Abstract Background: Frailty is a physiological condition caused by aging which increases the risk for adverse health problems and extended need for health and social care. This condition can be prevented, and to some extent treated, with physical activity. But research shows that older adults spend as much as 62 to 86 percent of their waking time sedentary. However, there is a lack of research, national studies in particular, looking into what specifically motivates older adults to physical activity. Purpose:The purpose of this study was to gain a better understanding of which aspects, and why, that motivated physically inactive older adults to become physically active.  Method: The study was conducted with a qualitative study design in the form of four focus groups interviews. The 19 respondents consisted of older adults with a physical inactive lifestyle. The Health Belief Model was used as a theoretical framework. A thematic content analysis with a deductive approach was used when processing collected data. Result: 16 subcategories were found answering the research questions and four of these were more prominent than the others: Companionship and social health, Possibilities to choose, Physical Activity on Prescription (FaR®) and No fear and worries. The theme Barriers stood out compared to the others themes since containing a larger number of subcategories. Conclusion: There were aspects within both health and social care as on a societal- and personal level that motivated the respondents to an increased physical activity. Further research is however needed within this area. Not only looking into what motivates older adults to an active lifestyle in general, but also what especially motivates those who are at greatest risk for frailty or already being frail. / Sammanfattning Bakgrund: Skörhet (frailty) är ett åldersrelaterat fysiologiskt tillstånd som ökar risken för allvarliga hälsoproblem och ett ökat behov av hälso- och sjukvård. Detta tillstånd kan förebyggas, och i viss mån behandlas, med fysisk aktivitet. Forskning visar dock att äldre vuxna spenderar så mycket som 62 till 86 procent av sin vakna tid stillasittande. Men det saknas forskning, speciellt nationella studier, på vad som specifikt motiverar äldre vuxna till fysisk aktivitet. Syfte: Den här studiens syfte var att öka förståelsen för vilka aspekter, och varför, som kunde motivera fysiskt inaktiva äldre vuxna till att bli fysisk aktiva. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsdesign i form utav fyra stycken fokusgruppsintervjuer. De 19 respondenterna bestod av äldre vuxna med en fysiskt inaktiv livsstil. The Health Belief Model utgjorde studiens teoretiska referensram. En tematisk innehållsanalys med en deduktiv ansats användes när det insamlade datat processades. Resultat: 16 subkategorier hittades som svarade på forskningsfrågorna och fyra av dessa var mer framträdande än de andra: Kamratskap och social hälsa, Valmöjligheter, Fysisk Aktivitet på Recept (FaR®) och Ingen rädsla eller oro. Temat Hinder stod ut jämfört med övriga teman då det innehöll ett större antal subkategorier. Slutsats: Det fanns aspekter inom både hälso- och sjukvård samt på samhälls- och individnivå som påverkade deltagarnas motivation till en ökad fysisk aktivitet. Ytterligare forskning behövs dock inom det här området. Inte enbart på vad som generellt motiverar äldre vuxna till en aktiv livsstil, utan också vad som specifikt motiverar de individer som är i störst risk för skörhet eller redan är sköra.

Bakgrund: En ökande äldre befolkning innebär stigande krav på hälso- och sjukvården och ökade samhällskostnader vilket gör det högst aktuellt att fokusera på hälsofrämjande och förebyggande vård av äldre. Skörhet är ett komplext och multidimensionellt syndrom vilket kännetecknas av funktionsnedgång och förminskad motståndskraft. Skörhet är förknippat med hög risk för stort vårdbehov eller dödlighet. Forskning visar att utveckling av skörhet kan förhindras genom tidig identifiering av riskpatienter och tillämpning av förebyggande omvårdnadsåtgärder. Detta faller inom sjuksköterskans ansvarsområde.Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att förebygga skörhet hos äldre.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på 21 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ (n=2) och kvantitativ (n=19) ansats som söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed.Resultat: Analysen av artiklarna ledde fram till fyra huvudkategorier: riskbedömning,aktivitet, nutritionsanpassning och stödåtgärder. Ett helhetsperspektiv skapas genom identifiering av skörhetsgraden och en multidimensionell riskbedömning. Information och undervisning skapar förståelse för omvårdnadsåtgärder som fysisk aktivitet, nutritionsanpassning och kognitiv träning. Praktiska och psykosociala omvårdnadsåtgärder som komplement ökar egenvårdsförmåga och motivation hos de äldre.Slutsats: Skörhet hos äldre kan förebyggas genom en personcentrerad helhetsbedömning samt individanpassade omvårdnadsåtgärder. Fysisk och kognitiv aktivitet, kostomställning samt praktiskt och psykosocialt stöd minskar undernäring, inaktivitet och muskelnedbrytning samt ökar motivation och egenvårdsförmåga. / Background: An increase in the elderly