Bakgrund: En ökande äldre befolkning innebär stigande krav på hälso- och sjukvården och ökade samhällskostnader vilket gör det högst aktuellt att fokusera på hälsofrämjande och förebyggande vård av äldre. Skörhet är ett komplext och multidimensionellt syndrom vilket kännetecknas av funktionsnedgång och förminskad motståndskraft. Skörhet är förknippat med hög risk för stort vårdbehov eller dödlighet. Forskning visar att utveckling av skörhet kan förhindras genom tidig identifiering av riskpatienter och tillämpning av förebyggande omvårdnadsåtgärder. Detta faller inom sjuksköterskans ansvarsområde.Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att förebygga skörhet hos äldre.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på 21 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ (n=2) och kvantitativ (n=19) ansats som söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed.Resultat: Analysen av artiklarna ledde fram till fyra huvudkategorier: riskbedömning,aktivitet, nutritionsanpassning och stödåtgärder. Ett helhetsperspektiv skapas genom identifiering av skörhetsgraden och en multidimensionell riskbedömning. Information och undervisning skapar förståelse för omvårdnadsåtgärder som fysisk aktivitet, nutritionsanpassning och kognitiv träning. Praktiska och psykosociala omvårdnadsåtgärder som komplement ökar egenvårdsförmåga och motivation hos de äldre.Slutsats: Skörhet hos äldre kan förebyggas genom en personcentrerad helhetsbedömning samt individanpassade omvårdnadsåtgärder. Fysisk och kognitiv aktivitet, kostomställning samt praktiskt och psykosocialt stöd minskar undernäring, inaktivitet och muskelnedbrytning samt ökar motivation och egenvårdsförmåga. / Background: An increase in the elderly population means higher pressure on health care, and rising societal costs, making it urgent to move focus to health promotion and preventive care. Frailty is a complex, multidimensional syndrome characterized by disability and a decline of resistance associated with high risk for a greater need for health care or mortality. Research shows how frailty can be prevented through early detection of at-risk patients, and, from a holistic perspective, applying nursing measures with the purpose of preventing, which is the nurse's responsibility.Aim: The aim was to describe nursing measures to prevent frailty of older people.Method: This study was conducted as a literature review based on 21 scientific articles with both qualitative (n = 2) and quantitative (n = 19) approaches that were searched in the databases CINAHL and PubMed.Result: The analysis of the articles led till four main categories: risk assessment, activity, nutrition and support measures. A holistic perspective is created by identifying frailty and a multidimensional risk assessment. Information and teaching create an understanding of nursning measures such as physical activity, dietary change and cognitive training. Practical and psychosocial support as a complement increase the self-care capacity and motivation of the elderly.Conclusion: Frailty in the elderly can be prevented through personcentered and holistic assessment as well as individualized nursing measures. Physical and cognitive activity, dietary change and practical and psychosocial support reduce malnutrition, inactivity and muscle loss as well as they increase motivation and self-care.

Bakgrund Trycksår är en vävnadsskada som uppkommer vid tryck samt skjuv och det finns flera kategorier beroende på svårighetsgrad. Det är ett tillstånd som kan orsaka svår smärta och orsaka ett lidande hos patienten. Den mest drabbade patientgruppen inom slutenvården är äldre personer som redan är sköra. Prevalensen är hög varpå litteraturöversikten undersöker vilka trycksårsförebyggande omvårdnadsåtgärder som finns. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att beskriva omvårdnadsåtgärder för att förebygga trycksår hos äldre personer inneliggande på sjukhus. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. I litteraturöversikten inkluderades 12 kvantitativa artiklar och 2 kvalitativa artiklar som publicerats mellan år 2012–2022 i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat Analysen bildade fyra huvudkategorier och tio underkategorier som blev litteraturöversiktens resultat. Huvudkategorierna var åtgärder för att främja en hel hud, förflyttning och lägesändring, tillgodose behov av näring och information om trycksår. Underkategorierna var god hudvård, plåster i förebyggande syfte, kuddar och dynor, mobiliserade- och sängliggande patienter, betydelsen av god nutrition, bedömning och underhållning av nutritionsstatus, god patientundervisning samt utbildning av personal. Slutsats Litteraturöversiktens resultat påvisar att det finns flera olika typer av trycksårsförebyggande omvårdnadsåtgärder. / Background A pressure ulcer is a tissue injury that occurs due to pressure and shear. There are several categories depending on the degree of severity. It is a condition that can cause severe pain and cause suffering to the patient. The most affected group of patients in inpatient care are elderly people who are already frail. The prevalence is high, which is why the literature review investigates which pressure ulcer prevention nursing measures are available. Aim The purpose of the literature review is to describe nursing measures to prevent pressure ulcers in elderly people in a hospital setting. Method The literature review has been carried out as a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. In the literature review, 12 quantitative articles and 2 qualitative articles published between the years 2012-2022 were included in the databases CINAHL and PubMed. Results The analysis formed four main categories and ten subcategories that became the result of the literature review. The main categories were measures to promote healthy skin,movement and change of position, satisfy nutritional needs and information about pressure ulcers. The subcategories were good skin care, preventive dressings, pillows and cushions, mobilized- and bedridden patients, the importance of good nutrition, assessment and maintenance of nutritional status and good patient- and staff education. Conclusions The result of the literature review presents that there are several different types of pressure ulcer prevention nursing measures.

