Bakgrund: Att flytta från sitt eget hem till ett särskilt boende är en stor förändring för en äldre människa. Man lämnar sina vanliga rutiner och hamnar i en situation som kan upplevas svår att behärska. Man kanske inte får plats med alla sina ägodelar och många gånger kan man behöva hjälp med att äta, klä på sig och minnas saker. Ofta lämnar man även sitt sociala liv bakom sig. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelse av att flytta hemifrån till ett särskilt boende. Metod: En systematisk litteraturstudie har utförts, i vilken kvalitativa artiklar har analyserats. Resultat: Det framkom två teman och fyra subteman i analysen. Resultatet visade att de äldre människorna inte kände sig delaktiga och att upplevelsen inte var som förväntat. De upplevde ofta att de inte fick ta ett medansvar. Majoriteten upplevde att de var i trygga händer, vilket var en grundläggande faktor för att känna sig accepterade och trygga. Många upplevde att det som började som en negativ händelse (att flytta till särskilt boende), i slutändan löste sig till det bästa. Slutsats: Äldre människor beskriver att de kan lära sig att acceptera situationen de befinner sig i, och även uppleva att något förväntansfullt väntar dem i livet.

<p>Vårdpersonal som arbetat med att vårda äldre har ofta iakttagit eller själva medverkat till att utöva våld mot äldre och orsakerna till att våldet uppstod varierade. Syftet var att belysa våld mot äldre och vilka orsakerna var till att de uppstod samt i vilka former. Den metod vi valde att använda oss av var en litteraturstudie och artikelsökningar gjordes systematiskt i databaserna Elin, Cinahl och Pubmed. Resultatet grundade sig på 8 inkluderade artiklar och rubrikerna: psykisk maktutövning, fysisk maktutövning, demografiska faktorer och organisatoriska faktorer skapades utifrån analysen av artiklarnas resultat.  Artiklarnas resultat visade att det förekom våld mot äldre inom vården i form av brist på respekt och bemötande, utebliven eller bristande kommunikation och vård samt fysiskt våld. Detta berodde på faktorer som ålder, arbetslivserfarenhet, utbildning samt familjeförhållanden hos vårdpersonalen och brister hos ledning och organisation som visade sig i stress och maktlöshet hos vårdpersonalen.</p>

Vårdpersonal som arbetat med att vårda äldre har ofta iakttagit eller själva medverkat till att utöva våld mot äldre och orsakerna till att våldet uppstod varierade. Syftet var att belysa våld mot äldre och vilka orsakerna var till att de uppstod samt i vilka former. Den metod vi valde att använda oss av var en litteraturstudie och artikelsökningar gjordes systematiskt i databaserna Elin, Cinahl och Pubmed. Resultatet grundade sig på 8 inkluderade artiklar och rubrikerna: psykisk maktutövning, fysisk maktutövning, demografiska faktorer och organisatoriska faktorer skapades utifrån analysen av artiklarnas resultat.  Artiklarnas resultat visade att det förekom våld mot äldre inom vården i form av brist på respekt och bemötande, utebliven eller bristande kommunikation och vård samt fysiskt våld. Detta berodde på faktorer som ålder, arbetslivserfarenhet, utbildning samt familjeförhållanden hos vårdpersonalen och brister hos ledning och organisation som visade sig i stress och maktlöshet hos vårdpersonalen.

