Syfte: Att med hjälp av tidigare forskning belysa och lyfta fram faktorer som leder till att psykiskt sjuka får en sämre somatisk vård samt att beskriva de ingående artiklarnas kvalitet. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design baserad på 15 vetenskapliga artiklar från 10 länder, publicerade mellan år 2003 - 2009. Huvudresultat: Det framkom att flera faktorer bidrar till att psykiskt sjuka har en sämre överlevnad i somatiska sjukdomar. Det var svårt att upptäcka dessa patienter i primärvården och sjuksköterskor hade inte tillräcklig erfarenhet eller kunskap om att ta hand om dessa patienter. Patienter med psykisk sjukdom fick inte samma vård som de som inte lider av psykisk sjukdom; exempelvis skiljde sig medicinering mot riskfaktorer som höga blodfetter och hypertoni mellan de olika grupperna. Psykiskt sjuka har i högre utsträckning livsstilsriskfaktorer som bidrar till sämre hälsa, exempelvis rökning, övervikt och diabetes. Patienternas egen medicinering med antipsykotika kan även bidra till en ökad dödlighet. Slutsats: Det behövs mer kunskap bland vårdpersonal för att upptäcka och vårda dessa patienter på bästa sätt och det behövs även bättre rutiner för uppföljning av somatiska symtom hos psykiskt sjuka patienter.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur anställda inom en polismyndighet i Sverige skattade sina levnadsvanor och hälsa samt om det finns någon skillnad mellan grupperna; poliser med yttre tjänstgöring, poliser med inre tjänstgöring och civilanställda. Ytterligare ett syfte var att studera sambandet mellan levnadsvanor och hälsa. Studien hade en kvantitativ ansats med en beskrivande, korrelativ och jämförande design. De medverkande var 153 personer. Stratifierat urval och randomiseringstabell har använts. Två instrument/enkäter har använts från folkhälsoinstitutet och livsmedelsverket. Resultatet visade att deltagarna bedömer sig stressade men skattar sitt hälsotillstånd som relativt gott.<strong> </strong>Över 50 procent av deltagarna hade besvär av värk i axlar och över 43 procent besväras av värk i ryggen. Deltagarna bedömde sig ha ringa besvär från sjukdomar som högt blodtryck, diabetes och astma. Användandet av tobak varierade mellan deltagargrupperna. Poliserna rökte minst, detta även jämfört med befolkningen i övrigt men snusade mest. Sambandsanalyser visade att deltagare med värk var tröttare, hade svårare att sova och kände sig mer stressade.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur anställda inom en polismyndighet i Sverige skattade sina levnadsvanor och hälsa samt om det finns någon skillnad mellan grupperna; poliser med yttre tjänstgöring, poliser med inre tjänstgöring och civilanställda. Ytterligare ett syfte var att studera sambandet mellan levnadsvanor och hälsa. Studien hade en kvantitativ ansats med en beskrivande, korrelativ och jämförande design. De medverkande var 153 personer. Stratifierat urval och randomiseringstabell har använts. Två instrument/enkäter har använts från folkhälsoinstitutet och livsmedelsverket. Resultatet visade att deltagarna bedömer sig stressade men skattar sitt hälsotillstånd som relativt gott. Över 50 procent av deltagarna hade besvär av värk i axlar och över 43 procent besväras av värk i ryggen. Deltagarna bedömde sig ha ringa besvär från sjukdomar som högt blodtryck, diabetes och astma. Användandet av tobak varierade mellan deltagargrupperna. Poliserna rökte minst, detta även jämfört med befolkningen i övrigt men snusade mest. Sambandsanalyser visade att deltagare med värk var tröttare, hade svårare att sova och kände sig mer stressade.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

The main purpose of this thesis is to study and analyze how concepts of childhood and adolescence were constructed in scientific medicine during the period 1870 to 1930. The focus in the first part of the thesis is to study the sick girl as a stereotype in 1870–1900. In the late nineteenth-century, the poor health of girls was a popular topic in Swedish medical discourse. It was a well-established opinion that a substantial number of Swedish girls suffered from various diseases and ailments. Mass- and coeducation was under debate and physicians became interested in the impact of schools and schooling on children’s health. It is here shown that children, and in particularly adolescents, were de-fined as gendered creatures. The doctors emphasized the universal nature of adolescence and conceptualized pu-berty as a traumatic and risky stage of life and they also tended to focus on middle-class girls. Pubescent girls were seen as most vulnerable to external stress such as mental strain and physical demands. Physicians claimed that ill health inevitably followed when girls were educated in the same way as boys. However, boys and their health were discussed too. The most common ailments for both girls and boys were overstudy, anemia, headaches and disor-dered digestion. It was also shown in various studies, that poorer children were substantially inferior in weight as well as in height. Chlorosis was a common theme in late nineteenth-century medical discourse. Although it appeared mainly as a girls’ disease in medical books and in most sanitary journals, health studies for example, showed that chlorosis could also be a boys’ disease. However, sick boys were rarely spoken of. Medical opinions on overstudy, chlorosis and dress reform could be interpreted as a concern for unhealthy girls as future mothers of the nation. It is not my intention to advertise doctors as vicious oppressors, as opponents of female emancipation. In fact, the doctors often pointed out social factors and unequal circumstances of childhood and adolescence for girls and boys. In early twentieth-century, the scientific opinion of girls changed. Even though gendered notions of children and youths persisted all through the period studied, more and more some doctors, Karolina Widerström, for example, began to question them. The new girl was not weak and ill, but rather healthy and active. However, a dividing line between those who claimed the weakness of girls and those who emphasized the new, healthy girl became more evident after 1900. In this thesis, this disparity is discussed in terms of popular medical discourse and scientific medi-cal discourse. In the latter, girls were still described as more sensitive and more frail than boys and as unfit for higher education and strenuous schoolwork. Thus, the new girl – vivid, healthy and equal to the boy – was above all a con-struction in popular medicine. The uniform medical discourse on girls from the late nineteenth-century thus dissolved. A number of changes in the medical discourse on sickness and health of girls and boys during in this period occurred. First, concepts of sickness and health were modified over time and fewer schoolchildren were considered sick. Fi-nally, in the beginning of the period studied, girls were sicker than boys were, but in the end, in the 1930s, there was no obvious gender difference. Both sexes seemed equally sick (or healthy).