Introduktion: Hypotermi innebär att patientens kärntemperatur är under 36 grader. Alla patienter riskerar att bli hypoterma vid kirurgiska ingrepp om inga förebyggande åtgärder utförs. Det går att förebygga hypotermi med antingen värmetillförande åtgärder eller genom att bibehålla patientens normala temperatur. Hypotermi kan leda till komplikationer för patienten så som sämre sårläkning, postoperativa sårinfektioner, ökad risk för trycksår, hjärtproblem och ökad blödningsbenägenhet. Trots att studier har visat på kunskap om ämnet är hypotermi vanligt förekommande vid kirurgiska ingrepp. Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning omvårdnadsåtgärder utfördes av operationsteamet för att förebygga hypotermi intraoperativt. Metod: Studien var en kvantitativ strukturerad observationsstudie. Data samlades in under 43 operationer på två sjukhus i södra Sverige. Observationerna utgick från ett protokoll som skapades utefter AORN (Association of perioperative registered nurses) och NICE:s (National institute for health och care excellence) riktlinjer och innehöll 12 förebyggande omvårdnadsåtgärder för att förhindra hypotermi. Resultat: Samtliga patienter fick varma täcken och varma intravenösa vätskor. All personal följde WHO:s checklista och majoriteten undvek att exponera patienten i onödan. Omvårdnadsåtgärder som inte utfördes lika frekvent var varmluftstäcke, varma spolvätskor, fot och benvärmare samt temperaturmätning på patienten. Aluminiumtäcke, värmemadrass, värmemössa och varm huddesinfektion användes aldrig. På de patienter som en temperatur togs på hade omvårdnadsåtgärderna en god effekt då majoriteten av patienterna inte längre var hypoterma i slutet av den intraoperativa fasen. Slutsats: Operationsteamet använde sig alltid av förebyggande omvårdnadsåtgärd för att förhindra hypotermi, några i högre utsträckning än andra. Några patienter var fortfarande hypoterma i slutet av den intraoperativa fasen vilken kan tyda på att en förbättring skulle kunna ske på de omvårdnadsåtgärder som inte användes lika frekvent. / Introduction: The definition of hypothermia is when the patients core temperature is below 36 degrees. All the patients have an increased risk of becoming hypothermic during surgical procedures if no preventive measures are taken. Hypothermia is preventable with either heat inducing measures or by maintaining the patient’s normal temperature. Hypothermia can lead to complications for the patients such as impaired wound healing, Increased risk of postoperative wound infection, increased risk of bedsores, heart conditions and increased tendency to bleed. Although studies have shown knowledge of this topic hypothermia is a common occurrence in surgical procedures. Aim: The aim of this study was to investigate in which extension nursing measures were used by the operations team to prevent hypothermia intraoperatively. Method: The study was a quantitative structured observational study. Data was collected during 43 operations at two hospitals in southern Sweden. The observations followed a protocol that was created along AORN (Association of perioperative registered nurses) and NICE: s (National institute for health and care excellence) recommendations and contained 12 nursing measures to prevent hypothermia. Result: All the patients received warm blankets and warm intravenous fluids. All the operating staff used the WHO: s checklist and the majority avoided unnecessary patient exposure. The nursing measures that were used less frequently were warm air blankets, feet-and leg warmers and temperature measurement on the patient. Aluminum blankets, heating mattress, heat caps and warm skin antisepsis were never used. On the patients of whom a temperature was taken, the nursing measures had a good effect since the majority of the patients were no longer hypothermic at the end of the intraoperative phase. Conclusion: The operation team always used care measures to prevent hypothermia, some to a greater extent than others. Some patients were still hypothermic at the end of the intraoperative phase, which may indicate that an improvement could occur in the nursing measures that weren’t used as frequently.