No description available.

Det har varit känt sedan 1800-talet att en god handhygien leder till en minskning av vårdrelaterade infektioner (VRI). Mer än 150 år senare brister fortfarande vårdhygienen och bara i Europa drabbas årligen omkring 3,2 miljoner människor av VRI. Ökade kostnader för hälso- och sjukvården blir följden av VRI men framförallt ett stort och onödigt lidande för patienten. Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler har i ett flertal studier visat sig vara en betydande åtgärd för att bekämpa VRI. Trots det finns det endast ett fåtal studier om följsamheten inom ambulanssjukvård och resultaten är varierande men genomgående påvisas låg följsamhet. Studiens syfte var att beskriva ambulanspersonalens följsamhet till de basala hygienrutinerna och klädreglerna. En deltagande observationsstudie genomfördes på tre olika ambulansstationer inom upptagningsområdet för Södra Älvsborgs Sjukhus. Totalt gjordes 32 observationer. Följande variabler studerades: desinfektion före och efter patientkontakt, användning av handskar och engångsförkläden, korrekt arbetsdräkt, inga ringar, armband eller klockor samt kort eller uppsatt hår. Resultatet visar att personalen desinfekterade händerna före och efter patientkontakt i 19 respektive 75 % av observationerna. Inga smycken observerades och personalen hade kort eller uppsatt hår. Även tidigare forskning visar låg följsamhet till handdesinfektion. Med tanke på att ambulanssjuksköterskor och all vårdpersonal enligt hälso- och sjukvårdslagen är skyldiga att ge vård av god kvalité med god hygienisk standard, visade även föreliggande studie på bristande följsamhet till hygienrutinerna. En möjlig orsak till bristande följsamhet kan vara den komplicerade kontext inom vilken ambulanspersonalen verkar.

<p>Nosokomiala infektioner förekommer världen över och är en stor orsak till sjukdomar och dödlighet. Även i Sverige är nosokomiala infektioner ett problem, både på sjukhus och i andra vårdformer. Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga uppkomst av infektionssjukdomar.  Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra hemtjänstens undersköterskor och vårdbiträden, gällande deras kunskaper och följsamhet till basala hygienrutiner, samt deras kunskaper angående den vanligaste smittvägen inom vården. Datainsamlingen gjordes med en enkät som innehöll 22 frågor. Fyra hemtjänstgrupper ingick i studien, där totalt 66 vårdbiträden och 30 undersköterskor inkluderades. Resultatet visade att följsamheten till handtvätt och handdesinfektion efter ett omvårdnadstillfälle var hög, dock var följsamheten till handdesinfektion före ett omvårdnadstillfälle mindre bra. Följsamheten till handskar vid personlig hygien var mycket god, resultatet visade dock att de flesta endast använde plastförkläde/skyddsrock ibland. Många av respondenterna i båda undersökningsgrupperna kände inte till vilka områden som ingår i begreppet basala hygienrutiner, däremot kände många till den vanligaste smittvägen inom vården. Endast en statistisk signifikant skillnad kunde påvisas mellan undersköterskor och vårdbiträden. Slutsatsen var att begreppet basala hygienrutiner måste tydliggöras och att mer information behövs om vid vilka tillfällen händerna ska tvättas eller desinficeras. Ytterligare information behövs även om varför och vid vilka tillfällen plastförkläde eller skyddsrock ska användas.<strong></strong></p><p> </p> / <p>Nosocomial infections is a big cause of disease and mortality worldwide. In Sweden nosocomial infections also is a big problem, both in hospitals and other care facilities. Hygiene guidelines is the most important measure to prevent infection diseases. The aim of this study was to measure and compare licensed practical nurses and nursing assistants in homemaker services, concerning their knowledge and compliance to hygiene guidelines and their knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. The data collection was conducted with a questionnaire including 22 questions. Four groups in homemaker services were included in the study, totally 66 nursing assistants and 30 licensed practical nurses. The result showed that the compliance to hand washing and hand disinfection after a  care opportunity was high, however the result showed that hand disinfection before a  care opportunity was less good. The compliance of using gloves was very good in personal hygiene opportunities. The result also showed that most of the respondents only used aprons occasionally. Many of the respondents didn’t know which areas are included in hygiene guidelines, however many had knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. Only one statistical significant distinction was established between nursing assistants and licensed practical nurses. The conclusion showed that hygiene guidelines must be elucidate and that more information is needed about when hands should be washed or disinfected. Further information is also needed about why and in which occasions aprons should be used.</p><p> </p>

