No description available.

No description available.

Bakgrund: Ett ökat tryck på primärvården relaterat till ökad migration innebär att distriktssköterskan i större utsträckning träffar den papperslöse patienten i sitt dagliga arbete. Papperslösa personer har laglig rätt till vård som inte kan anstå; ett begrepp som går emot etiska principer om allas lika värde inom vården. Då distriktssköterskan ofta gör en första bedömning av patientens behov vilar ett stort ansvar på dennes axlar. Syfte: Syftet med studien är att belysa distriktssköterskans upplevelser av att vårda papperslösa i primärvården. Metod: Studien har bedrivits empiriskt med en kvalitativ forskningsansats genom en latent innehållsanalys av semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet visar vikten av tydliga riktlinjer för att förenkla distriktssköterskans bedömning av patientens behov och för att säkerställa en god vård för den papperslösa. Distriktssköterskans upplevelse av gällande riktlinjer och applicering skiljer sig mellan regioner och individer. Distriktssköterskan upplever brist på förståelse hos andra vårdaktörer för den papperslöses utsatta situation vilket leder till misstro till andras kunskap. Stöd på arbetsplatsen underlättar bedömningar av vård som inte kan anstå och leder till minskad upplevelse av etiska dilemman och stress. Slutsats: Resultatet visar att distriktssköterskan bedömer vård som inte kan anstå utifrån sin teoretiska kunskap, förståelse för patientens utsatthet och med stöd av sina kollegor. Distriktssköterskan möter patienten med beaktande för dennes lika värde och med medvetenhet kring dennes förutsättningar. Distriktssköterskan tar sitt moraliska ansvar genom att värna om patientens rättigheter, ifrågasätta orätter och genom att prioritera människovärdet.

En lagändring förmodas antas och börja gälla den första juli i år som ger papperslösarätt till skola. Många av oss lärarstudenter kommer att möta papperslösa elever och detfinns oerhört lite forskning på hur papperslösa elever kan inkluderas i skolan. Men detfinns papperslösa elever som sitter på värdefulla kunskaper om hur papperslösasskolgång ser ut. Därför undersöks i detta examensarbete papperslösa formella ochsubstantiella tillgång till gymnasieskolan. En diskussion förs kring vilket sätt elevernassituation som papperslösa påverkar deras tillgång till skola. Eftersom situationen sompapperslös till stor del präglas av avsaknaden av medborgarskap blir detta begreppcentralt för examensarbetet. Medborgarskapet blir också ett verktyg för att kunnastudera både den formella och substantiella tillgången till skolan. Sex kvalitativasemistrukturerade intervjuer har genomförts med sammanlagt sju personer för attundersöka frågeställningen. Av dessa sju personer var fem stycken elever mederfarenhet av att leva som papperslösa och två stycken var skolpersonal med erfarenhetav att undervisa papperslösa. Resultatet visar att skolan är en arena där man både känner tillhörighet och utanförskap, en arena genom vilken man får möjlighet att bli ettpolitiskt subjekt i samhället samtidigt som ens utanförskap i samhället accepteras.Skolan är en arena där man är o/synlig, en arena som man inte får samma tillgång tillsom elever som är asylsökande eller har uppehållstillstånd, samtidigt som det är enarena som ger ökad tillgång till samhället i stort. Slutsatsen är att det finns engenomgående attityd i skolan att det inte är lika noga med papperslösa som påverkarbåde den formella och substantiella tillgången, samtidigt som attityden skapas av ettkomplext samband mellan elevernas situation som papperslösa i samhället och derassituation som rättighetsbärande elever i skolan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka papperslösas rätt till sjukvård, ur ett mänskligrättighets perspektiv. Genomförandet av uppsatsen har gjorts genom en samhällsvetenskaplig metod, där har jag använt mig av en kvalitativ undersökning. Det material som jag har använt mig av i uppsatsen, är intervjuer med människor som arbetar med frågor som berör papperslösa. Det tillsammans med litteratur och internetkällor som berör ämnet samt olika lagar. Resultatet av min undersökning blev att papperslösa inte har någon rätt till sjukvård i praktiken men rättsligt sett har dem det. Slutsatser kring min uppsats är att en tydligare lagstiftning bör stiftas och att sjukvårdspersonal ska kunna utgå efter vårdbehov och inte efter legal status och betalningsförmåga. Vårdpersonal behöver få bättre utbildning vad gäller papperslösas rätt till sjukvård och om sekretesslagen. Regering och riksdag ska ta sitt ansvar för papperslösa och erbjuda dem sjukvård på lika villkor som övrig befolkning och en subventionerad vård. Alla människor har rätt att få sitt grundläggande vårdbehov tillgodosett. / The aim with my essay is to find out if illegal migrant`s have the right to medical care. My material consists of interviews together with literature, and internet sources. They are main sources. The result of my study is that illegal migrant´s doesn’t have the right to medical care in practice, but they have so legally. Conclusions in my essay are: that people who work with medical care, must be able to give their patient medical care according to medical rules. The rules are that those who are in need of medical care should be given medical care. The criteria should not depend on whether a patient can pay or if they stay in the country legally. The people, who work with medical care, must be educated in illegal migrant’s right to medical care, and about how to act according to different rules, when illegal migrant´s visit a hospital. The Swedish council and government are responsible for illegal migrant´s medical care. They must take their responsibility and give them the right to medical care on the same conditions as those who stay in Sweden legally, and even pay for their medical care. Every person has the right to basic medical care needs, and to have them fulfilled.