population means higher pressure on health care, and rising societal costs, making it urgent to move focus to health promotion and preventive care. Frailty is a complex, multidimensional syndrome characterized by disability and a decline of resistance associated with high risk for a greater need for health care or mortality. Research shows how frailty can be prevented through early detection of at-risk patients, and, from a holistic perspective, applying nursing measures with the purpose of preventing, which is the nurse's responsibility.Aim: The aim was to describe nursing measures to prevent frailty of older people.Method: This study was conducted as a literature review based on 21 scientific articles with both qualitative (n = 2) and quantitative (n = 19) approaches that were searched in the databases CINAHL and PubMed.Result: The analysis of the articles led till four main categories: risk assessment, activity, nutrition and support measures. A holistic perspective is created by identifying frailty and a multidimensional risk assessment. Information and teaching create an understanding of nursning measures such as physical activity, dietary change and cognitive training. Practical and psychosocial support as a complement increase the self-care capacity and motivation of the elderly.Conclusion: Frailty in the elderly can be prevented through personcentered and holistic assessment as well as individualized nursing measures. Physical and cognitive activity, dietary change and practical and psychosocial support reduce malnutrition, inactivity and muscle loss as well as they increase motivation and self-care.

Trauma definieras som skador som uppkommer av kraftigt våld. Dessa skador kan medföra hot mot individens liv och hälsa eller risk för allvarlig kvarstående funktionsnedsättning. Med den åldrande populationen i samhället finns ett behov av ändring av fokus i traumaomhändertagandet och omvårdnaden. Äldre patienter har en högre risk för komplikationer samt dödlighet vid trauman då den äldre patienten har minskade fysiologiska funktioner och ändrade reserv- och reparationskapaciteter.  Syftet med denna studie var att belysa faktorer som påverkar den äldres omvårdnad i traumaomhändertagandet. För denna studie genomfördes en litteraturöversikt. Sökningar gjordes i Pubmed och Cinahl och 15 vetenskapliga artiklar valdes ut. Data analyserades genom en integrerad analys där resultatet sammanställdes och presenterades i resultattabell.  Denna studie identifierade två huvudkategorier och totalt fem underkategorier. De huvudkategorier som uppenbarades var betydelsen av specialistkunskap och standardiserade arbetssätt i omvårdnaden av den äldre traumapatienten. I de 15 artiklar som hittades till denna studie framkom bland annat att specialistsjuksköterskans kompetens, advanced care planning, att arbeta i team, strukturerat arbetssätt, kontinuitet och identifiering av risker var faktorer som hade betydelse för omvårdnaden och omhändertagandet för den äldre traumapatienten.   Denna studie belyser faktorer som påverkar omvårdnaden och omhändertagandet för den äldre traumapatienten, dessa faktorer kan hjälpa vården att identifiera den äldres behov. Att utveckla vårdprogram för de äldre traumapatienterna, öka specialistkunskaper hos vårdpersonalen, arbeta med rutiner och identifiering av risker samt att arbeta mer utifrån den äldres egna mål skulle påverka omhändertagande av den äldre traumapatienten positivt. / Trauma is defined as injuries that arise from severe violence. These injuries can pose a threat to the individual's life and health or a risk of severe permanent disability. With the aging population in society, there is a need to change the focus in trauma care and nursing. Elderly patients have a higher risk of complications and mortality from trauma as the elderly patient has reduced physiological functions and altered reserve and repair capabilities. The purpose of this study was to shed light on factors that affect the elderly's nursing in trauma care. A literature review was conducted for this study. Searches were conducted in Pubmed and Cinahl and 15 scientific articles were selected. Data were analyzed through an integrated analysis where the results were compiled and presented in the results table. This study identified two main categories and a total of five subcategories. The main categories that were revealed were the importance of specialist knowledge and standardized working methods in the care of the elderly trauma patient. In the 15 articles found for this study, it emerged, among other things, that the specialist nurse's competence, advanced care planning, working in teams, structured working methods, continuity and identification of risks were factors that were important for the nursing and care of the elderly trauma patient. This study highlights factors that affect the care and nursing of the elderly trauma patient, these factors can help the care to identify the elderly's needs. Developing care programs for the elderly trauma patients, increasing specialist knowledge of the care staff, working with routines and identifying risks and working more based on the elderly's own goals would have a positive effect on the care of the elderly trauma patient.

