Enterobacteriaceae belong to the normal enteric flora in humans and may cause infections. Escherichia coli is the leading urinary tract pathogen with septicaemic potential, whereas Klebsiella pneumoniae causes opportunistic infections and often outbreaks in hospital settings. Beta-lactams are the first choice for treatment of infections caused by Enterobacteriaceae, and might be destroyed by extended-spectrum beta-lactamases, ESBLs. ESBLs hydrolyse all beta-lactams except cephamycin and carbapenems, and constitute a large heterogeneous group of enzymes with different origins. The phenotypic and molecular characteristics of a K. pneumoniae strain causing a major outbreak at Uppsala University Hospital between 2005 and 2008 were described. The strain was multiresistant and produced CTM-M-15, a common ESBL type in Europe. Due to the lack of obvious epidemiological links between patients, a case-control study was performed, which identified risk factors for the acquisition of the outbreak strain in urine cultures. The complex chain of transmission facilitated by patient overcrowding and the interventions applied to curb the outbreak, was revealed in the subsequent study. In the final study, the genetic background of the observed increase in ESBL-producing E. coli isolates during the K. pneumoniae outbreak was explored. The utility of six typing methods in epidemiological investigations of a local outbreak with ESBL-producing E. coli was compared. The increase of ESBL-producing E. coli isolates was not secondary to the K. pneumoniae outbreak. Twentytwo per cent belonged to the epidemic O25b-ST131 clone and only a limited number of infections were caused by nosocomial transmission. ESBL-producing Enterobacteriaceae are a challenge to clinical microbiology laboratories and infection control teams. To investigate their dissemination, typing methods need to be continuously adapted to the current situation. Proper hand disinfection and structural key problems such as over-crowding, under-staffing, lack of single rooms and bathrooms must be adressed to limit transmission.

Bakgrund: Sjukvårdspersonal är ofta bärare av mikroorganismer vid inkorrekt handhygien och vidtagna hygienrutiner. Bristande vårdhygien hos sjukvårdspersonal gör att smittspridningen ökar och risken att drabbas av vårdrelaterade infektioner, resistenta bakterier och risk för patientlidande ökar.Syfte: Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till hygienrutiner.Metod: Litteraturöversikten baseras på 15 artiklar varav sju var kvalitativa och sex var kvantitativa samt två med mixad metod. Sökningarna utfördes i databaserna CINAHL och PubMed, kvalitetsgranskades och analyserades utifrån fem steg.Resultat: I resultatet framkommer faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till hygienrutiner där de främsta faktorerna är attityder, kunskap, barriärer, förutsättningar samt motivation.Slutsats: Konsekvenser av låg följsamhet av hygienrutiner är patientlidande relaterat till ökandet av vårdrelaterade infektioner. Förebyggande insatser mot faktorer som påverkar är av stor vikt, och krävs av samtliga som arbetar inom hälso- och sjukvård. / Background: Healthcare professionals are often carriers of microorganisms in the event of incorrect hand hygiene and hygiene routines taken. Lack of healthcare hygiene among healthcare professionals increases the spread of infection and increases the risk of suffering from healthcare-associated infections, resistant bacteria and the risk of patient suffering.Aim: The aim of the study is to describe factors that affect nurses` compliance with hygiene routines.Methods: The literature review was written with 15 articles using qualitative, quantitative and mixed methods. The articles were searched through the databases CINAHL and PubMed, were quality reviewed and analyzed in five steps.Results: The results show factors that affect nurse’s compliance to hygiene routines where the main factors are attitudes, knowledge, barriers, prerequisites and incentive.Conclusion: The consequence of low compliance to hygiene routines is patient suffering related to the increase in care-related infections. Preventive measures towards influencing factors are of great importance and are required of all health care workers.