Nosokomiala infektioner förekommer världen över och är en stor orsak till sjukdomar och dödlighet. Även i Sverige är nosokomiala infektioner ett problem, både på sjukhus och i andra vårdformer. Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga uppkomst av infektionssjukdomar.  Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra hemtjänstens undersköterskor och vårdbiträden, gällande deras kunskaper och följsamhet till basala hygienrutiner, samt deras kunskaper angående den vanligaste smittvägen inom vården. Datainsamlingen gjordes med en enkät som innehöll 22 frågor. Fyra hemtjänstgrupper ingick i studien, där totalt 66 vårdbiträden och 30 undersköterskor inkluderades. Resultatet visade att följsamheten till handtvätt och handdesinfektion efter ett omvårdnadstillfälle var hög, dock var följsamheten till handdesinfektion före ett omvårdnadstillfälle mindre bra. Följsamheten till handskar vid personlig hygien var mycket god, resultatet visade dock att de flesta endast använde plastförkläde/skyddsrock ibland. Många av respondenterna i båda undersökningsgrupperna kände inte till vilka områden som ingår i begreppet basala hygienrutiner, däremot kände många till den vanligaste smittvägen inom vården. Endast en statistisk signifikant skillnad kunde påvisas mellan undersköterskor och vårdbiträden. Slutsatsen var att begreppet basala hygienrutiner måste tydliggöras och att mer information behövs om vid vilka tillfällen händerna ska tvättas eller desinficeras. Ytterligare information behövs även om varför och vid vilka tillfällen plastförkläde eller skyddsrock ska användas. / Nosocomial infections is a big cause of disease and mortality worldwide. In Sweden nosocomial infections also is a big problem, both in hospitals and other care facilities. Hygiene guidelines is the most important measure to prevent infection diseases. The aim of this study was to measure and compare licensed practical nurses and nursing assistants in homemaker services, concerning their knowledge and compliance to hygiene guidelines and their knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. The data collection was conducted with a questionnaire including 22 questions. Four groups in homemaker services were included in the study, totally 66 nursing assistants and 30 licensed practical nurses. The result showed that the compliance to hand washing and hand disinfection after a  care opportunity was high, however the result showed that hand disinfection before a  care opportunity was less good. The compliance of using gloves was very good in personal hygiene opportunities. The result also showed that most of the respondents only used aprons occasionally. Many of the respondents didn’t know which areas are included in hygiene guidelines, however many had knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. Only one statistical significant distinction was established between nursing assistants and licensed practical nurses. The conclusion showed that hygiene guidelines must be elucidate and that more information is needed about when hands should be washed or disinfected. Further information is also needed about why and in which occasions aprons should be used.