I takt med att befolkningen blir äldre ökar även andelen äldre individer med skörhet. Med stigande ålder ökar även förekomsten av hjärtsjukdom och multisjuklighet. Sköra äldre med hjärtsjukdom, med eller utan multisjuklighet, läggs ofta in för vård i den akuta hjärtsjukvården. De har ofta komplexa och omfattande omvårdnadsbehov som är svåra att tillgodose i den akuta hjärtsjukvården. Om skörheten inte tas i beaktande riskerar den sköra äldre patienten att utsättas för onödigt lidande och försämrad livskvalitet. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten under och efter vård av akut hjärtsjukdom hos sköra äldre. Metoden för genomförandet var en allmän litteraturöversikt med integrerad dataanalys. Ett systematiskt arbetssätt har tillämpats under metodförfarandet. Analysen av inkluderade artiklar resulterade i tre kategorier och fyra underkategorier som beskriver vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos sköra äldre under och efter vård av akut hjärtsjukdom. Inkluderingen föregicks av en noggrann urvalsprocess och vetenskaplig kvalitetsgranskning. Resultatet visade att faktorer som multisjuklighet och behandling, biologiska aspekter och sociodemografi samt funktionsförmåga påverkade livskvaliteten hos de sköra äldre. De faktorer som hade störst inverkan på livskvaliteten var multisjuklighet, medicinska och kirurgiska interventioner samt ingrepp, ålder och fysisk funktionsförmåga. Slutsatsen är att de faktorer som påverkar livskvaliteten hos sköra äldre under och efter vård för akut hjärtsjukdom i stor utsträckning har ett samband med graden av skörhet. Skörheten påverkar utfall av behandling, försämrar den fysiska funktionsförmågan samt ger en hög biologisk ålder vilket kan leda till försämrad livskvalitet. Utifrån skörhetsgrad kan vård och omvårdnad anpassas till den enskilde individens förutsättningar och behov vilket möjliggör ett personcentrerat helhetsperspektiv. Specialistsjuksköterskan i hjärtsjukvård kan spela en viktig roll vid initiering av och utförande av skörhetsbedömningar. / As the population ages, the proportion of older individuals with frailty increases. With advancing age, the prevalence of heart disease and multimorbidity also increases. Frail older adults with heart disease, with or without multimorbidity, are often admitted for care in acute cardiac care. They often have complex and extensive care needs that are difficult to meet in acute cardiac care. Inadequate consideration of frailty can result in unnecessary suffering and diminished quality of life. The aim of this literature review was to describe factors that affect quality of life during and after care for acute cardiac disease in frail older adults.  The method was a general literature review with an integrated data analysis. A systematic approach was applied during the method procedure. The analysis of the included articles resulted in three categories and four subcategories that describe the factors that affects the quality of life. Inclusion was preceded by a careful selection process and scientific quality review. The results showed that the factors multimorbidity and treatment, biological aspects and sociodemographic, and functional ability influenced the quality of life of frail, older adults. The factors with the greatest impact on quality of life were multimorbidity, medical and surgical interventions and procedures, age, and physical functional ability. The conclusion is that the factors that affect the quality of life in frail older adults during and after care for acute cardiac disease are largely related to the degree of frailty. Frailty affects treatment outcomes, impairs physical functional, and results in a high biological age, which can lead to reduced quality of life. Based on the identified degree of frailty, care and nursing can be adapted to the individual's conditions and needs, enabling a person-centred approach. The cardiac specialist nurse plays an important role in initiating and performing frailty assessments.

Bakgrund: Befolkningen i världen förväntas att öka och bli allt äldre i framtiden, särskilt gruppen över 65 år. Denna demografiska förändring ställer höga krav på vårdens resurser. Skörhet, som kännetecknas av minskade fysiologiska resurser och ökad sårbarhet, spelar en viktig roll i denna fördelning. Internationellt har screeningprogram för att upptäcka skörhet hos äldre införts. Clinical Frailty Scale (CFS) har blivit ett ledande instrument för att bedöma skörhet hos äldre och har implementerats som ett gemensamt verktyg i sydvästra Sverige. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att skörhetsskatta äldre personer inom primärvård och kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio distriktssköterskor. Insamlade data transkriberades och analyserades enligt Burnards innehållsanalys (2008). Resultat: Analysen utmynnande i tre kategorisystem; “Individanpassad vård ”, “Faktorer som inverkar” och “Distriktssköterskans roll” med innehållande kategorier. I individanpassad vård framgick en enighet bland distriktssköterskor om CFS användbarhet för ökad kännedom om äldre patienters hälsotillstånd. I Faktorer som inverkar skildras aspekter som samverkan, tid som aspekt och följsamheten till CFS. I Distriktssköterskans roll beskrivs betydelsen av kompetensutveckling, utbildning och kunskap i det dagliga arbetet. Slutsats: Studien visar att ett teambaserat tillvägagångssätt och användningen av CFS-bedömningar är av betydelse för att kunna erbjuda individanpassad vård. Distriktssköterskor kan spela en central roll i att potentiellt förbättra vården för sköra äldre personer genom att använda CFS för att erbjuda adekvat stöd.

