Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan orsaka risk för fel i samband med sjuksköterskans läkemedelshantering samt vad sjuksköterskan kan göra för att förebygga att fel uppstår inom den somatiska slutenvården. Syftet var också att granska artiklarnas kvalité utifrån urval och bortfall. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på 13 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och Academic Search Elite. Resultat: Faktorer som orsakade att sjuksköterskan begick fel i läkemedelshanteringen var hög arbetsbelastning, bristande kunskaper inom farmakologi, mindre erfarenhet av sjuksköterskeyrket och avbrott i arbetet. Förebyggande åtgärder för att minimera risken att ett fel uppstod i samband med läkemedelshanteringen var att sjuksköterskan ökade sina kunskaper i farmakologi, bidrog till förbättrad arbetsmiljö och kommunikation med annan vårdpersonal samt var nogrannare vid kontroller. Slutsats: Flera förekommande faktorer som orsakade fel i samband med sjuksköterskans läkemedelshantering som hög arbetsbelastning och bristande kunskaper inom farmakologi borde inte vara svåra att förebygga. Det stora förebyggande arbetet bör ske inom verksamheten för att förbättra arbetsmiljön för sjuksköterskorna och på så vis minska att fel uppstår i samband med läkemedelshanteringen. / Aim: The purpose of this study was to describe the factors that could cause errors associated with the nurse's medication and what the nurse can do to prevent errors from occurring in somatic inpatient care. The aim was also to examine the quality of the articles in relation to sample size and disappearance. Method: A descriptive literature study based on 13 scientific articles with both qualitative and quantitative approach. The literature research was made in the databases PubMed, Cinahl and Academic Search Elite. Results: Factors that caused the nurse to made ​​errors in the handling of drugs was high workload, lack of knowledge in pharmacology, less experience in the nursing profession and working interruptions. Preventive measures to minimize the risk that an error occurred during the drug treatment were that the nurse increased her knowledge of pharmacology, contributed to a better working environment and the communication with other healthcare professionals and was accurate at the controls. Conclusion: Several common factors that caused the errors associated with the nurse's medication as high workload and insufficient of knowledge in pharmacology should not be difficult to prevent. The major preventive measures should be done within the hospital management to improve the working environment for nurses and prevent the error associated with medication management.

Bakgrund: tidigare forskning visar på flera risker vid läkemedelshantering inom anestesi som resulterar i smittspridning vilket orsakar vårdrelaterade infektioner. Detta leder till lidande för patienter samt förlängda vårdtider och därmed ökade vårdkostnader. Delvis beror detta på riskfaktorer som bedöms som tämligen enkla att förebygga då de i huvudsak handlar om följsamhet till basala hygienrutiner. Inom anestesin finns stor utbredning och ökad förekomst av användandet av intravenös anestesi baserad på propofol. Propofol är ett gynnsamt medium för bakterietillväxt och således känsligt för kontamination och ska handhas aseptiskt. Syfte: undersöka anestesisjuksköterskors följsamhet till och uppfattningar av aseptiska hygienrutiner vid iordningställande och administrering av propofol. Metod: prospektiv kvantitativ tvärsnittsstudie med deduktiv ansats. I studien observerades 22 anestesisjuksköterskor som även fick skatta sin egen uppfattning om aseptiskt handhavande i en enkät. Resultat: studien påvisar brister i följsamhet till både basala hygienrutiner och aseptiskt handhavande av propofol. Konklusion: brister i följsamhet till aseptik medför risk för vårdrelaterade infektioner och således lidande för patienter. / Background: previous research shows evidence of multiple risks while administering drugs in an anesthetic context which lead to in iatrogenic contamination and health-care related infections. This leads to increased patient suffering, prolonged hospitalization, and increased health-care costs. Partly, this is caused by risk factors which are considered reasonably easy to prevent, preventative by compliance to basic hygiene routines. Within anesthetic care there is broad usage and increased prevalence of propofol-based intravenous anesthesia. Propofol has a predisposition for microbiological growth which means that it is sensitive to contamination, and should be handled aseptically. Aim: examine nurse anesthetists’ compliance to and perceptions of aseptic hygiene routines when preparing and administering propofol. Method: prospective quantitative cross-sectional study with a deductive approach. In this study, 22 nurse anesthetists were observed and were later asked in a questionnaire, to estimate their own perceptions of aseptic conduct while handling propofol. Result: the result demonstrates lack of adherence both in basic hygiene routines and aseptic handling of propofol. Conclusion: lack of adherence to aseptic routines concludes a risk for iatrogenic infections thus leading to patient suffering.