Bakgrund God vårdhygien kan reducera antalet vårdrelaterade infektioner med en tredjedel och med dagens kunskaper går det med enkla medel att iaktta de förhållningsregler som är nödvändiga för att säkerställa en god vårdhygien. Ändå följs ofta inte hygienrutiner. Syfte Att belysa vilka faktorer som underlättar att vårdpersonal på vårdavdelningar på sjukhus följer basala hygienrutiner. Metod Studiens design är en deskriptiv litteraturstudie. Denna metod valdes för att utforska det aktuella kunskapsläget inom området. Metoden beskriver det nuvarande kunskapsläget inom ett område genom att granska, analysera och beskriva valda vetenskapliga studier. Resultat Analysen av data från studierna gav sju teman: ansvarskänsla, arbetsbelastning, attityder och beteende, kunskap och utbildningens inverkan, ledningens ansvar i hygienfrågan, återkoppling samt tillgänglighet. De viktigaste faktorerna är ”attityder och beteende” och ”ledningens ansvar i hygienfrågan”. Slutsats Ett tydligt ledarskap med motiverade chefer och en uppmuntrande miljö ger störst möjlighet till att påverka attityder och beteenden hos personalen. För att förbättra följsamheten till hygienrutiner behöver dock alla sju underliggande faktorer beaktas. Därigenom kan patienters lidande undvikas genom en minskning i antal vårdrelaterade infektioner (VRI) och vårddygn. / Background Good healthcare hygiene can reduce the number of healthcare associated infections by one-third and with current knowledge we can with simple means observe the precautions necessary to ensure good healthcare hygiene. Yet these hygiene rules are often not followed. Aim To elucidate the factors that facilitate for nursing staff in hospital wards in to follow basic hygiene procedures. Methods The study design is a descriptive literature study. This method was chosen to get an idea of the current state of knowledge in the field. The method describes the state of knowledge of a field by reviewing, analyzing and describing selected scientific studies. Results Analysis of data from the articles gave seven themes: sense of responsibility, workload, attitude and behaviour, knowledge and education, responsibilities with regard to hygiene, feedback and availability. The most important factors are “attitudes and behaviour” and “management’s responsibility considering the hygiene”. Conclusion A clear leadership with motivated managers and an encouraging environment gives the best opportunity to change the staffs' behaviour and attitudes. However, to improve compliance with hygiene routines all seven factors need to be considered. Thus patients suffering can be avoided through a reduction in health care associated infections and days of care.

Background: Hospital acquired infections belong to the most important aspects of patient safety in Swedish healthcare. The problem is increasing and some ESBL producing bacteria have become resistant to virtually all antibiotics and constitute a severe threat to patient’s health. The tasks of nurses are in collaboration with other healthcare professionals to suggest and implement suitable infection control actions and to monitor compliance with these. Aim: The aim was to describe the prophylactic measures, and the effect of those, performed by nurses to control spread of ESBL producing GNB. Method: A general literature search was performed in PubMed and CINAHL databases to identify original articles published between 2012 and 2017. Results: The prophylactic measures demonstrated to prevent spread of ESBL are to always comply with basic hygiene routines where good hand hygiene is the most important one. In the case of more extensive spread, more comprehensive bundle care programs may become necessary. Actions such as surveillance cultures, prevention of contact spread, strict routines for hand hygiene, education of staff and inspections of compliance with hygiene routines, and more intense environmental cleaning and disinfection may become relevant. Knowledge of ESBL producing GNB and compliance with hygiene routines are sometimes insufficient among Swedish healthcare staff. Conclusion: Measures that need to be implemented to prevent spread of ESBL producing bacteria need to be decided on a case-by- case basis. Collaboration with other healthcare professionals and ensuring staff´s compliance with hygiene routines and guidelines through education and training are important factors for success.

Vårdrelaterade infektioner är bland de vanligaste orsakerna till vårdskador i svensk sjukvård. Att förebygga vårdrelaterade infektioner kräver ett målmedvetet arbete med hygienrutiner i alla delar av vårdkedjan och att de vårdgivande enheterna får tydlig och konkret återkoppling på sitt vårdhygieniska arbete. Syftet med detta magisterarbete var att ta fram en modell för att, med hjälp av beslutsteoretiska metoder, sammanfatta de kvalitetsmätningar som görs på ett svenskt sjukhus (Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås) för att ge en återkoppling av den vårdhygieniska kvaliteten hos sjukhusets avdelningar. Arbetet genomfördes som ett aktionsforskningsprojekt, där teori och praktik samspelar i ett cykliskt förlopp för att lösa ett specifikt problem. Slutresultatet blev en färgkodad matris över mätvärden kopplade till olika jämförelsenivåer. Modellen ger en helhetsbild där detaljer samtidigt framgår tydligt, men saknar den viktning av olika aspekter som är vanlig inom beslutsteoretiska bedömningsinstrument. En tydlig utmaning var att beslutsteoretiska modeller kan upplevas som abstrakta och svårförståeliga för en lekman, vilket till viss del begränsar deras användning som ett återkopplingsverktyg.