Bakgrund. Sömnstörningar och medföljande bristande sömnkvalitet samt sömnkvantitet kan medföra en minskning av livskvalitet och ökning av psykiska besvär. Få äldre personer får en adekvat behandling för dessa sömnsvårigheter, ofta för att sömnstörningar bedöms vara en normal del av åldrandet. Syfte. Att undersöka vilka av Florence Nightingales omvårdnadsåtgärder för att främja sömn; sänka ljusnivån, minska ljud, frisk luft, läkemedelsadministrering, samt att förebygga hunger, som omvårdnadspersonalen på vård- och omsorgsboenden i Uppsala kommun använder för att förbättra sina boendes sömn, vilken effekt de upplever av dessa omvårdnadsåtgärder samt varifrån kunskaperna om sömnfrämjande omvårdnadsåtgärder är inhämtade. Metod. Metoden var en tvärsnittsstudie med en enkät som datainsamlingsmetod. Enkäten mailades till 3 vård- och omsorgsboenden. Resultat. 18 personer deltog totalt. Över hälften av alla deltagare angav att de ofta eller alltid använder samtliga av Nightingales omvårdnadsåtgärder för att främja sömn. Majoriteten av alla deltagare ansåg att samtliga av Nightingales omvårdnadsåtgärder för att främja sömn hade en positiv effekt på de boendes sömn. Ett statistiskt säkert samband hittades mellan effekt och frekvens för omvårdnadsåtgärderna frisk luft samt att administrera läkemedel. Slutsats. Florence Nightingales omvårdnadsåtgärder användes i vid utsträckning för att förbättra sömnen hos de boende på vård- och omsorgsboenden, och omvårdnadspersonalen uppfattade oftast effekten av omvårdnadsåtgärderna som positiv. Vidare forskning inom området krävs, då mycket lite finns skrivet om sömnfrämjande omvårdnadsåtgärder och då främst icke-farmakologiska.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos äldre inom vårdhem, beskriva preventionsåtgärder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna använde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegränsning mellan år 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i två huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och två behandlade preventionsåtgärder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer såsom ålder, ostabil gång samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos äldre boende på vårdhem. 2) Fysisk vårdmiljö; många aspekter av vårdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos äldre boende på vårdhem, exempel på dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) Hjälpmedel; ett samband påvisades mellan fallolyckor och hjälpmedlet rullstol där antalet fallolyckor ökade vid användandet av rullstolar. Användandet av fysiska begränsningsåtgärder visade sig ha olika effekt på antalet fallolyckor. 4) Läkemedel; medicinering med centralverkande läkemedel orsakade en ökad risk att drabbas av fallolyckor medan icke-centralverkande läkemedel inte visades orsaka fallolyckor. 5) Fysiska preventionsåtgärder; interventionsprogram med fysiska preventionsåtgärder visade sig ha olika effekt på antalet fallolyckor. Det visade sig att olika undergrupper påverkades olika av preventionsåtgärder. 6) Preventionsåtgärder genom vårdpersonal; preventionsåtgärder genom vårdpersonal visade sig inte ha någon effekt på antalet fallolyckor. Metodologisk aspekt gällande urvalsmetod; av de granskade artiklarna framgick en tydlig beskrivning av urvalsmetod i åtta artiklar, i två artiklar beskrevs urvalsmetoden men ej utförligt och sex artiklar saknade helt beskrivning av urvalsmetod.Slutsats: Fallolyckor är ett världsomspännande folkhälsoproblem och förekomsten är stor hos äldre boende på vårdhem. Föreliggande litteraturstudie visade att ett flertal orsaker till fallolyckor hos äldre boende på vårdhem och fallolyckspreventionsåtgärder var belagt i vetenskapliga studier men att mer forskning krävs för att stärka bevisvärdet samt att förbättra preventionsarbetet. För att minska antalet fallolyckor hos äldre boende på vårdhem krävs det att sjuksköterskan ser till individen och arbetar förebyggande samt utvärderar de handlingar som utförs.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom blir allt fler i världen och ett stort antal bor på äldreboenden. Att en persons kognitiva förmåga sviktar innebär inte att personen nödvändigtvis förlorar sin lust och behov av att uttrycka sexualitet och intimitet. Sjuksköterskor och vårdpersonal har ett ansvar att bevara och stötta personer med demenssjukdom och deras närstående i att tillgodose behov, samt främja rätten till autonomi, integritet, kärleksfulla relationer, minska stigma och diskriminering. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonal och närståendes upplevelser och reflektioner av intima relationer hos personer med demenssjukdom på äldreboenden. Metod: Det här är en beskrivande litteraturstudie, baserad på 10 kvalitativa artiklar. Artiklarna har identifierats med hjälp av kvalitets- och relevans granskningsmallar och därefter sorterats in med hjälp av tematisk analys för att hitta fyra huvudteman. Huvudresultat: Resultatet visade att sexualitet och intimitet var viktigt för att bevara kontinuitet i relationer. Att respektera integritet och autonomi hos personer med demenssjukdom var lika viktigt för närstående som för vårdpersonal, trots att miljön på äldreboendet upplevdes som begränsande. Förmågan att bedöma validitet av samtycke, tillsammans med den negativa påverkan av stigma, tabun, kommunikationssvårigheter och bristande kunskap gällande äldres sexualitet, skapade komplexa utmaningar både för vårdpersonal och närstående när de skulle hantera förändringar i relationer samt uppkomsten av nya relationer.  Slutsats: Studien betonar vikten av intimitet och sexuell hälsa för personer med demenssjukdom, trots kognitiva utmaningar. Respekt för integritet och autonomi, variation i vårdpersonals attityder och utbildning, samt kampen mot etiska dilemman, stigma och kulturella normer är viktiga aspekter. Förändrade relationer vid demenssjukdom och behovet av förbättrad utbildning framhålls.

