Beröring är ett av människans grundläggande behov som inte förändras i takt med åldern. Äldre personers minskade sociala nätverk kan leda till minskad möjlighet att få sitt behov av beröring tillgodosett. I vård och omsorg är äldre personer den grupp som får minst taktil beröring. Kvaliteten på omvårdnaden antas kunna höjas med hjälp av taktil beröring då det antas förbättra äldre personers välbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av taktil beröring och den taktila beröringens effekter hos äldre personer med ohälsa. Metoden är en systematisk litteraturstudie. Analysen var inspirerad av en kvalitativ innehållsanalys och resultatet grundades på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet presenterades utifrån upplevelser och effekter. Upplevelsen av taktil beröring beskrevs utifrån två huvudkategorier vilka var lindrande och obehag/likgiltigt. Effekterna av taktil beröring presenterades utifrån två huvudkategorier vilka var psykologiska effekter och fysiologiska effekter. Taktil beröring kan i omvårdnadsarbetet utgöra ett resurssnålt och lättillgängligt redskap för att öka välbefinnandet hos äldre personer.

Bakgrund: Populationen av äldre kommer att öka kraftigt i Sverige. Samtidigt indikerar populationsökningen att antalet sjuka äldre och behovet av vård och behandling kommer öka. Det är därför av vikt att utöka den geriatriska kompetensen i Sverige. Studier avseende sjuksköterskestudenters attityd gentemot geriatrik och äldre har utförts i Sverige men studier som studerat sjuksköterskestudenters uppfattning av geriatrisk omvårdnad är få.Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningen av geriatrisk omvårdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6. Metod: Webbaserad enkätstudie med sjuksköterskestudenter i termin 6 vid Blekinge tekniska högskola våren 2015. Totalt distribuerades 64 enkäter ut vilket resulterade i en svarsfrekvens á 59 % (n =38). Resultat: En majoritet 81,6 % (n = 31) av studenterna ansåg att de erhållit god baskunskap i geriatrisk omvårdnad under grundutbildningen till sjuksköterska. Endast 15,8 % (n = 6) av deltagarna kunde tänka sig att arbeta inom geriatrik som första jobb efter erhållande av examen. Endast 26,3 % (n = 10) av deltagarna ansåg att geriatrisk omvårdnad var lika intressant som annan klinisk verksamhet. Flera av studenterna ansåg att arbetet med äldre var monotont, långsamt och fysiskt krävande. Tidigare erfarenhet av arbete med äldre kunde associeras med ett intresse för geriatrisk omvårdnad (Fisher’s test p = 0,021). Kön och ålder kunde inte associeras med ett intresse för geriatrisk omvårdnad. Slutsats: Endast tidigare erfarenhet av arbete med äldre kunde associeras med ett intresse för geriatrisk omvårdnad. Anledningarna till varför sjuksköterskestudenterna inte ville arbeta inom geriatrik samstämmer med tidigare svenska resultat. Vidare studier avseende vad det är för faktorer som gör annan klinisk omvårdnad mer tilltalande för sjuksköterskestudenter erfordras. Dessa bör identifieras och integreras i geriatriken i syfte att göra geriatrisk omvårdnad mer attraktivt för sjuksköterskestudenter.

Bakgrund: Smärta är vanligt förekommande hos personer med en demenssjukdom. Trots denna vetskap förblir smärtan ofta oupptäckt och obehandlad. Obehandlad smärta kan i ett längre perspektiv leda till kronisk smärta, vilket kan medföra påverkan på individens livskvalitet. En förutsättning för att behandla smärtan är att den först identifieras hos denna utsatta patientgrupp. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans ansvar vid smärtbedömning av äldre med en demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats genomfördes. Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Studier av både kvalitativ och kvantitativ metod inkluderades. Analys av de kvalitativa studierna genomfördes och teman identifieras och de kvantitativa studierna bidrog till att stärka resultatet. Resultat: Resultatet baseras på tolv studier. Två huvudteman har framkommit i resultatet. Då smärtbedömning hos denna patientgrupp är komplex har sjuksköterskan ett ansvar att genom sin kunskap och förståelse, låta patienten stå i fokus och samtidigt använda alternativa metoder för att kunna bedöma smärtan hos dessa individer. Konklusion: Sjuksköterskan har ett ansvar att, genom sin kompetens samt sin kliniska blick, arbeta med patienten i fokus. Ansvaret ligger även i att sjuksköterskan i arbetet med dessa individer bör förse sig med adekvat kunskap gällande demenssjukdomen och smärtuttryck. Nyckelord: demens, geriatrisk omvårdnad, kommunikation, personcentrerad vård, smärtbedömning / <p>Examinerades och godkändes juni 2018</p>