Bakgrund: Statistik visade att i vården och i samhället har antalet bärare avmultiresistenta bakterier, t e x ESBL ökat. Som skydd mot smittspridningtillämpades basala hygienrutiner. Lokala riktlinjer framtagna av infektionsexpertisfanns tillgängliga på intranätet där de kontinuerligt uppdaterades. Syfte: Syftetmed studien var att undersöka var sjuksköterskan hittade aktuella vårdrutiner vidvård av patienter med ESBL. Metod: Empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativforskningsansats. Enkätmaterialet analyserades i Excel 2011 och öppna frågoranalyserades med manifest innehållsanalys. Resultatet redovisades med deskriptivstatistik. Urval: Legitimerade sjuksköterskor på nio vårdavdelningar på ett mindresjukhus i södra Sverige. Resultat: Av de 85 som svarade använde 86 % sjukhusetsintranät som en informationskälla, tätt följt av Vårdhandboken på 73 %. Det var33 % som hade kunskap om hur ESBL spreds och 82 % kände sig trygga ochsäkra när de vårdade patienter med ESBL. Slutsats: Majoriteten avsjuksköterskorna använde sig av intranätet för att finna aktuella vårdrutiner.Andra sökkällor som användes var Vårdhandboken, hygiensjuksköterskan ochkollegor. / Background: Statistics showed that in health care and in the community, thenumber of carriers of multidrug-resistant bacteria, such as ESBL has increased.As a protection against communicable diseases basic hygiene routines wasapplied. Local guidelines developed by infection expertise were available on theintranet where they were continuously updated. Objective: The aim of this studywas to investigate were the nurse found the current care routines in the care ofpatients with ESBL. Method: Empirical cross-sectional study with quantitativeresearch approach. Data from the questionnaire were analyzed in Excel 2011 andopen questions were analyzed by manifest content analysis. The results werepresented as descriptive statistics. Sample: Registered nurses at nine wards in asmall hospital in southern Sweden. Results: Out of the 85 who responded, 86%used the hospital intranet as an information source, followed closely byVårdhandboken at 73%. There were 33% who had knowledge of how the ESBLspread and 82% felt secure and safe when they were caring for patients withESBL. Conclusion: The majority of the nurses used the intranet to find currentcare routines. Other repositories used was Vårdhandboken, the hygienenurse andcolleagues.

Bakgrund: Smittspridning av Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus har under de senaste åren ökat vilket ställer högre krav på hälso- och sjukvårdspersonals följsamhet av riktlinjer beträffande vårdhygien. Studier visar att följsamhet till riktlinjer är låg vilket orsakar patientlidande och högre kostnader för hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonals följsamhet av riktlinjer vid MRSA på sjukhus. Metod: Litteraturöversikt som baseras på kvalitativa (n=3), kvantitativa (n=7) samt mixad metod (n=3) av vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier; kunskap, arbetsmiljö, organisation och negativt förhållningssätt, med nio underkategorier. Slutsats: Kunskap gällande smittspridning av MRSA hos hälso- och sjukvårdspersonal ökar följsamheten av riktlinjer vid vårdhygienrutiner varför det är av betydelse att utbildning, god kommunikation och information erbjuds kontinuerligt. En bättre kunskapsnivå inom detta område ger trygghet i professionen och torde därför även förbättra personalens förhållningssätt till patienter, anhöriga och medarbetare. Hälso- och sjukvården står inför en stor utmaning då underbemanning och överbeläggningar är vanligt förekommande vilket även medför att placering av hygienutrustning brister. Organisationen har ett betydande ansvar för att skapa struktur och förutsättningar till att förbättra faktorer som hindrar personal att arbeta optimalt mot följsamhet av de riktlinjer som finns angivna beträffande smittspridning av MRSA. / Background: Transmission of Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus has increased in recent years, which places greater demands on health professionals’ adherence to guidelines for infection control. Several studies shows that adherence to guidelines is low which is causing the patient suffering and higher costs for healthcare service. Aim: To illuminate factors that influence health professionals’ adherence to guidelines on MRSA in hospital care. Method: This literature review is based on qualitative (n=3) quantitative (n=7) and mixed method (n=3) scientific articles. Findings: Four categories emerged; knowledge, work environment, organization and negative approach, with nine subcategories. Conclusion: To increase adherence to guidelines regarding MRSA, education, communication and information is required continuously. Increased knowledge would improve health professionals’ approach to patients, relatives and employees, which in turns create confidence in their profession. This might also create opportunities to reduce the staffs concerns of being infected or spreading the infection to family members. Healthcare service is facing a great challenge where understaffing, overcrowding and placement of equipment deficiencies. The organization has a significant responsibility to create structure and conditions for an active and committed leadership to improve factors that may affect the spread of MRSA.

