i litteraturöversiktens resultat. Att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på sjukhus efter stroke gjorde att patientsäkerheten kunde lyftas fram och omvårdnadens kvalitet kan förbättras för patienterna. Vidare behövs mer forskning kring patienters upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad, exempelvis det framgår inte tydligt om det är sjuksköterskans kunskap som brister vid kommunikation eller andra professioners kunskap. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-02</p>

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor arbetar hälsofrämjande på ett hälsofrämjande sjukhus. / The aim of the study was to investigate how nurses work with healthpromotion at a health promoting hospital.

Bakgrund: Befolkningen i världen förväntas att öka och bli allt äldre i framtiden, särskilt gruppen över 65 år. Denna demografiska förändring ställer höga krav på vårdens resurser. Skörhet, som kännetecknas av minskade fysiologiska resurser och ökad sårbarhet, spelar en viktig roll i denna fördelning. Internationellt har screeningprogram för att upptäcka skörhet hos äldre införts. Clinical Frailty Scale (CFS) har blivit ett ledande instrument för att bedöma skörhet hos äldre och har implementerats som ett gemensamt verktyg i sydvästra Sverige. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att skörhetsskatta äldre personer inom primärvård och kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio distriktssköterskor. Insamlade data transkriberades och analyserades enligt Burnards innehållsanalys (2008). Resultat: Analysen utmynnande i tre kategorisystem; “Individanpassad vård ”, “Faktorer som inverkar” och “Distriktssköterskans roll” med innehållande kategorier. I individanpassad vård framgick en enighet bland distriktssköterskor om CFS användbarhet för ökad kännedom om äldre patienters hälsotillstånd. I Faktorer som inverkar skildras aspekter som samverkan, tid som aspekt och följsamheten till CFS. I Distriktssköterskans roll beskrivs betydelsen av kompetensutveckling, utbildning och kunskap i det dagliga arbetet. Slutsats: Studien visar att ett teambaserat tillvägagångssätt och användningen av CFS-bedömningar är av betydelse för att kunna erbjuda individanpassad vård. Distriktssköterskor kan spela en central roll i att potentiellt förbättra vården för sköra äldre personer genom att använda CFS för att erbjuda adekvat stöd.

Background: Pain is one of the most common and feared symptoms in palliative care and may cause suffering and reduced quality of life of the dying person. The pain has several different dimensions and is a subjective experience of each individual. How the nurse meets the palliative patient's pain is essential to good health of the patient, which allows a good and worthy death. Aim: The aim was to highlight nurses' experiences in meeting total pain in palliative care. Method: The literature review is based on ten scientific studies of which seven studies with a qualitative approach, a study using quantitative methods and two studies with mixed method. The studies included in the literature review has been reviewed and approved by an ethics committee. Searches were made in the databases MEDLINE and CINAHL Complete full text. Results: The results showed that nurses experienced difficulties to meet patients who experienced total pain. The nurses felt that they had insufficient knowledge and experience in meeting patients with total pain. The nurse worked much with existential conversation. Discussion: Nurses experienced an uncertainty in the face of existential questions, which is a difficult but important part of the work. This is discussed and anchored in Rosemarie Rizzo Parse nursing theory Human becoming along with the concept of caring. / Bakgrund: Smärta är ett av de vanligaste och mest fruktade symtomen i den palliativa vården och kan medföra lidande och försämrad livskvalitet hos den döende människan. Smärtan har flera olika dimensioner och är en subjektiv upplevelse hos varje enskild individ. Hur sjuksköterskan möter den palliativa patientens smärta är avgörande för en god vård av patienten vilket ger möjlighet till en god och värdig död. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta total smärta i palliativ vård. Metod: Litteraturöversikten baseras på tio vetenskapliga studier varav sju studier med kvalitativ metod, en studie med kvantitativ metod samt två studier med mixad metod. De studier som inkluderats i litteraturöversikten har granskats och godkänts av en etisk kommitté. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl Complete och MEDLINE full text. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde svårigheter att möta patienter som upplevde total smärta. Sjuksköterskorna upplevde sig ha bristande kunskap och erfarenhet av att möta patienter med total smärta. Sjuksköterskan arbetade mycket med existentiella samtal. Diskussion: Sjuksköterskor upplevde en osäkerhet i att möta existentiella frågor, vilket är en svår men viktig del i arbetet. Detta diskuteras och förankras i Rosmarie Rizzo Parses omvårdnadsteori Mänsklig tillblivelse tillsammans med begreppet vårdande.

