Bakgrund: Immigranter, flyktingar, asylsökande och papperslösa tillhör samhällets mest sårbara grupper och löper hög risk att utveckla mental ohälsa relaterat till traumatiska upplevelser pre- och postmigrativt. Grupperna är underrepresenterade inom den psykiatriska vården och det råder ett missförhållande mellan behovet av och tillgången till vård för dessa patientgrupper. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen av den mentala ohälsan och hinder för vård hos immigranter, flyktingar, asylsökande och papperslösa ur ett transkulturellt omvårdnadsperspektiv. Metod: Tio kvalitativa studier och två studier med mixad metod har granskats och analyserats. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori har använts för att lyfta resultatet till en högre abstraktionsnivå. Resultat: Tre teman identifierades: Den mentala ohälsan, Hinder för vård och Kulturellt betingade attityder. I resultatet framkom att grupperna lider av mental ohälsa relaterat till erfarenheter genom migrationsprocessen. Bristfällig information, kommunikationssvårigheter och bristande tillit till vårdpersonalen ledde till hinder i vården. Dessutom framkom att stigmatisering, religiösa övertygelser och könsroller påverkade fokusgruppens syn på mental ohälsa. Slutsats: Immigranter, flyktingar, asylsökande och papperslösa är högriskpatienter för mentala ohälsotillstånd men strukturella och personliga faktorer hindrar dem att erhålla vård. Som sjuksköterska är det viktigt att inta en aktiv roll och ha kunskap och förståelse kring dessa människors upplevelser och kulturellt betingade attityder kring mental ohälsa. Klinisk betydelse: Genom att belysa en marginaliserad patientgrupps upplevelser av att leva med mental ohälsa och erhålla vård i en ny kulturell kontext ökar sjuksköterskans medvetenhet om dessa människors situation. Detta kan leda till en bättre vård för dessa patienter. / Background: Immigrants, refugees, asylum seekers and undocumented migrants belong to society's most vulnerable groups and are at high risk of developing mental health problems. The groups are underrepresented in psychiatric care and there is a disproportion between the need and the availability of care for these patient groups. Aim: The aim was to examine the experience of mental illness and barriers for access to healthcare of immigrants, refugees, asylum seekers and undocumented migrants from a transcultural nursing perspective. Method: Ten qualitative studies and two mixed-method studies were reviewed and analysed. Leiningers transcultural nursing theory was applied to enable a higher level of abstraction. Results: Three themes were identified: The mental illness, Barriers for care and Culturally influenced attitudes. The result showed that the groups suffered from mental illness related to experiences through the migration process. Inadequate information, communication difficulties and a lack of trust in the medical staff led to obstacles in healthcare. Stigma, religious beliefs and gender roles affected the focus group's view of mental illness. Conclusion: Immigrants, refugees, asylum seekers and undocumented migrants are at high risk for developing mental illness but structural and personal factors preventing them to receive treatment. Nurses should take an active role and gain knowledge about experiences and culturally conditioned attitudes about mental illness among patients. Clinical significance: Highlighting the experience of living with mental illness and obtaining care in a new cultural context, increases the nurses’ knowledge about the marginalized patient group.