Bakgrund Vårdrelaterade infektioner [VRI] är den vanligaste vårdskadan både globalt, i Europa liksom i Sverige. I Sverige får cirka 65 000 patienter årligen en VRI där närmare hälften av dessa beräknas kunna undvikas. De vanligaste typerna av VRI är luftvägsinfektioner, urinvägsinfektioner, infektioner i blodbanan och gastrointestinala infektioner. Vårdrelaterade infektioner är ett utbrett problem som utgör ett hot mot patientsäkerheten genom att orsaka onödigt lidande, förlängda vårdtider, medför stora kostnader för samhället samt utgör en risk för antibiotikaresistens. Följsamhet av basala hygienrutiner för hälso- och sjukvårdspersonal är den främsta åtgärden för att förebygga VRI. Säker vård och evidensbaserad vård är två av sjuksköterskornas sex kärnkompetenser. Tidigare forskning visar på brister gällande följsamhet av vårdhygien Syfte Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse för sjuksköterskors följsamhet till vårdhygien i förebyggandet av vårdrelaterade infektioner. Metod Denna litteraturöversikt har en icke systematisk design. Utifrån litteraturöversiktens bärande begrepp gjordes sökningar i databaserna CINAHL och PubMed som resulterade i 15 vetenskapliga originalartiklar vars kvalitet säkrades utifrån Sophiahemmet Högskola granskningsmall. Datainsamlingen integrerades genom en integrerad dataanalys och kategoriserades därefter. Resultat De två identifierade huvudkategorierna i resultatet var Individens betydelse för följsamhet samt Arbetsplatsens betydelse för följsamhet. Resultatet visade att individuell riskbedömning, att bli observerad och att rationalisera, kunskap och erfarenhet, tidspress och arbetsbelastning, lokal och material samt arbetskultur hade betydelse för sjuksköterskors följsamhet till vårdhygien. Slutsats Individuella och organisatoriska faktorer har betydelse för sjuksköterskors följsamhet till vårdhygien. Tidspress, hög arbetsbelastning och otillgängligt material sågs bidra till bristande följsamhet. Individuell riskbedömning som ersatte vårdhygieniska riktlinjer liksom rationalisering av felaktiga beslut sågs ha betydelse för följsamhet av vårdhygien bland sjuksköterskor. Basala hygienrutiner är för hälso- och sjukvårdspersonal den främsta åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner. / Background  Cross infections are the most common health care injury globally, in Europe and in Sweden. Every year almost 65 000 patients suffer from a cross infection where almost 50 percent could have been avoided. Respiratory tract infections, urinary tract infections, bloodstream infections and gastrointestinal infections are the most common types of cross infections. Cross infections are a widespread threat against patient safety and causes unnecessary suffering, prolonged health care, high costs and causes risk for antibiotic resistance. Compliance to hygiene routines among healthcare professionals is the main measure to prevent cross infections. Providing safe and evidence-based care are two important aspects of nursing care. Research shows a lack of compliance with hygiene routines. Aim  The aim was to describe factors of importance for nurses’ compliance with hygiene routines in prevention of cross infections. Method This literature review had a non-systematic design. Based on the identified keywords searches were made through the databases CINAHL and PubMed which resulted in 15 scientific articles. The quality of the articles was ensured according to Sophiahemmet Högskola quality review template. The result was analysed and categorized through an integrative data analysis. Results The two main categories identified were Compliance from an individual aspect and Compliance from an organizational aspect. The results showed that individual risk assessment, to be observed and to rationalize, knowledge and experience, time pressure and workload, infrastructure, and personal protective equipment as well as work culture influenced nurses' compliance with hygiene routines. Conclusions Individual and organizational factors influence nurses' compliance with hygiene routines. Time pressure, high workload and unavailable personal protective equipment were seen as main contributors regarding non-compliance. Individual risk assessment replacing hygiene guidelines as well as rationalization of non-compliance were seen to influence the compliance with hygiene routines among nurses. Standard precautions are the primary measure to prevent cross infections.