Abstrakt Bakgrund: Enligt Socialstyrelsens årliga undersökning, Öppna jämförelser vid ett särskilt boende i södra Sverige, framkom att de äldre visade missnöje med de sociala aktiviteterna som erbjöds vid boendet. Eftersom missnöje kan leda till minskat välbefinnande var det därför av intresse att undersöka vad som sker med välbefinnandet om en intervention med fokus på individanpassade sociala aktiviteter genomfördes vid boendet.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur äldre personers upplevelse av välbefinnande påverkas när indvividanpassad social aktivitet införs på deras särskilda boende.  Metod: Studien har en kvalitativ design där en inledande intervju med öppna frågor som berör välbefinnande och social aktivitet nyttjades. Intervjun användes som underlag för en intervention, där deltagarna fick välja två aktiviteter som de ville utföra under en treveckorsperiod. Dess effekt utvärderades genom en uppföljande intervju med öppna frågor. Resultat: Resultatet visade att vara självständig, att få vara delaktig och få bestämma över sin vardag hade betydelse för välbefinnandet.  Deltagarna hade svårigheter med att precisera begreppet välbefinnande, men de uttalade samtidigt positiva erfarenheter av de individanpassade sociala aktiviteterna som genomfördes. Deltagarna var mycket nöjda med individanpassade sociala aktiviteter. Resultatet påvisade att deltagarna hade låg tilltro till att omvårdnadspersonal skulle få tid över för att genomföra sociala aktiviteter.  De hade en önskan om att detta skulle bli en del i vardagen. Konklusion: Det är av stor vikt att se till varje individs vilja och intresse för att gynna den äldres välbefinnande. Det är också viktigt att omvårdnadspersonal ändrar sitt förhållningssätt angående social aktivitet och ser de möjligheter som finns och satsar på kvalité istället för kvantitet.   Nyckelord: Omvårdnadspersonal, personcentrerad vård, social aktivitet, vårdhem, välbefinnande, äldre, äldre personer.

<p><strong>Bakgrund</strong>: Förr var tron att demens tillhörde det normala åldrandet men idag har kunskapen om demenssjukdomars orsak ökat. Antalet dementa i Sverige kunde år 2005 uppskattas till ca 142 200 varav 45 procent beräknades bo i särskilt boende. <strong>Syfte</strong>: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens erfarenheter i arbetet med dementa personer på vårdhem. <strong>Metod</strong>: Litteraturstudien baserades på en innehållsanalys från innehållet i nio vetenskapliga artiklar. Litteraturen som inkluderades i resultatet söktes i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Alla inkluderade artiklar genomgick en vetenskaplig bedömning. <strong>Resultat</strong>: Vårdpersonalen upplevde fina stunder med de dementa och betydelsen av fysisk kontakt var stor. Vårdpersonalen tog upp ämnet stöd och då främst bristen på stöd i flera olika sammanhang. Vidare diskuterade personalen bristen på kunskap och behovet av utbildning samt handledning. Vårdpersonalen uttryckte ett behov av uppskattning och diskuterade svåra omvårdnadssituationer där integritetsbevarandet hade en central roll. Organisationens och ledningens betydelse samt bristen på resurser och behovet av kvalitetsutveckling var andra erfarenheter som personalen tog upp. <strong>Diskussion</strong>: I diskussionen lyfts sjuksköterskan ut ur begreppet vårdpersonal och resultatets huvuddelar diskuteras utifrån sjuksköterskans ansvarsområden. <strong>Slutsatser</strong>: Vårdpersonalen behöver få bättre erkännande för sitt omvårdnadsarbete med de dementa och sjuksköterskan bör inta en större ledarroll.</p>

