Då distriktssköterskan möter den asylsökande eller papperslösa personen på vårdcentral och utför bedömningen av densamme måste hon ta hänsyn till den lag som begränsar vården för dessa patienter. Lagen formulerar begreppet vård som inte kan anstå som en beskrivning av den asylsökande patientens rätt till vård. För att skapa ett bra möte är det inte bara denna lag distriktssköterskan behöver beakta, det behövs även förutsättningar för en god kommunikation såväl som kunskap för att ett förtroende skall kunna byggas och ett bra möte skapas. Att möta patientens förväntningar gentemot den lag som styr vården kan skapa konflikter för distriktssköterskan. Författarna frågar sig hur distriktssköterskan hanterar situationen och hur hennes upplevelse av mötet ser ut. Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans upplevelse av mötet med den asylsökande vuxna patienten i primärvården. För studien valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats och utfördes genom halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med åtta distriktssköterskor och en sjuksköterska. I resultatet framkommer att distriktssköterskan upplever sig ha kunskap om de lagar som finns men att hon inte främst ser till lagen utan till den patient hon möter med dess behov. Distriktssköterskan försöker på bästa sätt hantera mötet med den asylsökande patienten utifrån de förutsättningar hon har. För att ytterligare förbättra förutsättningarna till ett bra möte tror författarna att distriktssköterskan behöver fördjupad kunskap kring patientgruppen. Författarna anser också att en diskussion behöver öppnas kring lagen om vård för de asylsökande patienterna och dess relation till såväl hälso- och sjukvårdslagen som de etiska riktlinjer som ligger till grund för vården

SAMMANFATTNING: Problem Från 2013 till och med april 2016 har Sverige tagit emot 309.669 asylsökande. De stora vågorna av asylsökande som har kommit understryker behovet av att ge de optimala förutsättningarna för att anpassa sig och integreras i samhället. Hur snabbt och i vilken grad asylsökande lyckas att socialiseras och integreras i samhället är relaterat till de grundläggande villkoren som t.ex. språkträning och samhällsorientering. Denna studie undersöker vilka möjligheter och hinder asylsökande får för att lära sig svenska och höja sina chanser till integration. Metod I studien användes en mixad metod (kvalitativ och kvantitativ). Genom kvalitativa intervjuer med personal och volontär lärare, har sju verksamheter (ABF, NBV, Biblioteket, Vuxenskola, BILDA, Folkuniversitet och Röda Korset) undersökts. Genom en enkät med strukturerade frågeformulär, undersöktes 183 asylsökande vad gäller olika faktorer som påverkar tillgänglighet till språkundervisning och motivation för studier och språklig praxis. Enkäterna delades ut i: Jönköping, Nässjö, Bodafors, Viebäck, Vetlanda, Sävsjö, Värnamo, Vaggeryd, Tokeryd och Skillingaryd. Resultat Kvalitativa delen: De intervjuade säger att det är viktigt att erbjuda svenskundervisning till asylsökande från första dagen de kommer till Sverige. Lärarna lyfter upp frågan om att det finns flera brister som utgör svårigheter för verksamheterna så att de kan erbjuda kvalitativ och tillräcklig undervisning. Kvantitativa delen: Motivationen till språkinlärning påverkas av flera faktorer: tiden sedan ankomst, motivationen till och deltagande i språkundervisning. Trots likheter i utbildning och språkkunskaper mellan könen ändå uppstår könsskillnader i praktisk tillämpning och integration. Slutsats Asylsökande strävar efter att bli en del av det svenska samhället. Det finns könsskillnader i praktisk tillämpning och integration. Förutsättningarna för att lära sig svenska språket är inte tillräckligt bra, p.g.a. informationsbrist eller försening av informationen om erbjuden svenskundervisning, för få erbjudna undervisningstimmar, placering utanför samhället, ekonomiska hinder och bristen på barnomsorg, som även påverkar möjligheten att lära sig svenska och integrera sig i samhället. / ABSTRACT Problem From 2013 to April 2016, Sweden has received 309,669 asylum seekers. The great waves of asylum seekers who have come underscores the need to provide the optimal conditions to adapt and integrate into society. How fast and to what degree they manage to socialize and integrate into society is related to the basic conditions such as language training and civic orientation. This study examines the opportunities and obstacles for asylum seekers to learn Swedish and increase their chances to integrate. Method The study used a mixed method (qualitative and quantitative) approach. Through qualitative interviews with staff and volunteer teachers, has seven such activities as (ABF, NBV, Library, Adult education” Vuxenskola”, BILDA, Folkuniversitet and Red Cross) investigated. Through a questionnaire with structured questionnaires, examined 183 asylum seekers in terms of factors that affect the availability to the teaching and motivation for study and linguistic practices. The questionnaires were distributed in Jönköping, Nässjö, Bodafors, Viebäck, Vetlanda, Sävsjö, Värnamo, Vaggeryd, Tokeryd and Skillingaryd. Result Qualitative part: Those interviewed said that it is important to offer Swedish tuition for asylum seekers from the first day they come to Sweden. Teachers raise the issue that there are several shortcomings that make difficulties for businesses so that they can provide quality and adequate education. Quantitative part: The motivation for language learning is influenced by several factors: among them, the time since arrival the motivation for and participation in language teaching. Despite similarities in education and language skills between the sexes, still significant gender differences in the practical application and integration. Conclusion Asylum seekers strive to become a part of Swedish society. There are gender differences in the practical application and integration. The conditions for learning the Swedish language is not good enough, because lack of information or delay of information for offered Swedish teaching, too few offered teaching hours, location outside of society, economic barriers and the lack of childcare, which also affects the ability to learn Swedish and integrate into society.