No description available.

No description available.

Bakgrund: Att vara multisjuk innebär att en person har flera kroniska sjukdomar samtidigt. Prevalensen av personer med multipla kroniska sjukdomar i världen ökar bland dem äldre men också bland dem som är yngre. För att kunna förbättra livskvaliteten för multisjuka människor krävs det att sjuksköterskor ser på personen som på en helhet och kan identifiera dennes fysiska, psykiska och sociokulturella behov. Därför bör fokus ligga på att försöka förstå personers upplevelser av att vara multisjuk, för att kunna tillgodose de uttalade och outtalade behoven. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att vara multisjuk. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Personers upplevelse av att vara multisjuk beskrivs i fyra kategorier: att inte kunna leva som förut, att behöva stöd och hjälp, att bli sedd och förstådd, att försonas med sin situation. Slutsats: Att vårda personer med multisjuklighet kräver att människan ses som helhet. Som sjuksköterska är det viktigt att använda sig av en mer personcentrerad vård och inte förbise människans behov. I framtida studier bör personer med multisjuklighet vara väl presenterade och belysa de behoven hos personer med multisjuklighet på ett mer adekvat sätt.

Bakgrund: Det finns många faktorer som påverkar egenvårdsprocessen och personer som lever med hjärtsvikt upplever hinder och svårigheter i att utföra egenvård. Egenvård består främst av medicinering och livsstilsförändringar och om god egenvård upprätthålls kan personer med hjärtsvikt leva ett bra liv trots sjukdom. Egenvårdsförmåga mäts med två mätinstrument, European Heart Failure Self-Care Behaviour Scale (EHFScBS) och Self-Care Heart Failure Index (SCHFI). Syfte: Att identifiera och beskriva faktorer samt deras effekt på egenvårdsförmågan hos personer med hjärtsvikt. Metod: Litteraturöversikten gjordes utifrån 15 kvantitativa studier. Artiklar söktes fram i databaserna CINAHL och Medline. I samtliga artiklar är egenvårdsförmågan mätt med olika versioner av EHFScBS och SCHFI. Artiklar analyserades med hjälp av Fribergs trestegsmodell. Resultat: 44 identifierade faktorer framkom varav 38 faktorer var signifikanta för egenvårdsförmåga. Mest förekommande signifikanta faktorer var ålder, multisjuklighet, sjukdomsduration, NYHA-klassificering, ejektionsfraktion, sjukhusinläggningar, vårdgivare, depressiva symtom och kön. Slutsats: Faktorer med betydelse för egenvård var kognition, multisjuklighet och socialt stöd. Dessa har en relation till varandra och visar på en komplex situation. Identifierade faktorer kan ge ökad förståelse för vad som påverkar egenvårdförmågan och på så sätt vara ett underlag för vårdpersonal så att omvårdnaden personcentreras. / Background: There are many factors affecting the self-care process and people living with heart failure experience obstacles and difficulties to perform self-care. Self-care mainly consists of medication and lifestyle changes and people who maintain good self-care can live a good life despite the disease. Self-care ability can be measured using two instruments, European Heart Failure Self-care Behavior Scale (EHFScBS) and Self-Care Heart Failure Index (SCHFI). Aim: To identify and describe factors and their effects on self-care ability in people with heart failure. Method: This literature review is based on quantitative studies. 15 articles were found in the databases CINAHL and Medline. In all articles self-care ability was measured with different versions of EHFScBS and SCHFI. Articles were analyzed using Fribergs three-step model. Results: 44 factors were identified and 38 factors were significant in self-care ability. Most common significant factors were age, comorbidity, disease duration, NYHA-classification, ejection fraction, hospitalization, caregiver, depressive symptoms and gender. Conclusion: Factors affecting self-care was cognition, comorbidity and social support. They have a relationship to each other that shows complexity. Identified factors may increase understanding of what affects self-care and can be used to support health professionals in person centered care.