Bakgrund: Förr var tron att demens tillhörde det normala åldrandet men idag har kunskapen om demenssjukdomars orsak ökat. Antalet dementa i Sverige kunde år 2005 uppskattas till ca 142 200 varav 45 procent beräknades bo i särskilt boende. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens erfarenheter i arbetet med dementa personer på vårdhem. Metod: Litteraturstudien baserades på en innehållsanalys från innehållet i nio vetenskapliga artiklar. Litteraturen som inkluderades i resultatet söktes i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Alla inkluderade artiklar genomgick en vetenskaplig bedömning. Resultat: Vårdpersonalen upplevde fina stunder med de dementa och betydelsen av fysisk kontakt var stor. Vårdpersonalen tog upp ämnet stöd och då främst bristen på stöd i flera olika sammanhang. Vidare diskuterade personalen bristen på kunskap och behovet av utbildning samt handledning. Vårdpersonalen uttryckte ett behov av uppskattning och diskuterade svåra omvårdnadssituationer där integritetsbevarandet hade en central roll. Organisationens och ledningens betydelse samt bristen på resurser och behovet av kvalitetsutveckling var andra erfarenheter som personalen tog upp. Diskussion: I diskussionen lyfts sjuksköterskan ut ur begreppet vårdpersonal och resultatets huvuddelar diskuteras utifrån sjuksköterskans ansvarsområden. Slutsatser: Vårdpersonalen behöver få bättre erkännande för sitt omvårdnadsarbete med de dementa och sjuksköterskan bör inta en större ledarroll.

Bakgrund Demens är ett samlingsbegrepp för ett flertal sjukdomar som drabbar hjärnan och är vanligast i åldersgruppen 65 år och äldre. I Sverige insjuknar varje år cirka 24 000-25 000 personer i en demenssjukdom. Demenssjukdomarna indelas vanligtvis in i tre huvudgrupper, primärdegenerativa demenssjukdomar, vaskulära demenssjukdomar och sekundära demenssjukdomar. Termen BPSD är en förkortning för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens. BPSD kan orsaka svårigheter för personen med en demenssjukdom, men även för hans/hennes närstående och sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Syfte Syftet är att belysa förutsättningar som kan leda till en förbättrad interaktion mellan sjuksköterskan och personer med Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD) inom äldrevård. Metod En litteraturöversikt genomfördes och i resultatet inkluderades artiklar från databaserna PubMed, SweMed+ och CINAHL. Resultat Resultatet består av fem kategorier: Musikterapi och dess effekter på symptom vid demens, Social interaktion, Kommunikationsstrategier, Kulturella och etiska förutsättningar, och Hund-assisterad intervention och dess effekter på symptom vid demens. Slutsats I studien framkom det vilka förutsättningar det finns, som kan förbättra interaktionen mellan sjuksköterskan och personer med beteendemässiga och psykiska symptom vid demens. Resultatet visar hur olika förutsättningar som musikterapi, social interaktion, aktiviteter, hänsyn till personens bakgrund och hund-assisterad intervention kan användas i vård av personer med demens. Mer kunskap inom dessa områden kan medföra att sjuksköterskan blir medveten om vilka möjligheter som finns för att användas i äldrevården för personer med demens.