Bakgrund: Varje kommun arbetar för att äldre personer ska ha tillgång till den vård som behövs för att kunna leva ett värdigt och tryggt liv. Allt fler äldre personer är inskrivna i hemsjukvården där sjuksköterskan är ansvarig för att tillgodose omvårdnadsbehov och att åtgärder blir genomförda. Sjuksköterskan delegerar arbetsuppgifter till omvårdnadspersonal men har fortfarande ansvaret för att de blir rätt utförda.  Omvårdnadspersonalen har dock inte alltid fått utbildning och avvikelser sker i samband med en delegerad uppgift. Patientsäkerhet är av stor vikt och säker vård ska kunna upprätthållas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av delegering i hemsjukvård utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativ metod där tio artiklar analyserades med stöd av Fribergs analys i fem steg (2017). Resultat: Resultatet presenterades i två kategorier som tillsammans skapade nio subkategorier. Villkor för patientsäkerhet (förmågan till kommunikation, känna ansvar, styrka med delegering, stödet i delegering) och att riskera patientsäkerhet (press att delegera, delegering ställer krav på ansvar, delegering på osäkra grunder, otillräcklig kontroll och uppföljning, kompetensen växlar hos omvårdnadspersonalen).   Slutsatser: Delegeringsförfarandet är nödvändigt och behöver utvecklas för att bli mer patientsäkert. / Background: Each municipality works to ensure that older people have access to the care they need to live a dignified and secure life. More and more people are enrolled in home health care, where the nurse is responsible for nursing needs and making sure that measures are implemented. The nurses that delegate a work still have the responsibility for getting it right. However, the nursing staff has not always received training and deviations occur in connection with a delegated task. Patient safety is of great importance and safe care must be maintained. Aim: The aim was to describe the nurse's experiences of delegation in home health care based on a patient safety perspective. Method: A literature review based on a qualitative method where ten articles were analyzed with the support of Friberg's analysis in five steps (2017). Results: The results were presented in two main categories which together created nine subcategories. Conditions for patient safety (the ability to communicate, feeling responsible, strength with delegation, the support in delegation) and risking patient safety (pressure to delegate, delegation demands responsibility, delegation on uncertain grounds, insufficient control and follow-up, the competence of the nursing staff varies).  Conclusions: The delegation procedure is necessary and needs to be developed to become more patient-safe.

Medication-related injuries are one of the major problems with today’s healthcare. Some commonmedication errors are inaccurate prescriptions by physicians, medication given to the wrongpatient or miscalculated doses. An important part of the medication administration are nurses,who spend about a quarter of their time administrating medication. Since they oversee the lastcontrol, checking that the correct medication is being administrated, they can prevent manymedication errors from occurring. Their working conditions are far from optimal, characterized bystaff shortages and overcapacity which result in a stressful work environment. This study aims to create a requirement specification of a future system for medicationadministration. The system will be used for inpatient care and by using a solution called closedloop medication, the system aims to reduce the medication errors as well as reduce the nurses’workload. Closed loop medication uses electronic verification to eliminate the errors that occurbetween prescription and administration by ascertain the five rights of medication (five R). Theseare principles that ensure that the right drug, with the right dose and right the route, is given tothe right patient, at the right time. The methods used for the investigation were observations as well as seminars. The observationsdemonstrated how the medication administration is carried out today while the seminars wereused to investigate how nurses would want the medication administration, based on closed loopmedication, to be carried out in the future. The results of the investigation show that nurses havedifferent views of how the future medication administration should be carried out. One significantrisk identified by the nurses is how to maintain an effective workflow when events in the earliersteps prior to administration does not work correctly. Based on the investigation the requirement specification was formulated. One of severalimportant requirements of the future system is that it should be adjustable to the different wardsand their needs. The final conclusion is the following: To make sure that an implementation ofclosed loop medication reaches its full potential, the system must not result in working conditionsmore stressful for nurses.

Specialistsjuksköterskors erfarenheter av läkemedelsdelegering till personal inom kommunal hemsjukvård Bakgrund: Sjuksköterskor har ett stort behov av att utfärda läkemedelsdelegeringar till hemtjänstpersonal inom kommunal hemsjukvård. Läkemedelsdelegeringar är en komplex arbetsuppgift, som kan innebära en risk för patientsäkerheten om uppgiften inte utförs i enighet med lagar och föreskrifter. Syfte: Beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av läkemedelsdelegering till personal inom kommunal hemsjukvård. Metod: Datamaterialet inhämtades genom åtta semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och sju underkategorier framkom. ”Läkemedelsdelegering är en förutsättning för en fungerande hemsjukvård” beskriver att hemsjukvården är beroende av delegeringar och påtryckningar sker från hemtjänstchef om att utfärda delegeringar. ”Säkra delegeringar kräver kompetent hemtjänstpersonal” beskriver att kunskap, erfarenhet, ansvar och pålitlighet krävs. ”Delegeringsprocessen behöver utvecklas” beskriver behov av samordnade delegeringsutbildningar, bättre utbildningsmaterial och uppföljningen av delegeringar är bristfällig. Slutsatser: Läkemedelsdelegeringar är nödvändiga för en fungerande hemsjukvård. Lagar och föreskrifter är svåra att efterfölja på grund av otillräckliga strukturella förutsättningar. En förbättrad delegeringsprocess och kompetenshöjning hos hemtjänstpersonal behövs för säkrare delegeringar. / Specialist nurses’ experiences of medicine delegation to personnel in municipal home health care  Background: The need for nurses to delegate administration of medication to municipal home care staff is large. Delegation is a complex task, who can pose a risk to patient safety if the task is not carried out in accordance with laws and regulations. Aim: Describe specialist nurses’ experiences of medicine delegation to personnel in municipal home health care. Method: Data was collected through eight semi-structured interviews and analyzed with qualitative content analysis.  Results: Three categories emerged. “Medicine delegation is a requirement for a functional home health care” describes that municipal home health care require delegation and there is pressure from the home care manager to delegate. “Safe delegations require competent home care staff” describes that knowledge, experience, responsibility and reliability are required. “The delegation process needs to be developed” describes the need for coordinated delegations, better education materials and the follow-up of delegations are insufficient.  Conclusions: Medicine delegations are necessary for av functioning home health care. The laws and regulations are difficult to comply with due to insufficient structural conditions. An improved delegation process and increased competence of home health care staff are needed for safer delegations.