Bakgrund: Immigranter, flyktingar, asylsökande och papperslösa tillhör samhällets mest sårbara grupper och löper hög risk att utveckla mental ohälsa relaterat till traumatiska upplevelser pre- och postmigrativt. Grupperna är underrepresenterade inom den psykiatriska vården och det råder ett missförhållande mellan behovet av och tillgången till vård för dessa patientgrupper. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen av den mentala ohälsan och hinder för vård hos immigranter, flyktingar, asylsökande och papperslösa ur ett transkulturellt omvårdnadsperspektiv. Metod: Tio kvalitativa studier och två studier med mixad metod har granskats och analyserats. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori har använts för att lyfta resultatet till en högre abstraktionsnivå. Resultat: Tre teman identifierades: Den mentala ohälsan, Hinder för vård och Kulturellt betingade attityder. I resultatet framkom att grupperna lider av mental ohälsa relaterat till erfarenheter genom migrationsprocessen. Bristfällig information, kommunikationssvårigheter och bristande tillit till vårdpersonalen ledde till hinder i vården. Dessutom framkom att stigmatisering, religiösa övertygelser och könsroller påverkade fokusgruppens syn på mental ohälsa. Slutsats: Immigranter, flyktingar, asylsökande och papperslösa är högriskpatienter för mentala ohälsotillstånd men strukturella och personliga faktorer hindrar dem att erhålla vård. Som sjuksköterska är det viktigt att inta en aktiv roll och ha kunskap och förståelse kring dessa människors upplevelser och kulturellt betingade attityder kring mental ohälsa. Klinisk betydelse: Genom att belysa en marginaliserad patientgrupps upplevelser av att leva med mental ohälsa och erhålla vård i en ny kulturell kontext ökar sjuksköterskans medvetenhet om dessa människors situation. Detta kan leda till en bättre vård för dessa patienter. / Background: Immigrants, refugees, asylum seekers and undocumented migrants belong to society's most vulnerable groups and are at high risk of developing mental health problems. The groups are underrepresented in psychiatric care and there is a disproportion between the need and the availability of care for these patient groups. Aim: The aim was to examine the experience of mental illness and barriers for access to healthcare of immigrants, refugees, asylum seekers and undocumented migrants from a transcultural nursing perspective. Method: Ten qualitative studies and two mixed-method studies were reviewed and analysed. Leiningers transcultural nursing theory was applied to enable a higher level of abstraction. Results: Three themes were identified: The mental illness, Barriers for care and Culturally influenced attitudes. The result showed that the groups suffered from mental illness related to experiences through the migration process. Inadequate information, communication difficulties and a lack of trust in the medical staff led to obstacles in healthcare. Stigma, religious beliefs and gender roles affected the focus group's view of mental illness. Conclusion: Immigrants, refugees, asylum seekers and undocumented migrants are at high risk for developing mental illness but structural and personal factors preventing them to receive treatment. Nurses should take an active role and gain knowledge about experiences and culturally conditioned attitudes about mental illness among patients. Clinical significance: Highlighting the experience of living with mental illness and obtaining care in a new cultural context, increases the nurses’ knowledge about the marginalized patient group.

Bakgrund: I mars 2020 klassade WHO covid-19 som en pandemi. Sjukhus världen över var oförberedda på en massiv tillströmning av svårt sjuka patienter. Andningssvikt var ett allvarligt symtom som kunde orsaka att patienter blev inlagda på intensivvårdsavdelning. Sjuksköterskors uppgift var att tillhandahålla god omvårdnad, minska lidande och tillgodose patienternas grundläggande behov trots rådande omständigheter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad under covid-19-pandemin utifrån Hendersons omvårdnadsteori. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod med deduktiv analys. En litteraturstudie har genomförts där kvalitativa artiklar har granskats och totalt sammanställdes 14 kvalitativa vetenskapliga artiklars resultat. Resultat: Presenteras utifrån tre teman som är; bristande basal omvårdnad, brister i etiskt ansvar och svårigheter att skapa goda patientrelationer. Teman presenteras sedan i underteman som är; svårigheter i att hjälpa patienten andas, brister i patientsäkerhet, besöksrestriktioner skapade etiska dilemman och starkare relation mellan sjuksköterska och patient. I dessa teman har svårigheter utifrån Hendersons omvårdnadsteori identifierats. Kritiskt sjuka patienter och ett högt patientflöde på sjukhus orsakade svårigheter i omvårdnad för sjuksköterskor. Konklusion: Brist på resurser, brister i teamsamverkan, kritiskt sjuka patienter och ett högt patientflöde ansågs hota vårdkvaliteten. Sjuksköterskors erfarenheter av covid-19-pandemin tyder på att sjukvården behöver fler resurser inför kommande pandemier / Background: In March 2020, the WHO classified covid-19 as a pandemic. Hospitals worldwide were unprepared for a massive influx of seriously ill patients. Respiratory failure was a serious symptom that could cause patients to be admitted to the intensive care unit. Nurses' job was to provide good care, reduce suffering and meet the basic needs of patients despite prevailing circumstances. Aim: To describe nurses' experiences of nursing during the covid-19 pandemic based on Henderson's nursing theory. Method: The study is based on a qualitative method with deductive analysis. A literature study has been carried out where qualitative articles have been reviewed and a total of 14 qualitative scientific articles' results were compiled. Findings: Presented based on three themes which are; lack of basic care, shortcomings in ethical responsibility and difficulties in creating good patient relationships. The themes are then presented in sub-themes which are; difficulties in helping the patient breathe, deficiencies in patient safety, visiting restrictions created ethical dilemmas and stronger relationship between nurse and patient. In these themes, difficulties based on Henderson's nursing theory have been identified. Critically ill patients and a high patient flow in hospitals caused difficulties in nursing for nurses. Conclusion: Lack of resources, deficiencies in team cooperation, critically ill patients and a high patient flow were considered to threaten the quality of care. Nurses' experiences with the covid-19 pandemic indicate that healthcare needs more resources for future pandemics.