Jakobsbergsgeriatriken och Stockholms Läns Sjukvårdsområde betonar vikten av värdeskapande insatser och arbetssätt. Med patientperspektiv skapas resultat av betydelse för patienten. Delaktighet anges som en viktig del. Återkommande patientenkäter  visar att det finns ett gap mellan målbild och arbetssätt på kliniken. Syftet med förbättringsarbetet var att öka patienternas delaktighet under hela vårdtillfället. Syftet med studien var att identifiera vilka erfarenheter som kunde knytas till förändrade arbetssätt. Med kvalitativ metod genom interaktiv forskningsansats för förbättringsarbetet arbetade medarbetarna fram förslag på arbetssätt och metoder som bättre kunde gynna patientdelaktighet, vilka testades genom upprepade PDSA-hjul. För att besvara frågeställningarna till studien av förbättringsarbetet användes mixed method. Semistrukturerad fokusgruppsintervju, enskilda djupintervjuer, två patientenkäter låg till grund för utvärdering av upplevelser av de förändrade arbetssätten.   Förbättringsarbetet resulterade i ett flertal förändrade arbetssätt från inskrivning till utskrivning, där patientens egna förväntningar, önskemål och behov blivit tydligare.  Exempel på förändringar;  Fokus på delaktighet från inskrivningssamtalet, avstämning halvvägs in i vårdtillfället för att fånga nya frågor och ytterligare identifierande behov/ förväntningar. Studiens resultat påvisar vikten av tydlig kommunikation/information inom teamet och med patienten som partner i beslutsfattande. Insikter om teamprocesser och aktiviteter som behöver anpassas ytterligare under vårdprocessen för att skapa bättre förutsättningar för ökad patientdelaktighet. / Jakobsberg Geriatric Clinic emphasizes the importance of value creation and working methods from a patient perspective that gives results of relevance to the patient, where participation is given as an essential part. Patient surveys have shown that there is a gap between the target and working processes, which does not promote participation sufficiently.   The purpose of the improvement work was to increase patient participation throughout the hospital stay. The purpose of the study was to identify experiences that could be linked to the changing working methods, through a patient’s as well as an employee’s perspective.  The Improvement work was performed with a quality design and an interactive research approach where care-staff drafted proposals on useful methods that would better favor patient participation. These methods were then tested by repeated PDSA-wheels.  To answer the questions to the study, mixed method was used. Semi-structured focused group interviews were conducted and participation observations occurred. Individual interviews were held and patient’s surveys were filled out to evaluate the experience of the changing working method.  The improvement work resulted in a number of changes, from admission to discharge, where the patient’s own expectations, wishes and needs, became more central. Examples of changes; an increased focus on patient participation, from the enrollment, as well a reconciliation offered midway through the care episode with the purpose to catch arising issues and to identify additional needs.  The findings in the study demonstrate the importance of clear communication / information within the team and with the patient as a partner in decision-making. Insights on team processes and activities that need to be further adapted during the care process to create better conditions for increased.

