Spelling suggestions: "subject:"clinical frailty scale (CFS)"" "subject:"clinical frailty acale (CFS)""
1 |
Distriktssköterskans erfarenheter av att skörhetsskatta äldre personer inom primärvård och kommunal hälso- och sjukvård : En kvalitativ intervjustudieShamoun, Kristina, Galvig, Susann January 2023 (has links)
Bakgrund: Befolkningen i världen förväntas att öka och bli allt äldre i framtiden, särskilt gruppen över 65 år. Denna demografiska förändring ställer höga krav på vårdens resurser. Skörhet, som kännetecknas av minskade fysiologiska resurser och ökad sårbarhet, spelar en viktig roll i denna fördelning. Internationellt har screeningprogram för att upptäcka skörhet hos äldre införts. Clinical Frailty Scale (CFS) har blivit ett ledande instrument för att bedöma skörhet hos äldre och har implementerats som ett gemensamt verktyg i sydvästra Sverige. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att skörhetsskatta äldre personer inom primärvård och kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio distriktssköterskor. Insamlade data transkriberades och analyserades enligt Burnards innehållsanalys (2008). Resultat: Analysen utmynnande i tre kategorisystem; “Individanpassad vård ”, “Faktorer som inverkar” och “Distriktssköterskans roll” med innehållande kategorier. I individanpassad vård framgick en enighet bland distriktssköterskor om CFS användbarhet för ökad kännedom om äldre patienters hälsotillstånd. I Faktorer som inverkar skildras aspekter som samverkan, tid som aspekt och följsamheten till CFS. I Distriktssköterskans roll beskrivs betydelsen av kompetensutveckling, utbildning och kunskap i det dagliga arbetet. Slutsats: Studien visar att ett teambaserat tillvägagångssätt och användningen av CFS-bedömningar är av betydelse för att kunna erbjuda individanpassad vård. Distriktssköterskor kan spela en central roll i att potentiellt förbättra vården för sköra äldre personer genom att använda CFS för att erbjuda adekvat stöd.
|
2 |
Identification of risk factors associated withunplanned readmission, palliative decision ormortality within 30 days at the acute admissionsunit during 2019 – a retrospective cohort study.Dahlgren, Ida January 2020 (has links)
Introduction: A recent study at the acute admission unit (AAU), revealed that 13.5 percent ofall patients discharged from the department, were readmitted within 30 days during 2018. Inthe group of 80 years and above, the cause for re-admission was multifactorial. Aim: To identify factors that are associated with unplanned re-admission, palliative decision,or death within 30 days after discharge from the AAU, in patients of 80 years or above. Anotheraim is to examine if longer hospital stay, patient discharge planning and fast follow-up canprotect against these outcomes. Methods: A retrospective cohort study comprising 287 patients. Data on age, sex, length ofstay, comorbidities (Elixhauser comorbidity index), frailty (Clinical frailty scale), NationalEarly Warning Score (NEWS), social status, home care, lab values and outcome were collected.All variables were analyzed using Chi-square test with univariate and multivariate logisticregression, and a p-value < 0.05 was considered statistically significant. Results: 276 patients were included. A NEWS ≥ 3 was associated with significantly increasedrisk for poor outcome (odds ratio 2.4). Living with someone without municipal support wasassociated with a significantly decreased risk for poor outcome (odds ratio 0.21). Conclusions: The results indicate that it is crucial to stabilize patients of 80 years or abovebefore discharge. And that living with someone without municipal support is a protective factor.
|
Page generated in 0.0514 seconds