Bakgrund: Stroke kan inträffa akut och oväntat och är en av de fem vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Stroke innebär att hjärnan drabbas av syrebrist antingen av en blödning eller av en infarkt. Två tredjedelar av de som insjuknar i stroke får någon form av psykisk, emotionell eller fysisk påverkan. Att ge en god och säkert omvårdnad är centralt inom sjuksköterskans ansvar. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av att vårdas på sjukhus under den första tiden efter att ha drabbats av stroke. Metod: Arbetet genomfördes som en litteraturöversikt. Databaser Pubmed och Cinahl användes för litteratursökning. Resultaten utgick från 17 vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med Fribergs kvalitativa granskningsfrågor. Analysen utfördes med utgångspunkt från Graneheim och Lundmans (2014) innehållsanalys. Resultat: Resultatet från litteraturöversikten utmynnade i tre kategorier. Kategorierna bestod av Individanpassad kommunikation och empatiskt förhållningssätt, Delaktighet och autonomi, Omvårdnadshandlingar och vårdmiljö. Diskussion: Resultatet visade att bemötandet hade betydelse vid omvårdnad där kommunikation var en viktig pelare för patientens välmående. Kommunikationsverktyg påverkade patienterna i varierande grad. Den goda omvårdnaden kunde utföras genom patienternas delaktighet i deras omvårdnad. Omvårdnadshandlingar och hjälpmedel beskrivs som betydelsefulla vid omvårdnaden. Slutsats: Första tiden på sjukhuset var främmande och otrygg för patienter vilket har setts i litteraturöversiktens resultat. Att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på sjukhus efter stroke gjorde att patientsäkerheten kunde lyftas fram och omvårdnadens kvalitet kan förbättras för patienterna. Vidare behövs mer forskning kring patienters upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad, exempelvis det framgår inte tydligt om det är sjuksköterskans kunskap som brister vid kommunikation eller andra professioners kunskap. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-02</p>