En viktig del i det förebyggande arbetet för att bibehålla hälsa, är att förhindra vårdrelaterade infektioner. Särskilt boende för äldre utgör en arena för vård, omsorg och hälsa. Med vårdrelaterade infektioner menas en infektion som uppkommer hos en person i vård eller omsorg till följd av en åtgärd personen erhållit. En central strategi för att bibehålla hälsa och främja folkhälsa är att förebygga infektionssjukdomar i vårdinrättningarna. Faktorer som påverkar personalens följsamhet till hygienrutinerna i kommunal vård och omsorg är resurser, ledning, personal och externa faktorer. Syftet med studien var att beskriva vad vårdhygien på ett särskilt boende för äldre innebar utifrån ett chefsperspektiv. Metoden var en kvalitativ intervjustudie. Sju chefer på särskilt boende intervjuades med semistrukturerade frågor. Resultatet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat och huvudfynd i studien visade att chefer inom särskilt boende för äldre var mycket medvetna om att vårdhygien har stor relevans för att minimera och bryta smittspridning. De belyste även behov av att arbeta mer centrerat och strukturerat med den vårdhygieniska frågan. Faktorer som kunskap, lokaler, inställning, attityder samt ekonomi är områden som ibland brister och kunde arbetas mer med. Slutsatsen av denna studie visar att chefer inom särskilt boende för äldre är mycket medvetna om att vårdhygien har stor relevans för att minimera och bryta smittspridning. Det finns även behov av att arbeta mer centrerat och strukturerat med den vårdhygieniska frågan. Svårigheter med det vårdhygieniska arbete kan grunda sig i att förutsättningar som kunskap, lokaler, inställning, attityder och ekonomi ibland brister. / An important part of preventive work to maintain health is to prevent healthcare-associated infections. Nursing home for the elderly is an arena for health and care. Healthcare-associated infections refer to infections among persons in care as an outcome of an action of care. A central strategy for maintaining health and promoting public health is to prevent infectious diseases in the healthcare facilities. Factors that affect the adherence of staff to the hygiene routines in municipal care are resources, management, personnel and external factors. Aim of the study was to describe what infection control in a nursing home for the elderly meant from a managerial perspective. The method was a qualitative interview study. Seven managers for nursing homes were interviewed with semi-structured questions. The result was analyzed with a qualitative content analysis. Results and main findings in the study showed that managers in nursing home for the elderly were very aware of that work with infection control is of great relevance to minimize and break the spread of infection. They also highlighted needs such as working more centrally and structured with infection control and hygiene issues. Factors such as knowledge, premises, attitude, and finances sometimes fail and could be more elaborated in work. The conclusion of this study shows that managers in special housing for the elderly are very aware that health care is of great relevance to minimize and break the spread of infection. There is also a need to work more centrally and structured with the health-hygienic issue. Identified difficulties with the health-hygienic work since conditions such as knowledge, premises, attitudes, attitudes and finances sometimes fail.