Syftet med studien är att undersöka svensk vårdpersonals tankar och attityder inför ett potentiellt införande av anmälningsplikt mot papperslösa. Studien handlar därtill om hur vårdpersonal och papperslösa patienter kan påverkas av anmälningsplikt i hälso-och sjukvården. Undersökningen är utförd på fem yrkesverksamma vårdgivare, bestående av tre sjuksköterskor, en barnmorska och en undersköterska. Studien har en explorativ induktiv ansats där fokusgruppsdiskussion har använts som metod. Materialet från fokusgruppen har analyserats med en riktad innehållsanalys utifrån kategorierna: Rädsla inför att söka vård, etiska dilemman, patientrelation samt vårdprofessionen och yrkesroll. Undersökningens kanske viktigaste resultat är att vårdpersonalen samt tidigare forskning befarar att en redan utsatt målgrupps tillgänglighet till vård kan förhindras. Studien visar på att ett införande av anmälningsplikt skulle kunna avskräcka fler papperslösa från att våga söka vård samt riskera gå längre med hälsobesvär. Resultatet i undersökningen tyder på att förtroendet mellan patient och vårdgivare riskeras äventyras, vilket i sin tur antas drabba vårdkvalitén. I studien dras slutsatsen att vårdpersonal påpekar att det kan ställas inför ett etiskt dilemma om anmälningsplikt införs i vården, då förslaget om anmälningsplikt mot papperslösa går emot deras etiska riktlinjer.

Då distriktssköterskan möter den asylsökande eller papperslösa personen på vårdcentral och utför bedömningen av densamme måste hon ta hänsyn till den lag som begränsar vården för dessa patienter. Lagen formulerar begreppet vård som inte kan anstå som en beskrivning av den asylsökande patientens rätt till vård. För att skapa ett bra möte är det inte bara denna lag distriktssköterskan behöver beakta, det behövs även förutsättningar för en god kommunikation såväl som kunskap för att ett förtroende skall kunna byggas och ett bra möte skapas. Att möta patientens förväntningar gentemot den lag som styr vården kan skapa konflikter för distriktssköterskan. Författarna frågar sig hur distriktssköterskan hanterar situationen och hur hennes upplevelse av mötet ser ut. Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans upplevelse av mötet med den asylsökande vuxna patienten i primärvården. För studien valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats och utfördes genom halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med åtta distriktssköterskor och en sjuksköterska. I resultatet framkommer att distriktssköterskan upplever sig ha kunskap om de lagar som finns men att hon inte främst ser till lagen utan till den patient hon möter med dess behov. Distriktssköterskan försöker på bästa sätt hantera mötet med den asylsökande patienten utifrån de förutsättningar hon har. För att ytterligare förbättra förutsättningarna till ett bra möte tror författarna att distriktssköterskan behöver fördjupad kunskap kring patientgruppen. Författarna anser också att en diskussion behöver öppnas kring lagen om vård för de asylsökande patienterna och dess relation till såväl hälso- och sjukvårdslagen som de etiska riktlinjer som ligger till grund för vården