Bakgrund Årligen ådrar sig cirka 20 700 äldre personer i Sverige en höftledsfraktur vilket kräver en omfattande vård och rehabilitering. Återhämtningen börjar på sjukhuset och fortsätter i patientens hem. Sjuksköterskor som är de närmaste vårdgivare för denna patientgrupp har en betydande roll i återhämtningsprocessen. För att patienterna ska kunna återhämta sig med bra resultat behöver rehabiliteringen anpassas efter deras behov. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa äldre personers erfarenhet av omvårdnad i samband med rehabiliteringen efter genomgången höftledsoperation. Metod Metod som valdes till detta arbete var en icke-systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar där datainsamling genomfördes från databaserna PubMed, CINAHL samt manuell sökning. Artiklar granskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultat sammanställdes med användning av interaktiv analys. Resultat Patienter har erfarit att återhämtningen var en lång process som påverkades av olika faktorer såsom kommunikation, samarbete mellan vårdpersonal och närstående, framtidsutsikter och även tillgång till geriatrisk vård. Tre kategorier identifierades: Patienters erfarenhet av omvårdnad i samband med rehabilitering på sjukhuset, Patienters erfarenhet av utskrivning efter höftfraktur och Patienters erfarenhet av omvårdnad i samband med rehabilitering efter sjukhusvistelse. Slutsats Samarbetet mellan olika professioner, tydlig kommunikation, geriatrisk omvårdnad och fortsatt rehabilitering efter sjukhusvistelsen är viktiga aspekter för att främja äldre människors återhämtning efter höftfraktur. Resultatet belyser äldre människors erfarenheter av omvårdnad där sjuksköterskan är en viktig del i patientens återhämtningsprocess. Geriatrisk omvårdnad med sin komplexitet har en stor betydelse för att säkerhetsställa en högkvalitativ vård för äldre patienter. Under arbetet upptäcktes även utrymme för vidare forskning och klinisk tillämpbarhet beskrivits. / Background Every year nearly 20 700 elderly patients are in need of broad medical care and rehabilitation due to hip fracture. The recovery starts already in the hospital and continues in in their own homes. Nurses, as the closest medical personnel for this patient group, have remarkable role in the recovery process. To be able to recover from injury with good results the patients need the rehabilitation to fit their needs. Aim The aim of this literature review study is to view the experience of elderly patients with the medical care as well as with rehabilitation after undergone hip surgery. Method The chosen method for this document was non-systematic literature review. The result is based upon 15 scientific articles which are sourced from databases PubMed, CINAHL and manual searching. Articles were examined by Sophiahemmet´s University assessment. The result was determined by integrated analysis. Results Patients experience that recovery is long process which is affected by variety of factors like communication, cooperation between medical personnel and patient’s close people, future views and even access to geriatric care. Three categories were identified: Patients’ experience of medical care with relation to rehabilitation in hospital, patients’ experience of discharge after the hip fracture and patients’ experience of medical care with relation to rehabilitation after hospitalization. Conclusions Cooperation between medical personnel, explicit communication, geriatric care and to continue rehabilitating after the hospitalization are the important aspects to help elderly people to recover after the hip fracture. The results illustrates the experience of elderly people with the medical care where nurse is the important part of recovery process. Geriatric care with its complexity has a big impact in order to secure the high quality care for elderly patients. The possible areas for further research and description of clinical application has been described during the work as well.

Specialistsjuksköterskors erfarenheter av läkemedelsdelegering till personal inom kommunal hemsjukvård Bakgrund: Sjuksköterskor har ett stort behov av att utfärda läkemedelsdelegeringar till hemtjänstpersonal inom kommunal hemsjukvård. Läkemedelsdelegeringar är en komplex arbetsuppgift, som kan innebära en risk för patientsäkerheten om uppgiften inte utförs i enighet med lagar och föreskrifter. Syfte: Beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av läkemedelsdelegering till personal inom kommunal hemsjukvård. Metod: Datamaterialet inhämtades genom åtta semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och sju underkategorier framkom. ”Läkemedelsdelegering är en förutsättning för en fungerande hemsjukvård” beskriver att hemsjukvården är beroende av delegeringar och påtryckningar sker från hemtjänstchef om att utfärda delegeringar. ”Säkra delegeringar kräver kompetent hemtjänstpersonal” beskriver att kunskap, erfarenhet, ansvar och pålitlighet krävs. ”Delegeringsprocessen behöver utvecklas” beskriver behov av samordnade delegeringsutbildningar, bättre utbildningsmaterial och uppföljningen av delegeringar är bristfällig. Slutsatser: Läkemedelsdelegeringar är nödvändiga för en fungerande hemsjukvård. Lagar och föreskrifter är svåra att efterfölja på grund av otillräckliga strukturella förutsättningar. En förbättrad delegeringsprocess och kompetenshöjning hos hemtjänstpersonal behövs för säkrare delegeringar. / Specialist nurses’ experiences of medicine delegation to personnel in municipal home health care  Background: The need for nurses to delegate administration of medication to municipal home care staff is large. Delegation is a complex task, who can pose a risk to patient safety if the task is not carried out in accordance with laws and regulations. Aim: Describe specialist nurses’ experiences of medicine delegation to personnel in municipal home health care. Method: Data was collected through eight semi-structured interviews and analyzed with qualitative content analysis.  Results: Three categories emerged. “Medicine delegation is a requirement for a functional home health care” describes that municipal home health care require delegation and there is pressure from the home care manager to delegate. “Safe delegations require competent home care staff” describes that knowledge, experience, responsibility and reliability are required. “The delegation process needs to be developed” describes the need for coordinated delegations, better education materials and the follow-up of delegations are insufficient.  Conclusions: Medicine delegations are necessary for av functioning home health care. The laws and regulations are difficult to comply with due to insufficient structural conditions. An improved delegation process and increased competence of home health care staff are needed for safer delegations.