Bakgrund: tidigare forskning visar på flera risker vid läkemedelshantering inom anestesi som resulterar i smittspridning vilket orsakar vårdrelaterade infektioner. Detta leder till lidande för patienter samt förlängda vårdtider och därmed ökade vårdkostnader. Delvis beror detta på riskfaktorer som bedöms som tämligen enkla att förebygga då de i huvudsak handlar om följsamhet till basala hygienrutiner. Inom anestesin finns stor utbredning och ökad förekomst av användandet av intravenös anestesi baserad på propofol. Propofol är ett gynnsamt medium för bakterietillväxt och således känsligt för kontamination och ska handhas aseptiskt. Syfte: undersöka anestesisjuksköterskors följsamhet till och uppfattningar av aseptiska hygienrutiner vid iordningställande och administrering av propofol. Metod: prospektiv kvantitativ tvärsnittsstudie med deduktiv ansats. I studien observerades 22 anestesisjuksköterskor som även fick skatta sin egen uppfattning om aseptiskt handhavande i en enkät. Resultat: studien påvisar brister i följsamhet till både basala hygienrutiner och aseptiskt handhavande av propofol. Konklusion: brister i följsamhet till aseptik medför risk för vårdrelaterade infektioner och således lidande för patienter. / Background: previous research shows evidence of multiple risks while administering drugs in an anesthetic context which lead to in iatrogenic contamination and health-care related infections. This leads to increased patient suffering, prolonged hospitalization, and increased health-care costs. Partly, this is caused by risk factors which are considered reasonably easy to prevent, preventative by compliance to basic hygiene routines. Within anesthetic care there is broad usage and increased prevalence of propofol-based intravenous anesthesia. Propofol has a predisposition for microbiological growth which means that it is sensitive to contamination, and should be handled aseptically. Aim: examine nurse anesthetists’ compliance to and perceptions of aseptic hygiene routines when preparing and administering propofol. Method: prospective quantitative cross-sectional study with a deductive approach. In this study, 22 nurse anesthetists were observed and were later asked in a questionnaire, to estimate their own perceptions of aseptic conduct while handling propofol. Result: the result demonstrates lack of adherence both in basic hygiene routines and aseptic handling of propofol. Conclusion: lack of adherence to aseptic routines concludes a risk for iatrogenic infections thus leading to patient suffering.

Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa litteratur gällande olika typer av förband samt omläggningsfrekvens vid omvårdnad av central venkateter. Författarna har gjort en systematisk litteraturstudie och följt Goodmans sju steg i forskningsprocessen. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar efter litteratursökning i databaserna PubMed, CINAHL, Cochrane Library samt via kompletteringar i ELIN. Artiklarna granskades av två oberoende bedömare utefter modifierade granskningsprotokoll och kvalitetsbedömdes därefter. Resultaten av denna sammanställning visar en tendens åt att sterila kompresser än så länge har ett litet försprång gentemot transparenta förband, i synnerhet när insticksstället inte läkt. En omläggningsfrekvens mellan fem och sju dagar verkar ge bäst resultat vid användning av transparenta förband, och varannan till var sjunde vid användning av kompressförband. Fler studier behövs som redovisar signifikanta resultat för att evidensgraden ska kunna höjas. / The aim of this study is to compile literature concerning which dressing type and redressing frequency is the most efficient handling for a central venous catheter (CVC). This study is a systematic literature review according to Goodman. Searches were made in the databases PubMed, CINAHL, Cochrane Library and complements through ELIN. A total of 15 scientific articles of quantitative design and literature reviews were included. The articles were then scrutinized by two independent readers and were then judged by quality. The result shows a tendency that sterile gauze has an advantage in comparison to transparent dressings so far, especially when the exit site has not fully healed. A redressing frequency between five to seven days seems to be the best alternative when using transparent dressings. When using sterile gauze the results have shown more variation; a redressing frequency every other day to every seventh day. More studies are necessary for reaching statisticly significant results.

Inledning: God vårdhygien är ett centralt begrepp inom all hälso- och sjukvård för att förhindra spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer, vilka kan ge upphov till vårdrelaterade infektioner. Tandvården ska därför följa Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner. I samband med Covid-19 pandemin aktualiserades vikten av vårdhygien ytterligare för att förhindra smittspridning av Covid-19 inom tandvården. Munhålan utgör en stor potentiell risk för överföring av SARS-CoV-2, men även andra mikroorganismer, särskilt vid aerosolgenererande procedurer.  Ett tidigare mastersarbete vid Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet, påvisade brister i följsamheten med basala hygienrutiner bland tandläkarstudenter. En uppföljning har inte genomförts, vilket uppmärksammades i samband med pandemin och frågeställningen om Covid-19 syn på betydelsen av aseptik och vårdhygien väcktes.  Syfte: Undersöka tandläkarstudenters syn på vårdhygien och självbedömd följsamhet med hygienriktlinjer under Covid-19.  Material och metod: En anonym webbenkät skickades till samtliga tandläkarstudenter på kurs 4–10 vid Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet.  Resultat: Den totala svarsfrekvensen var 54%. Resultat visade att samtliga studenter ansåg sig ha tillräckliga kunskaper om hygienrutinerna, men trots detta bröt 20% medvetet mot hygienrutinerna och 4% uppgav att de aldrig följde hygienrutinerna.  Slutsats: Den självbedömda kunskapen om hygienriktlinjer är hög, trots det är inte följsamheten med hygienriktlinjerna optimal, vilket innebär att det finns risk för spridning av vårdrelaterade infektioner. / Introduction: Good hygiene is imperative to prevent the spread of health care associated infections. Dental care must therefore comply with the Health and Medical Services Act (1982: 763) and the National Board of Health and Welfare's regulations on basic hygiene guidelines. In conjunction with the Covid-19 pandemic, the importance of hygiene measures was further emphasized to prevent the spread of Covid-19 in dentistry. The oral cavity poses a high potential risk for transmission of SARS-CoV-2, in addition to other microorganisms, especially in aerosol-generating procedures.  A previous master's thesis at the Faculty of Odontology, Malmö University, showed a deficiency in compliance with hygiene guidelines among dental students. The question if Covid-19 view of the importance of aseptic techniques and hygiene measures in dentistry was therefore raised.  Aim: Investigate dental students' views of healthcare hygiene and self-assessed aseptic measures during Covid-19.  Materials and method: An anonymous web survey was sent to all dental students in courses 4–10 at the Faculty of Odontology, Malmö University.  Results: The overall response rate was 54%. Results showed that all students considered themselves to have sufficient knowledge of the hygiene routines, but despite this, 20% of students deliberately broke the hygiene routines and 4% stated that they never followed the hygiene routines.  Conclusion: The self-assessed awareness of hygiene guidelines and aseptic techniques is high among the students, still the compliance with hygiene protocols is not optimal, meaning there is a risk of spread of healthcare associated infections.