Med papperslös menas de individer som befinner sig i landet utan uppehållstillstånd, antingen p.g.a. nekad asylansökan eller på grund av att de aldrig sökt asyl. Papperslösa i Sverige har endast rätt till akutsjukvård och förlossningsvård men saknar rätt till övrig sjukvård, trots att lagen strider mot HSL, etiska koden för sjuksköterskor och de mänskliga rättigheterna. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka vilka barriärer papperslösa står inför när de behöver uppsöka sjukvård, på vilket sätt detta påverkar deras hälsa, samt vilka faktorer som kan minska dessa barriärer. Arbetet är utformat som en litteraturöversikt och det har använts både kvantitativa och kvalitativa artiklar.Resultatet är uppdelat i olika teman och subteman. De teman som har identifieras är känslomässiga barriärer för att söka vård, konkreta barriärer för att söka vård, upplevda hälsoproblem hos papperslösa, samt positiva faktorer till att söka vård och uppnå förbättrad hälsa.De artiklar som har använts har ett patientperspektiv och samtliga artiklar kommer från ett annat land än Sverige. Det senare är en utmaning i arbetet, då en önskan finns om att kunna omsätta resultatet till svenska förhållanden. För att kunna göra denna omsättning har en tolkning gjorts vilket beskrivs i resultatdiskussionen. Att dessa individer har sämre tillgång till vård samt upplever sin hälsa som sämre än resten av landets invånare tolkas som ett uttryck för en kombination av vårdlidande, sjukdomslidande men också ett livslidande. Sjuksköterskan kan spela en viktig roll för att skapa en trygghet och välbefinnande hos dessa individer när de söker vård och på så vis minska deras lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>In the beginning of 2002 a new kind of debate started inside the Swedish trade unions that also were published in the newspapers. The debate was about if the Swedish trade union</p><p>should organize the undocumented workforce or not. In this thesis I will deal with this issue and also investigate what kind of solutions the trade unions in Sweden use on this new</p><p>phenomenon, a phenomenon that recently have become a social and political problem during the last years. This is a new subject within political science and there is limited research made before. Because of that, this thesis will be empirical, inductive and exploring by its nature. The main question in this essay is “How do the Swedish trade unions think about organizing the undocumented workers and what do they believe that the union can do to make the undocumented workers circumstances easier?” In order to answer that I had to used four additional questions; which are the main trade unions in Sweden and which of them are in</p><p>contact with the undocumented workers? Who are undocumented and what does it mean? Which are the trade unions standpoints and arguments in the organization question? What do the Trade unions believe that they can do to make the situation easier for them who are undocumented?</p><p>Briefly are my conclusions that the trade unions in Sweden are divided about if they should organize or not. Sveriges Arbetares Centralorganisation is the only trade union that</p><p>organizes the undocumented workers today but Fastighetsanställdas Förbund express that they want to do it too. In the latest month, a new cooperation have started between undocumented workers and the trade unions LO, TCO, Fastighetsanstaälldas, Hotell och</p><p>Restaurang and SEKO. Perhaps this cooperation will make the situation at work and life a little bit easier for the undocumented.</p>

I Sverige växer en informaliserad arbetsmarknad fram, där människor står utanför staten och fackförbundens skydd. Frågan gällande organisering av papperslösa arbetstagare har blivit till en komplex fråga för de svenska fackförbunden. Denna uppsats redogör för hur svenska fackförbund organiserar papperslösa arbetstagare. Empiriska materialet hämtas framförallt från genomförda intervjuer och fackförbundens medlemstidningar. Fackförbundens engagemang i frågan beskrivs utifrån den bredare frågan om vilka underliggande antaganden som fackförbunden baserar sina beslut på. Den bredare förståelsen hämtas från Carol Bacchis metodmodell What's the problem represented to be? Bacchis metodmodell kompletteras med Dvora Yanows metodmodell tolkande policyanalys. Undersökningen visar på att organiseringen sker främst genom Fackligt center för papperslösa och oftast utgår ifrån tanken om att förhindra snedkonkurrens. Parallellerna dras även till Hannah Arendts diskussion om pariafolket och Wendy Brown och Jason Reads diskussion om nyliberalismens genomslagskraft på arbetsmarknaden. De fackförbund som undersöks är Svenska Byggnadsarbetareförbundet Stockholm-Gotlands, Stockholms LS av Sveriges arbetares centralorganisation, Hotell- och restaurangfacket, Svenska kommunalarbetareförbundet och Fastighetsanställdas förbund. / In Sweden, a non-regulated labor market is growing, with workers standing outside both the state’s and the labor unions’ protection. The question regarding undocumented workers’ rights has become a complex issue for Swedish labor unions. This paper clarifies what the unions do for undocumented workers. The answer investigates a wider understanding based on what deep-seated assumptions they base their organizing on. The empiric material is mostly interviews and articles from the labor unions membership publications. The wider understanding of what they do for undocumented workers is derived from Carol Bacchis method What's the problem represented to be? It is also complemented with Dvora Yanows method interpretive policy analysis. The results show that the organizing of undocumented workers is mainly through the organization Fackligt center för papperslösa (Union center for undocumented workers) and is often motivated by assumptions of uneven competition. Parallels are also drawn between Hannah Arendt and her theories about pariah and Wendy Brown and Jason Reads view of neoliberalism and its penetration of the labor market. The examined labor unions are Svenska Byggnadsarbetareförbundet Stockholm-Gotlands, Stockholms LS av Sveriges arbetares centralorganisation, Hotell- och restaurangfacket, Svenska kommunalarbetareförbundet and Fastighetsanställdas förbund.