Bakgrund: Antalet äldre ökar vilket utgör en stor utmaning för samhället. Nationella satsningar pågår för att åstadkomma en sammanhållen vård och omsorg för de multisjuka äldre. Syfte: Att beskriva primärvårdsläkares och kommunala sjuksköterskors erfarenheter av samverkan för multisjuka äldre i ordinärt boende samt vilka faktorer de anser viktiga för att förebygga inläggning i slutenvården. Metod: Kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer där sammanlagt 15 sjuksköterskor och läkare deltog. Materialet analyserades med systematisk textkondensering. Resultat: Informanterna anser att flera faktorer påverkar om de multisjuka äldre kan vårdas kvar hemma, samverkan mellan primärvårdsläkare och kommunala sjuksköterskor utgör en viktig del men ansvaret för en allt högre medicinsk nivå i ordinärt boende kräver också andra resurser. En medicinsk vårdplanering underlättar men eftersom de mest sjuka äldres tillstånd snabbt kan förändras behöver de regelbundna hembesök. Detta är en förutsättning för att den medicinska säkerheten ska tryggas, särskilt efter utskrivning från slutenvården.  En utebliven planering och bristande information till patient och närstående ökar risken för sjukhusinläggningar som hade kunnat undvikas. Med ytterligare ersättning för att prioritera multisjuka äldre kan fler hembesök göras. De multisjuka äldres speciella behov ställer ökade krav på personalens kompetens.  Slutsats: Det finns ett engagemang för de multisjuka äldre och förslag på lösningar för att undvika slutenvård och återinläggningar både inom den egna organisation och i samverkan med vårdgrannar. De satsningar som görs nationellt och lokalt behöver utformas tillsammans med de läkare och sjuksköterskor som är närmast patienten för att tillvarata deras kompetens och erfarenhet. Först då kan rätt satsningar komma de multisjuka äldre till del. / Background: The ageing population has increased, which is a major challenge. National efforts are underway to develop coherent care for frail old people. Objective: To describe primary care physicians and community nurses' experiences of interaction for frail old people in home care, and the factors they consider important in preventing readmission. Methods: Qualitative methodology with focus groups involving 15 nurses and doctors. The material was analysed with systematic text condensation. Results: The informants consider that many factors determine whether the frail old people can stay in home care, collaboration between physicians and nurses is important but the responsibility for an increasing medical level in home care also require other resources. A medical healthcare planning facilitates but the frail old patient’s medical condition may change rapidly, regular home visits are needed. This is a prerequisite to ensure medical safety, particularly after discharge from inpatient care. Lack of planning and information to patients and their relatives increases the risk of readmission that could have been avoided. With additional compensation to prioritize the frail elderly, more home visits can be made. The frail old people’s special needs places increased demands on the staff skills. Conclusion: There is a commitment to the frail old people and suggestions for ways to avoid hospitalization and readmissions both within their own organization and in collaboration with healthcare neighbours. The efforts that are being made nationally and locally need to be in collaboration with the doctors and nurses who are closest to the patient to benefit from their skills and experiences. Only then, the right ventures can be made to benefit the frail old people.

Bakgrund: Antalet äldre patienter som söker vård till akutmottagningen har ökat med åren. De flesta sökande av dessa äldre patienter är multisjuka, vilket innebär att de äldre patienterna har minst två sjukdomar. Sjuksköterskor upplever stress och frustration i sitt arbete på akutmottagningen på grund av tidsbrist och brist i kompetenser samt erfarenhet. Syfte: Att beskriva äldre multisjuka patienters upplevelser av att bli vårdade på akutmottagningen. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatdelen presenteras utifrån två teman med sina respektive subteman. Första temat är ”Positiva upplevelser”, som inkluderar två subteman” Att uppleva tillfredsställelse och bli sedd och respekterad” och ” Att uppleva trygghet och tillit”. Andra tema är ”Negativa upplevelser” som inkluderar två subteman ”Att uppleva sig övergiven” och ”Att uppleva brist på trygghet och tillit”. Slutsats: Äldre multisjuka patienter har en stark önskan om att uppleva trygghet och sjuksköterskans närvaro. Att sjukvårdspersonalen är professionella och säkra i sin yrkesroll leder till att äldre patienter känner sig trygga, sedda och respekterade. När sjukvårdspersonalen inte har tillräckliga kunskaper och erfarenheter om de äldre patienternas hälsotillstånd leder det till att de äldre patienterna upplevde sig övergivna, otrygga samt en minskad tillit till sjukvårdspersonalen. / Background: The number of older patients who require and seek the emergency department is increasing every year. Most of them have multiple diseases, which means that the older patients have at least two diseases. The nurses encounter a lot of stress and frustration while working at the emergency department because there is always shortage of time but also because they might have a lack in their knowledge, certain competence skills or experience. Aim: To describe the experiences of older patients with multiple diseases to be cared at the emergency department. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis based on 10 qualitative scientific articles. Results: The result is presented based on two themes with two subthemes, respectively. The first theme is "Positive Experiences", which includes two subthemes "Experiencing satisfaction, being seen and respected" and "Experiencing security and trust". The second theme is "Negative Experiences", which includes two subthemes "Experiencing abandonment" and "Experiencing lack of security and trust". Conclusion: Older patients with multiple diseases have a strong desire for staff presence and safety. The fact that healthcare personnel are professional and safe in their occupational role leads to older patients feeling safe, seen and respected. When healthcare personnel do not have sufficient knowledge and experience about the older patients’ health condition, older patients experience abandonment, insecurity and reduced confidence in healthcare personnel.