Bakgrund: En vårdrelaterad infektion (VRI) är en av de vanligaste komplikationer som drabbar patienter som vårdas på sjukhus eller andra vårdinrättningar; uppskattningsvis drabbas cirka 10 % av patienterna. Basala hygienrutiner är en effektiv metod för att förhindra kontaktsmitta och därmed minska spridningen av VRI. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner inom hälso- och sjukvården ska vårdpersonalen för att begränsa VRI iaktta dessa åtgärder vid all undersökning, behandling eller annan direktkontakt med patienten. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vårdpersonalens kunskaper om basala hygienrutiner och om det finns faktorer som påverkar följsamheten till de basala hygienrutinerna. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med icke experimentell design, där personalens kunskaper om basala hygienrutiner beskrevs och mättes. Hypoteser utformades och testades. Deskriptiv- och sambandsanalys genomfördes på resultatet. Resultat: Kunskapsnivån hos personalen är relativt hög men förbättringspotential finns. Det finns en tendens till högre följsamhet när kunskapsnivån ökar. Till viss del påverkar olika faktorer följsamheten till hygienrutinerna, bland annat tillgång till desinfektionsmedel och tvättställ samt akuta situationer. Slutsats: Författarna till föreliggande studie anser att utbildning bör ingå som ett obligatoriskt moment vid anställning vid Skaraborgs Sjukhus, samt att det bör finnas en plan för uppdatering av vårdpersonalens kunskaper om basala hygienrutiner. / Background: A hospital-aquired infection is one of the most common complications suffered by patients treated in a hospital or other health care facilities; about 10 % of the patients get a hospital-aquired infection. Routines for basic hygiene is an effective method for preventing contact transmission, and thereby reduce the spread of VRI. According to the regulations for basic hygiene from the National Board of Health and Welfare, the staff is obligated to comply with these measures at any examination, treatment or other direct contact with the patient, to limit the spread of VRI. Aim: The purpose of the study was to chart the nursing staff’s knowledge of the routines for basic hygiene and whether there are factors that affect the adherence to these routines. Method: The study had a quantitative approach with non-experimental design, where the staff's knowledge of the routines for basic hygiene were described and measured. Hypotheses were designed and tested. Descriptive and correlation analyses were performed on the result. Result: The level of knowledge in the staff is relatively high, but there is room for improvement. There is a tendency of higher adherence when the level of knowledge arises. To some extent certain factors affect the adherence to the hygiene routines, for example access of disinfectants and sinks, and acute situations. Conclusion: Extent of knowledge about the subject affects adherence to the routines for basic hygiene, and because of that the authors of this study consider that education should be included as a mandatory element for employment at Skaraborg Hospital, and that there should be a plan for refreshing the nursing staff’s knowledge of routines for basic hygiene.

Introduction - Health care acquired infections (HCAI) are a common complication that affects hospital treated patients. Basic hygiene practice is the most important to prevent HCAI. The occurrence of HCAI is a big problem in India, mostly because of a low compliance to hygiene practice. The nurse has an important role because of their ability to inform and motivate the staff to keep a good compliance to hygiene practice. Aim - To illuminate nurses’ experiences of impacting factors on hygiene practice and infection control in a rural hospital in India. Method - Data was gathered through nine qualitative interviews. Data Analysis – The interviews were tape recorded, transcribed and then analysed through content analysis. Results - Four main categories was identified as important for conducting a successful hygiene practice;Knowledge among health care staff, relatives and patients, Leadership, Resources and Routines. Conclusion – a variety of factors have an impact on hygiene practice and infection control. The nurses experienced that knowledge of infection transmission is vital, as well as a good leadership and implemented routines. It is important having enough staff, sufficient material and facilities in order to prevent the spread of HCAI.

Bakgrund: Intresset för vård utanför sjukhusen har ökat till följd av den demografiska utvecklingen i världen med en ökande andel äldre och fler individer som är i behov av regelbunden vård. Samtidigt växer problemen med vårdrelaterade infektioner vilket medför nya infektionspreventiva utmaningar för vårdpersonal. Som sjuksköterska i hemsjukvård och på vårdboende förutsätts delegering till vårdpersonal, vårdtagare och närstående. I det preventiva arbetet ses därmed kunskap och delaktighet i egenvård av vikt för en säker vård. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att sammanställa vårdpersonals erfarenheter av att arbeta med infektionsprevention inom vård i hemsjukvård och på vårdboende. Metod: Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning av utvalda studier genomfördes med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier och innehållet analyserades med innehållsanalys. Slutligen återstod 12 studier som utgjorde resultatet i föreliggande litteraturstudie. Resultat: I resultatet framkom tre huvudtema som var Miljö och omgivning, Kunskap och utbildning samt Organisation. Utifrån dessa utvanns ytterligare sex subteman.  