<p>Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som är förknippade med samhällsnyttiga värden, såsom kreativitet, uppfinnarförmåga och konstnärlighet. Trots det så tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhället alltjämt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhällelig belastning. Vad som sällan eller aldrig uppmärksammas är att psykiskt sjuka personer ofta har långa perioder av friskhet och därmed borde utgöra en samhällelig kraft. Studien ger inledningsvis en skildring av hur psykisk skörhet genom tiderna haft olika status, och ansågs tidigare vara en viktig förutsättning för de stora geniernas framgång. Studien problematiserar det samtida synsättet  på psykiskt sjuka och den kategorisering som skapar dikotomin psykiskt sjuk / samhälligt problem och frisk / samhällelig nytta. Denna diskurs upprätthålls av medierna. Media beskrivs ofta som den tredje makten och utgör därmed ett viktigt fundament i samhället.  Den diskurs som medierna förmedlar är också utgångspunkten för denna studie. Mot denna bakgrund undersöks om det finns <em>något</em> massmedialt forum som ger en mer nyanserad och positiv bild. Studien syftar därför till att undersöka <em>om </em>och <em>hur</em> egenskaper som kreativitet, uppfinnarförmåga och konstnärlighet beskrivs och kopplas samman med psykisk sjukdom i forumet <em>insändare.</em> Undertiteln <em>En betraktelse av en modern ensidig bild av psykiskt sjuka</em> säger något om resultatet, där psykiskt sjuka även i det undersökta materialet ofta associeras med negativa egenskaper som kriminalitet, arbetslöshet och våldsbenägenhet.</p>

Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som är förknippade med samhällsnyttiga värden, såsom kreativitet, uppfinnarförmåga och konstnärlighet. Trots det så tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhället alltjämt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhällelig belastning. Vad som sällan eller aldrig uppmärksammas är att psykiskt sjuka personer ofta har långa perioder av friskhet och därmed borde utgöra en samhällelig kraft. Studien ger inledningsvis en skildring av hur psykisk skörhet genom tiderna haft olika status, och ansågs tidigare vara en viktig förutsättning för de stora geniernas framgång. Studien problematiserar det samtida synsättet  på psykiskt sjuka och den kategorisering som skapar dikotomin psykiskt sjuk / samhälligt problem och frisk / samhällelig nytta. Denna diskurs upprätthålls av medierna. Media beskrivs ofta som den tredje makten och utgör därmed ett viktigt fundament i samhället.  Den diskurs som medierna förmedlar är också utgångspunkten för denna studie. Mot denna bakgrund undersöks om det finns något massmedialt forum som ger en mer nyanserad och positiv bild. Studien syftar därför till att undersöka om och hur egenskaper som kreativitet, uppfinnarförmåga och konstnärlighet beskrivs och kopplas samman med psykisk sjukdom i forumet insändare. Undertiteln En betraktelse av en modern ensidig bild av psykiskt sjuka säger något om resultatet, där psykiskt sjuka även i det undersökta materialet ofta associeras med negativa egenskaper som kriminalitet, arbetslöshet och våldsbenägenhet.