Bakgrund: År 2060 beräknas antalet personer över 65 år att ha ökat till 56 % av befolkningen i Sverige. Fastän äldre patienter nyttjar ambulansen i allt högre omfattning så har inte utbildningen för ambulanssjuksköterskor förändrats särskilt mycket för att möta de specifika behov som en äldre befolkning har. Den förväntade livslängden ökar bland jordens befolkning och under det senaste århundradet har kroniska hälsoproblem ersatt infektiösa sjukdomar som den dominerande belastningen på hälso- och sjukvården. Nästan alla kroniska tillstånd är starkt relaterade till åldrande. Syfte: Att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelse av att vårda äldre patienter som är multisjuka. Metod: Ett ändamålsenligt urval av nio ambulanssjuksköterskor intervjuades om sina upplevelser av att vårda äldre patienter som är multisjuka. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen presenterades fem huvudkategorier; Att utesluta livshot, Att det är komplext att ge vård till äldre, Att bygga upp en bank av kunskaper, Att kunna göra något för den äldre patienten och Att lyssna till den äldre patientens livshistoria. De flesta deltagare beskrev det på ett eller annat sätt som positivt att vårda äldre patienter. Alla beskrev hur det var viktigt att se till hela patienten och dennes omgivning och att anpassa kommunikationen för att kunna ge bästa vård. Mer utbildning efterfrågades för att kunna möta de behov som finns hos den äldre patientgruppen. Akutsjukvård ansågs inte alltid vara den bästa vården för denna patientgrupp. Slutsats: Ambulanssjuksköterskorna upplevde arbete med de äldre patienterna både roligt och utmanande. Även om deltagarna tyckte att grundutbildningen gav en bra grund att stå på i sitt yrke så ville många utöka sina kunskaper inom området äldre patienter och deras sjukdomar. Deltagarna beskrev tydligt vikten av att se till hela patienten vid vårdtillfället och hur den holistiska synen på människan och dess omgivning både kunde ge lindring men även mer information om patienten och dennes sjukdomshistoria. Synen på vad vård och omsorg innebär verkar vara genomgående lika hos alla deltagare i studien. Ett intresse för att göra gott för individen genomsyrar de svar som kommer fram i studien. / Background: In 2060, the number of people over 65 years old is estimated to have increased to 56% of the population in Sweden. Although older patients use the ambulance to an increasing extent, the training for ambulance nurses has not changed much to meet the specific needs of an elderly population. Life expectancy is increasing among the world's population and over the last century, chronic health problems have replaced infectious diseases as the dominant burden on health care. Almost all chronic conditions are strongly related to aging. Objective: To illustrate the paramedics experience of caring for elderly patient with multimorbidity. Method: An appropriate selection of nine paramedics were interviewed of their experiences in caring for elderly patients with multimorbidity. The interviews were analyzed with the help of a qualitative content analysis. Results: The analyze presented five categories; To exclude lifethreat, To care for the elderly is complex, To build up a bank of knowledge, To do something for the elderly patient and To listen to the elderly patients life story. Most participants described it to be positive in one way or another to care for older patients. All the participants describe how important is was to see the whole patient and their surrounding and to adapt the communication to give the best care. More education was requested to be able to meet the needs of the elderly patients. Emergency care was not always considered to be the best care for this group of patients. Conclusion: The paramedics experienced the work with elderly patient to be both fun and challenging. Even if the participants thought that the basic training of the nursing programme provided a good foundation for their profession a lot of them wanted to increase their knowledge in the area of older patients and their diseases. The participants clearly described the importance of seeing the whole patient when caring for them and how the holistic view of the human being and their surroundings could both palliate but also give more information about the patient and their anamnesis. The approach to what nursing and care really means seems to be consistent in all the participants in the study. An interest to do good for the individual pervades the answers in this study.

