Tillkomsten av den kommunala hemtjänsten har beskrivits som en valfrihetsrevolution, inte enbart för äldre med omsorgsbehov utan även för kvinnor med omsorgsbehövande föräldrar. För första gången i historien kunde äldre i alla samhällsskikt bo kvar hemma, utan att vara helt beroende av de vuxna barnen, i praktiken de medelålders döttrarnas insatser. Antalet vårdtagare ökade dramatiskt mellan 1960 och slutet av 1970-talet, då nästan en fjärdedel av Sveriges äldre hade tillgång till hemtjänst. Efter det har antalet äldre med beviljad hemtjänst minskat samtidigt som antalet 80 år och äldre har tredubblats sedan 1960. År 1992 introducerades Ädelreformen, vilket innebar att kommunerna övertog ansvaret för äldreomsorgen från landstingen. Ädelreformen och dess efterföljare har lagt över såväl ansvaret som kostnaderna för omsorgen på kommunerna men utan att dessa i motsvarande takt fått ekonomiskt stöd för att kunna behålla verksamheterna i oförändrat skick. I denna uppsats jämförs äldreomsorgens utveckling i två svenska kommuner, Luleå och Skellefteå, från 1998 till 2014. Undersökningen visar att antalet beviljade platser i särskilt boende har minskat i de båda kommunerna sedan 1998 samt att kvaliteten på utförandet av äldreomsorgen kan variera mellan de svenska kommunerna idag. I dagens Sverige pågår en mycket tydlig förskjutning av omsorgsansvar från det offentliga till familjen. Hjälptilldelningen har blivit mer restriktiv, den har oftare utgått från tillgängliga resurser istället för från befintliga behov och en ökad andel vårduppgifter har förts över på anhöriga och andra närstående. Under åren då den offentliga hemtjänsten expanderade, fram till 1980-talet, sågs familjen främst som ett komplement till den offentliga äldrevården. Nu ter det sig snarare som att familjen har fått fylla gapet mellan äldres behov och de resurser som finns tillgängliga för vård och omsorg. Denna studie visar att arbetskontraktet inte är en garant för välfärd. Välfärdsstaten har dragit sig tillbaka och samhällets engagemang minskat vilket inte innebär att behoven upphört, istället har en förskjutning mot alltmer informella insatser ägt rum. De anhöriga som står för dessa insatser är ofta kvinnor, äldre makar och medelålders döttrar.

I Sverige växer en informaliserad arbetsmarknad fram, där människor står utanför staten och fackförbundens skydd. Frågan gällande organisering av papperslösa arbetstagare har blivit till en komplex fråga för de svenska fackförbunden. Denna uppsats redogör för hur svenska fackförbund organiserar papperslösa arbetstagare. Empiriska materialet hämtas framförallt från genomförda intervjuer och fackförbundens medlemstidningar. Fackförbundens engagemang i frågan beskrivs utifrån den bredare frågan om vilka underliggande antaganden som fackförbunden baserar sina beslut på. Den bredare förståelsen hämtas från Carol Bacchis metodmodell What's the problem represented to be? Bacchis metodmodell kompletteras med Dvora Yanows metodmodell tolkande policyanalys. Undersökningen visar på att organiseringen sker främst genom Fackligt center för papperslösa och oftast utgår ifrån tanken om att förhindra snedkonkurrens. Parallellerna dras även till Hannah Arendts diskussion om pariafolket och Wendy Brown och Jason Reads diskussion om nyliberalismens genomslagskraft på arbetsmarknaden. De fackförbund som undersöks är Svenska Byggnadsarbetareförbundet Stockholm-Gotlands, Stockholms LS av Sveriges arbetares centralorganisation, Hotell- och restaurangfacket, Svenska kommunalarbetareförbundet och Fastighetsanställdas förbund. / In Sweden, a non-regulated labor market is growing, with workers standing outside both the state’s and the labor unions’ protection. The question regarding undocumented workers’ rights has become a complex issue for Swedish labor unions. This paper clarifies what the unions do for undocumented workers. The answer investigates a wider understanding based on what deep-seated assumptions they base their organizing on. The empiric material is mostly interviews and articles from the labor unions membership publications. The wider understanding of what they do for undocumented workers is derived from Carol Bacchis method What's the problem represented to be? It is also complemented with Dvora Yanows method interpretive policy analysis. The results show that the organizing of undocumented workers is mainly through the organization Fackligt center för papperslösa (Union center for undocumented workers) and is often motivated by assumptions of uneven competition. Parallels are also drawn between Hannah Arendt and her theories about pariah and Wendy Brown and Jason Reads view of neoliberalism and its penetration of the labor market. The examined labor unions are Svenska Byggnadsarbetareförbundet Stockholm-Gotlands, Stockholms LS av Sveriges arbetares centralorganisation, Hotell- och restaurangfacket, Svenska kommunalarbetareförbundet and Fastighetsanställdas förbund.