Bakgrund: År 2060 beräknas antalet personer över 65 år att ha ökat till 56 % av befolkningen i Sverige. Fastän äldre patienter nyttjar ambulansen i allt högre omfattning så har inte utbildningen för ambulanssjuksköterskor förändrats särskilt mycket för att möta de specifika behov som en äldre befolkning har. Den förväntade livslängden ökar bland jordens befolkning och under det senaste århundradet har kroniska hälsoproblem ersatt infektiösa sjukdomar som den dominerande belastningen på hälso- och sjukvården. Nästan alla kroniska tillstånd är starkt relaterade till åldrande. Syfte: Att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelse av att vårda äldre patienter som är multisjuka. Metod: Ett ändamålsenligt urval av nio ambulanssjuksköterskor intervjuades om sina upplevelser av att vårda äldre patienter som är multisjuka. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen presenterades fem huvudkategorier; Att utesluta livshot, Att det är komplext att ge vård till äldre, Att bygga upp en bank av kunskaper, Att kunna göra något för den äldre patienten och Att lyssna till den äldre patientens livshistoria. De flesta deltagare beskrev det på ett eller annat sätt som positivt att vårda äldre patienter. Alla beskrev hur det var viktigt att se till hela patienten och dennes omgivning och att anpassa kommunikationen för att kunna ge bästa vård. Mer utbildning efterfrågades för att kunna möta de behov som finns hos den äldre patientgruppen. Akutsjukvård ansågs inte alltid vara den bästa vården för denna patientgrupp. Slutsats: Ambulanssjuksköterskorna upplevde arbete med de äldre patienterna både roligt och utmanande. Även om deltagarna tyckte att grundutbildningen gav en bra grund att stå på i sitt yrke så ville många utöka sina kunskaper inom området äldre patienter och deras sjukdomar. Deltagarna beskrev tydligt vikten av att se till hela patienten vid vårdtillfället och hur den holistiska synen på människan och dess omgivning både kunde ge lindring men även mer information om patienten och dennes sjukdomshistoria. Synen på vad vård och omsorg innebär verkar vara genomgående lika hos alla deltagare i studien. Ett intresse för att göra gott för individen genomsyrar de svar som kommer fram i studien. / Background: In 2060, the number of people over 65 years old is estimated to have increased to 56% of the population in Sweden. Although older patients use the ambulance to an increasing extent, the training for ambulance nurses has not changed much to meet the specific needs of an elderly population. Life expectancy is increasing among the world's population and over the last century, chronic health problems have replaced infectious diseases as the dominant burden on health care. Almost all chronic conditions are strongly related to aging. Objective: To illustrate the paramedics experience of caring for elderly patient with multimorbidity. Method: An appropriate selection of nine paramedics were interviewed of their experiences in caring for elderly patients with multimorbidity. The interviews were analyzed with the help of a qualitative content analysis. Results: The analyze presented five categories; To exclude lifethreat, To care for the elderly is complex, To build up a bank of knowledge, To do something for the elderly patient and To listen to the elderly patients life story. Most participants described it to be positive in one way or another to care for older patients. All the participants describe how important is was to see the whole patient and their surrounding and to adapt the communication to give the best care. More education was requested to be able to meet the needs of the elderly patients. Emergency care was not always considered to be the best care for this group of patients. Conclusion: The paramedics experienced the work with elderly patient to be both fun and challenging. Even if the participants thought that the basic training of the nursing programme provided a good foundation for their profession a lot of them wanted to increase their knowledge in the area of older patients and their diseases. The participants clearly described the importance of seeing the whole patient when caring for them and how the holistic view of the human being and their surroundings could both palliate but also give more information about the patient and their anamnesis. The approach to what nursing and care really means seems to be consistent in all the participants in the study. An interest to do good for the individual pervades the answers in this study.