I takt med att andelen äldre ökar i samhället rapporteras om stigande läkemedelsanvändning. Normala åldersförändringar, ökad risk för multisjuklighet och kroniska sjukdomar i kombination med polyfarmaci och bristande följsamhet medför en ökad risk för läkemedelsrelaterad ohälsa hos äldre. Bristande följsamhet till läkemedelsbehandling är en stor och problematik hos äldre vilket kan medföra negativa konsekvenser för både patienten och samhället. Syftet med studien är att beskriva kunskapsläget avseende associerade faktorer till den äldres upplevelse av följsamhet och bristande följsamhet till läkemedelsbehandling. Studien är en integrativ litteraturstudie med sammanställning av totalt 11 vetenskapliga artiklar både kvalitativa och kvantitativa från databaserna CINHAL, PubMed, Web of Science och Nursing and Allied Health database. Efter granskning av artiklarna framträdde tre huvudteman; Kunskap och förståelse, Minne och vardagliga hinder, Stöd och strategier, utifrån dessa formades tio subteman. I resultatet framkom det att äldres upplevelse av bristande följsamhet till läkemedelsbehandling var associerade till flertal faktorer. Bakomliggande orsaker till äldres upplevelse av bristande följsamhet var således relaterade till bristande kunskap om sin läkemedelsbehandling, kognitiv svikt samt otillräckligt stöd och brist på strategier. Faktorer som hade positiv effekt på följsamhet till läkemedelsbehandling var kunskap och information om sina läkemedel, stöd från anhöriga, stöd och god relation med sin vårdgivare samt hitta rätt strategier. Studiens slutsats är att med hjälp av patientens egna strategier samt vårdgivarens stöd, information och undervisning kan äldres följsamhet till läkemedel främjas och osäker läkemedelsbehandling reduceras. / With the growing number of older people in society there is a report of increasing drug use. Normal age changes, increased risk of multiple morbidity and chronic diseases in combination with polypharmacy and lack of medication adherence entail an increased risk of drug-related illness in the elderly. Lack of medication adherence is a major problem in the elderly, which could have negative consequences for both the patient and society. The purpose of the study is therefore to describe the state of knowledge regarding factors associated with the elderly's experience of medication adherence and lack of medication adherence. The study is an integrative literature study with a compilation of a total of 11 peer reviewed articles both qualitative and quantitative from the databases CINHAL, PubMed, Web of Science and Nursing and Allied Health database. Through review of the articles, three main themes emerged; Knowledge and understanding, Memory and everyday obstacles, Support and strategies, based on these, ten sub-themes were formed. The result showed that the elderly's experience of lack of medication adherence was associated with several factors. The underlying causes of the elderly´s experience of lack of medication adherence were related to lack of knowledge about their drug treatment, cognitive impairment and insufficient support and lack of strategies. Factors that had a positive effect on medication adherence were knowledge and information about their drug treatment, support from relatives, support and a good relationship with their healthcare providers and finding the right strategies. The study concludes that with the help of the patient's own strategies and the support from the healthcare provider, information and education, the elderly's medication adherence can be promoted and unsafe medication treatment can be reduced