Konklusion: Sambandet mellan infektionsprevention och vård i hemsjukvård och på vårdboende ses som en utmaning för vårdpersonal. Hemmiljön försvårar för vårdpersonal att tillämpa basala hygienrutiner och bristen på renligheten hos vårdtagare ses utgöra en risk för infektioner. Även brist på kunskap hos både vårdtagare och vårdpersonal bidrar till ett försämrat arbete med infektionsprevention och försvåra möjligheten till egenvård. / Background: Due to the demographic development in the world with an increasing proportion of older people and thus more individuals in need of regular care the interest in home health care and nursing homes has increased. At the same time, the problems with healthcare-related infections are growing in both hospitals and in home care environment. This entails new infection prevention challenges for healthcare professionals who have an obligation to always provide safe care. As a nurse in home health care and in nursing homes, delegation to care staff, care recipients and relatives is required. In the preventive work, knowledge and participation in self-care are thus seen as important for safe care.  Aim: The aim of this study was to compile health care professionals´ experiences of infection prevention in home health care and in nursing homes.Method: Literature review with a qualitative approach. Literature searches were performed in the databases PubMed and CINAHL. Quality review of selected studies was carried out with SBU's review template for qualitative studies and the content was analyzed with content analysis. Twelve studies remained and were the result of the present literature review. Results: The results emerged three main themes which were Environment and the surroundings, Knowledge and education and Organization. Based on these, another six sub-themes were extracted. Conclusion: The connection between infection prevention and care in the home environment is seen as a challenge for care staff. The home environment makes it difficult for care staff to apply basic hygiene routines and the lack of cleanliness in care recipients is seen as a risk of infections. Lack of knowledge among both care recipients and care staff also contributes to impaired work with infection prevention and makes the possibility of self-care more difficult.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården vara av en god hygienisk standard. Detta innebär att hela verksamheten är utformad så att risken för att patienter drabbas av infektion och smittspridning är så liten som möjligt. För att åstadkomma det är det centralt att använda ett infektionsförebyggande åtgärdsprogram samt att förhindra smittspridning i vården. Trots att kravet på en god hygienisk standard är lagstadgat så saknades ett verktyg för en god hygienisk standard för primärvård i Region Jönköpings län.Förbättringsarbetet handlade om att ta fram och införa en egenkontroll för god hygienisk standard anpassad för primärvård. Målet var att varje vårdcentral skulle arbeta med egenkontrollen och att antalet områden som uppfyllde hygienkraven skulle öka med minst fem procent per vårdcentral i mars 2023 jämfört med baslinjemätning. Kvantitativ metod och Nolans förbättringsmodell med PGSA användes. Förbättringsaktiviteter skapades med inspiration av COM-B. Alla åtta vårdcentraler uppnådde målet inom tidsramen.Studiens syfte var att utvärdera införandet av egenkontrollen vid deltagande vårdcentraler inom ramen av förbättringsarbetet. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes och COM-B användes i analysen. Studien identifierade framgångsfaktorer som krävs för att vårdpersonalen ska kunna arbeta med egenkontrollen. Några av dessa var närvarande representant från Vårdhygien vid genomgång av egenkontroll och stöttning av chef för att planera och prioritera arbetet för att lyckas vid tidsbrist.Slutsatsen var att egenkontrollen var ett framgångsrikt sätt att få vårdcentralerna att arbeta mot att säkerställa en god hygienisk standard. Införandet har lett till en ökad patientsäkerhet för patienterna och ökad kunskap och förståelse hos vårdpersonalen. Pilotprojektet ska skalas upp under hösten 2023 och egenkontrollen ska införas på alla 40 vårdcentraler i regionen. / According to the Health Care law, health care must be of a good hygienic standard. This means that the entire health care unit is designed so that the risk of infection is as small as possible. To achieve this, it is central to use a program for infection control. Although the requirement for a good hygienic standard is statutory, the primary care in the region did not have a checklist for this purpose.This improvement work involved introducing a checklist for a good hygienic standard for primary care. The goal was that each primary care unit would use the checklist and the number of areas that met the hygiene requirements should increase by at least five percent in March 2023 compared to the baseline. Quantitative method and Nolan's improvement model with PDSA was used. Improvement activities was created with inspiration from the COM-B model. All eight units achieved the goal.The purpose of the study was to evaluate the introduction of the checklist at the participating health centers within the framework of the improvement work.The study identified success factors that the healthcare staff required to be able to work with the checklist. Some of these were that a representative from the Infection Control unit was present during the review of the checklist and that the manager was supporting in planning and prioritizing the work when there were little time.The conclusion was that the checklist was a successful way to get the primary care units to work towards a good hygienic standard. The introduction of the checklist led to increased patient safety for the patients and increased knowledge and understanding for the health care staff. In the fall of 2023 the checklist will be introduced at all 40 primary care unit in the region.