Syftet var att granska sjuksköterskans dokumentation avseende intagningsorsak, andra identifierade problem/behov utefter CGA och vilka åtgärder det ledde till samt beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att använda instrumentet CGA. Metod: Studien har en beskrivande design med kvantitativ och kvalitativ ansats. Totalt granskades 50 bedömningsinstrument och datajournaler. Frågeformulär utformades och 13 sjuksköterskor valde att delta. Journalgranskningarna utfördes med kvantitativ retrospektiv analys och frågeformulären analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Under journalgranskningen framkom 11 olika intagningsorsaker där försämrat allmäntillstånd var den största gruppen. Totalt identifierades 205 problem/behov och 186 initierade åtgärder varav 7 åtgärder/person var högsta antal. Flest initierade åtgärder fanns inom nutrition, social bakgrund och fallrisk. Sjuksköterskornas erfarenheter av att använda CGA var att det fanns behov av tydliga arbetsrutiner gällande CGA, att CGA fungerade bra som checklista men var tidskrävande. De upplevde att CGA gav dubbelarbete men viljan fanns att använda CGA men däremot svårt att få det att fungera i arbetet samt att sjuksköterskorna identifierade problem/behov utan att använda CGA. Sjuksköterskorna upplevde inte att omhändertagandet förändrades men däremot fick teamet helhetsperspektiv på patientens livssituation. Samverkan med anhöriga och kommunen var viktigt. Slutsats: Studiens resultat visade att förutom inskrivningsorsak fanns även andra identifierade problem/behov utefter CGA som hade stor betydelse för att den äldre skulle uppleva hälsa. Sjuksköterskorna upplevde brister inom rutinen runt CGA samt erfor att sjuksköterskornas omhändertagande av den geriatriska patienten inte förändrades efter implementeringen av CGA. / Aim was to examine nurses documentation regarding admission cause, other identified problems/needs by the CGA and the actions that led to and describe nurses experiences of using the instrument CGA. Method: The study has a descriptive design with quantitative and qualitative approach. Total audited 50 assessment instruments and data records. Questionnaires were designed and 13 nurses chose to participate. Journal audits performed by quantitative retrospective analysis and the questionnaires were analyzed by the inspiration of qualitative manifest content analysis. Results: In the journal audit identified 11 different admission causes which reduced general condition was the largest group. Total identified 205 problems/needs and 186 initiated measures which 7 action/person was the highest number. Most measures were initiated in nutrition, social background and risk of falling. Nurses experiences of using the CGA was that there was a need for clear work procedures regarding the CGA, the CGA worked well as a checklist but was time consuming. They felt that the CGA gave duplication but the desire was to use the CGA but hard to make it work at work and the nurses identified problems / needs without using the CGA. The nurses did not feel that the care was changed but got the team holistic view of the patients life situation. Collaboration with families and the municipality was important. Conclusion: The study results showed that in addition the cause enrollment were other identified problems/needs along the CGA that had great importance for the elderly would experience health. The nurses experienced deficiencies in routine around the CGA and required that the nurses taking care of the geriatric patient did not change after the implementation of CGA.

Introduktion: Höftfrakturer drabbar många äldre och väntas öka i framtiden. En höftfraktur kan leda till en stor förändring på lång och kort sikt och är en av de största anledningarna till att äldre personer får svårt att utföra dagliga aktiviteter eller behöver flytta in på ett särskilt boende.  Syfte: Att utforska äldre personers upplevelse av att drabbas av en höftfraktur och hur livet påverkats under det efterföljande året.  Metod: Studien är gjord med kvalitativ design. Tio personer (nio kvinnor och en man) i åldern 75–91 år deltog i semi-strukturerade intervjuer i sina hem ett år efter höftfrakturen. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.  Resultat: Ett tema växte fram, Att fortsätta kämpa när livet krackelerar – med självständighet som drivkraft att återfå ett gott liv.Temat belyser deltagarna som med begränsade resurser kämpat för att försöka återfå sina förmågor. Tre kategorier formulerades utifrån nio subkategorier. Kategorierna är: Höftfrakturen medför ett liv med begränsningar, Att få stöd stärker den egna kämpaglöden och Hantera och acceptera en ny tillvaro. Slutsats: Studiens resultat stärker tidigare forskning om att en höftfraktur medför långvariga konsekvenser. Utöver den fysiska skadan påverkas även det psykiska måendet. Stöd från omgivningen är av stor betydelse i efterförloppet och för att stärka motivationen att rehabiliteras.Fortsatt arbete med förebyggande åtgärder och utveckling av vården efter en höftfraktur för de sköra äldre är angeläget, inte minst ur perspektivet jämlik hälsa. / Introduction: Hip fractures affect many older people and are expected to increase in the future. A hip fracture can lead to substantial changes in the long and short term and is an important reason for dependence in daily activities or need to move into a special accommodation. Aim: To explore older peoples experience of suffering from a hip fracture and how life has been affected in subsequent year.   Method: A qualitative design was used. Ten persons (nine women and one man) aged 75-91 years participated in semi-structured interviews one year after the fracture. The interviews were analyzed using qualitative content analysis inspired by Graneheim and Lundman.  Result: One theme emerged, Continuing to fight when life cracks – with independence as a driving force to regain a good life.The theme highlights that the participants, despite limited resources, struggled to regain their abilities. Three categories were formulated from nine subcategories. The categories are: The hip fracture leads to a life of limitations, Getting support strengthens one's own fighting spirit andManage and accept a new existence.  Conclusion: The results further strengthens previous research concluding that hip fractures has long lasting consequences. Apart from the physical aspect, the injury also has an impact on mental health. Social support is of great importance as it increased the participants´ motivation towards rehabilitation. To achieve equal healthcare, the care after a hip fracture needs to be further developed and preventive measures seems urgent for the frail older population.