Inledning: God vårdhygien är ett centralt begrepp inom all hälso- och sjukvård för att förhindra spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer, vilka kan ge upphov till vårdrelaterade infektioner. Tandvården ska därför följa Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner. I samband med Covid-19 pandemin aktualiserades vikten av vårdhygien ytterligare för att förhindra smittspridning av Covid-19 inom tandvården. Munhålan utgör en stor potentiell risk för överföring av SARS-CoV-2, men även andra mikroorganismer, särskilt vid aerosolgenererande procedurer.  Ett tidigare mastersarbete vid Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet, påvisade brister i följsamheten med basala hygienrutiner bland tandläkarstudenter. En uppföljning har inte genomförts, vilket uppmärksammades i samband med pandemin och frågeställningen om Covid-19 syn på betydelsen av aseptik och vårdhygien väcktes.  Syfte: Undersöka tandläkarstudenters syn på vårdhygien och självbedömd följsamhet med hygienriktlinjer under Covid-19.  Material och metod: En anonym webbenkät skickades till samtliga tandläkarstudenter på kurs 4–10 vid Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet.  Resultat: Den totala svarsfrekvensen var 54%. Resultat visade att samtliga studenter ansåg sig ha tillräckliga kunskaper om hygienrutinerna, men trots detta bröt 20% medvetet mot hygienrutinerna och 4% uppgav att de aldrig följde hygienrutinerna.  Slutsats: Den självbedömda kunskapen om hygienriktlinjer är hög, trots det är inte följsamheten med hygienriktlinjerna optimal, vilket innebär att det finns risk för spridning av vårdrelaterade infektioner. / Introduction: Good hygiene is imperative to prevent the spread of health care associated infections. Dental care must therefore comply with the Health and Medical Services Act (1982: 763) and the National Board of Health and Welfare's regulations on basic hygiene guidelines. In conjunction with the Covid-19 pandemic, the importance of hygiene measures was further emphasized to prevent the spread of Covid-19 in dentistry. The oral cavity poses a high potential risk for transmission of SARS-CoV-2, in addition to other microorganisms, especially in aerosol-generating procedures.  A previous master's thesis at the Faculty of Odontology, Malmö University, showed a deficiency in compliance with hygiene guidelines among dental students. The question if Covid-19 view of the importance of aseptic techniques and hygiene measures in dentistry was therefore raised.  Aim: Investigate dental students' views of healthcare hygiene and self-assessed aseptic measures during Covid-19.  Materials and method: An anonymous web survey was sent to all dental students in courses 4–10 at the Faculty of Odontology, Malmö University.  Results: The overall response rate was 54%. Results showed that all students considered themselves to have sufficient knowledge of the hygiene routines, but despite this, 20% of students deliberately broke the hygiene routines and 4% stated that they never followed the hygiene routines.  Conclusion: The self-assessed awareness of hygiene guidelines and aseptic techniques is high among the students, still the compliance with hygiene protocols is not optimal, meaning there is a risk of spread of healthcare associated infections.

Introduktion: Trots att det finns evidens för de hygienrutiner som praktiseras på svenska sjukhus brister det i följsamhet till dessa rutiner. Detta leder bland annat till höga kostnader, lidande hos patienter och är en bidragande orsak till utveckling och utbredning av mikroorganismer med antibiotikaresistens. Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som sjuksköterskor upplevde bidrog till att det förekom brister i följsamheten till basal hygien. Metod: Åtta sjuksköterskor som arbetade inom slutenvård på ett medelstort svenskt sjukhus deltog i semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades utifrån en interpretativ fenomenologisk analys (IPA, eng: Interpretative Phenomenological Analysis), vilket sedan kompletterades med ytterligare kategorisering utifrån Theory of Planned Behaviour. Resultat: I resultatet framkommer nio faktorer som skapade bristande följsamhet till basal hygien, vilka delades in i fyra övergripande teman: arbetsmiljö, förhållningssätt, kompetens och ledning. Det framkom att personalens beteende kring basal hygien påverkades i lika stor utsträckning av subjektiva som objektiva faktorer. Slutsats: Övergripande rutiner och regler finns men följsamheten till basal hygien behöver främjas. För att lyckas med detta krävs interventioner med större fokus på beteendeförändringar hos personal. Mer forskning krävs för att kartlägga hur olika faktorer påverkar beteenden kring basal hygien. / Introduction: Although there is evidence for the hygiene routines that exist in Swedish hospitals, these routines are also failing. This leads, among other things, to high costs, suffering for patients and is a contributing factor to the development and spread of microorganisms with antibiotic resistance. Aim: The aim was to investigate which factors that nurses experienced contributed to the fact that there were deficiencies in adherence to basic hygiene. Method: Eight nurses who worked in inpatient care at a medium-sized Swedish hospital participated in semi-structured interviews. The empirical material was analyzed based on an interpretative phenomenological analysis (IPA), which was then supplemented with further categorization based on the Theory of Planned Behavior. Results: The results revealed nine factors that create a lack of compliance with basic hygiene, which were divided into four overarching themes: work environment, approach, competence and management. It emerged that the staff’s behavior regarding basic hygiene is influenced to the same extent by subjective as objective factors. Conclusion: Comprehensive routines and rules exist, but adherence to basic hygiene needs to be promoted. To succeed with this, interventions with greater focus on behavioral changes in staff are required. More research is needed to map how different factors influence behaviors around basic hygiene.

Introduction: Infection control in animal health care is, as in human health care, most important to prevent and fight antibiotic resistance. Animal health can also influence public health. Basic hygiene routines; hand hygiene, routines for proper attire, and routines for personal protective equipment (PPE), such as protective aprons and gloves, represent the simplest and most important infection control and prevention measures. High compliance to these routines is important to achieve. However, due to few scientific publications in the animal health care arena, customized and efficient efforts have not been fully identified for this environment. Therefore, optimal oversight and compliance assessments are difficult to achieve. Similar to human health care, several infection control and prevention measures and responsibilities are addressed by nurses. Objectives: To study compliance to basic hygiene routines and assess whether compliance differs between different animal health care professions, such as nurses versus veterinarians. Method: A quantitative web-based survey about basic hygiene routines, was used to investigate compliance to basic hygiene routines among animal healthcare providers. The eligible respondent sample was comprised of 360-2600 providers. Difference in compliance among professions within animal health care was estimated using SPSS statistical analysis software. Results: Of a possible 360-2600 possible respondents, 313 animal healthcare providers responded to our web-based survey. Significant differences in compliance among professions were not found (between veterinarians and veterinary nurses with a degree, and veterinarians versus nurses without a degree). Higher compliance was observed at larger animal hospitals and among personnel educated at their work place in basic hygiene routines. Hand disinfectant use before contact with patients was most often missed, as well as not wearing a protective apron or coat if risk for contact with body fluids was evident. Conclusion: In contrast to previous practical experience and reports, our results showed no significant difference in compliance between animal healthcare veterinarians and nurses. Given our null findings, more studies are needed to identify hidden factors influencing compliance among animal health care workers, as well as attention to representative sampling. Even so, based on our results, potential interventions include enhanced work-based education programs on infection control and prevention, with attention to smaller (small to medium sized) animal health care clinics. Focus for such interventions should also address hand disinfection before contact with patients. In addition, more effective monitoring is required. / Introduktion: Vårdhygien inom djursjukvården är liksom inom sjukvården viktigt för att förebygga och motverka utvecklingen av antibiotikaresistens vilken kan påverka folkhälsan. Basala hygienrutiner är en av de viktigaste vårdhygieniska åtgärderna för att förhindra smitta inom sjukvården och djursjukvården. En god följsamhet till basala hygienrutiner är mycket viktig att uppnå men på grund av liten kunskap om hur det förhåller sig inom djursjukvården är det svårt att skräddarsy insatser. Traditionellt riktas många vårdhygieniska insatser och ansvar till sköterskor i djursjukvården. Syfte: Undersöka om följsamheten till basala hygienrutiner skiljer sig mellan olika yrkeskategorier inom djursjukvården. Metod: Genom kvantitativ ansats utifrån 313 svar på en webenkät med ett utskick på 360-2600 enkäter om basala hygienrutiner undersöka självskattad följsamhet och med hjälp av statistikprogrammet SPSS beräkna om skillnader finns mellan olika yrkeskategorier inom djursjukvården. Resultat: Signifikanta skillnader i följsamhet till basala hygienrutiner mellan yrkeskategorierna veterinärer och sköterskor (djurvårdare och djursjukskötare) fanns inte. Bättre följsamhet sågs på större arbetsplatser samt om personalen fått utbildning på arbetsplatsen. Handdesinfektion före patientkontakt var svårast att följa samt användning av skyddsförkläde/rock vid risk för kontakt med kroppsvätskor. Slutsats: I motsats till tidigare praktisk erfarenhet visade resultaten att signifikant skillnad i följsamhet mellan veterinärer och djurvårdare eller mellan veterinärer och djursjukskötare inte kunde ses. Därmed kan konstateras att fler studier behövs för att identifiera dolda faktorer som påverkar följsamheten bland djursjukvårdens personal. Utifrån resultaten kan dock konstateras att interventioner som innebär förbättrade utbildningsprogram i vårdhygien på arbetsplatsen, särskilt på små till medelstora kliniker, bör genomföras. Dessa bör fokusera på handdesinfektion före patientkontakt. Mer effektiv övervakning behövs.