I dagens samhälle är narkotikamissbruk ett omdiskuterat ämne, likaså LARO-programmet. Den första läkemedelsassisterade underhållsbehandlingen för opiatmissbrukare kom till Sverige år 1966 och bestod då av drickmetadon kombinerat med psykosocialt stöd inklusive sociala rehabiliteringsinsatser. Syftet med denna studie är att undersöka enskilda individers upplevelser av LARO-programmet samt vilken inverkan LARO-programmet har i deras liv.   Denna studie har baserats på fyra stycken kvalitativa intervjuer med fyra individer som deltar i LARO-programmet i två olika kommuner. Studien baserar sig på individernas egna upplevelser, studien kommer inte att ta hänsyn till personalens åsikter eller vilken kommun intervjupersonerna kommer ifrån.   I studien framkom det att LARO-programmet, i det stora hela har hjälpt intervjupersonerna. Trots att de ansett att LARO-programmet har hjälpt, anser de att en stor del av programmet är medicinen och de anser att det finns brister i programmet. Det de flesta intervjupersonerna saknar, är det psykosociala stödet. Något som även framkom var personalens brist i bemötandet, det förklaras i maktförhållanden. En av de komponenter som intervjupersonerna ansåg var viktigt för att lyckas var att ha en fungerande vardag med någon form av meningsfull sysselsättning.

ABSTRACT In this study, five people were interviewed who are involved in a drug-assisted program for opiate addiction, also called substitution program. The meaning of substitution is that these clients' drug addiction is replaced with substitute preparations, either methadone or Subutex in an orderly manner. The clients of the researcher decided to study the substitution program have all been a heavy opiate addiction for years. Their participation in the replacement program is more than two years, and those who have been around the longest have been in the program for six years, so long as the substitution program has existed in Visby.This is a qualitative study in which interviews are conducted face to face with each individual client, and the interview was unstructured in the sense that no specific issues made in advance. The interviews have been themed, and the researcher has gone through various areas of life around the respondent. The researcher was paid partly from a salutogenic perspective, and selected KASAM-theory, but also Goldberg's conspiracy theory and Ex-processes. The aim has been to try to find out which social factors play in a person's life because he or she should be able to be of abuse. It can, for example be about networking, work/employment, housing or health. The result shows that one's family, home and health are among the main reasons for their enforcement to be addiction free. But this would not be met if they had not received their replacement therapy.

Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende, förkortat till LARO, innebär att personer som är beroende av opioider blir behandlade med läkemedel för att minska suget efter andra opioider. Socialtjänsten, LARO-programmet samt polisen har alla en roll i denna typ av behandling. Socialtjänsten hjälper patienten att ansöka. Socialtjänstrepresentanter, personalgruppen från LARO-programmet samt enhetschefer träffas i en så kallad beslutskonferens, där de beslutar om den ansökande patienten ska få börja på programmet eller inte. I början av behandlingen kontrolleras patienten hårdare, kontrollen blir mindre ju längre patienten har varit i behandlingen och om patienten har följt behandlingens regler. Polisen hjälper till att kontrollera samt meddela LARO-personalen om patienter påträffas med andra droger. Patienter väljer programmet främst för att de anser att de är klara med droger, att de har förlorat vårdnaden om sina barn eller att de har träffat en ny partner. Några fördelar med programmet ansågs vara att patienterna får en chans till ett liv utan kriminalitet. De får en chans att få jobb, få en fast bostad och laga trasiga relationer. Några nackdelar ansågs vara bland annat svårigheten att prata om eventuella återfall med personalen på grund av rädslan för att bli utskriven. Även stigmatiseringen och den eviga missbrukarrollen ansågs vara en nackdel.

Syftet med studien var att undersöka hur olika professionella yrkesverksamma inom missbruksvården upplever LARO behandling. Vi valde att rikta in oss på förändringsproccesen som kan tillkomma för klienter när man genomför en LARO behandling samt vad som hindrar eller möjliggör förändring för klienter som har/haft LARO behandling. Därav riktade vi in oss på vilket sätt de olika professionella yrkesverksama inom missbruksvården tycker att LARO är en del i en förändringsprocess. Studien grundar sig i en hermenutistiskt utgångspunkt där semistrukterade intervjuer genomfördes med sex olika professionella yrkersverksamma som arbetar inom missbruksvården i södra Sverige. Den teorietiska utgångspunkten som denna studien innehar är James Prochaska och Carlo Di Clementes, Stages of change. Studiens resultat visar att de professionella yrkerverksamma i missbruksvården upplever att LARO är en behandlingsmetod som funkar när den är kontrollerat och när andra inkopplande insatser samarbetar tillsammans runt omkring klienten. Det som sedan vårt resultat påvisade var det faktum att möjligheterna till förändring uppstår genom motivation, vilja och resurser. Denna behandlingsmetod skapar möjligheter till att förbättra klienters livskvalite samt att förändringen utav det befintliga beteendet bidrar till att man utvecklar egenskaper som hjälpen en i sin förändringsprocess.

Heroinberoende har en hög dödlighet och innebär stora kostnader för samhället, och den mest förekommande och effektiva behandlingen är läkemedelsassisterad behandling (LAB). Studiens syfte var att studera LAB vid heroinberoende ur ett omvårdnadsperspektiv. Omvårdnadsteorin som applicerades var ”Tidvattenmodellen” vars filosofi grundar sig på att det finns psykiska behov, att omvårdnad kan vara ett sätt att möta dessa behov, att människan redan har lösningen på sina livsproblem och att omvårdnad handlar om att ta fram dessa lösningar. En systematisk litteraturstudie gjordes. Resultatet baseras på tio kvantitativa artiklar och presenteras med tre teman: Bakgrundsfaktorernas roll, Personcentrerad omvårdnad och Accepterande omvårdnad. Olika bakgrundsfaktorer påverkar deltagande och fullföljande av behandlingen, så som att ha ett arbete samt civilstatus. För ett positivt resultat av LAB är det viktigt med en personcentrerad omvårdnad som erbjuder ett socialt stöd. För att öka deltagandet, och därmed tillgången till omvårdnad, måste behandlingens krav sänkas och omfattas av en högre acceptansnivå. I framtiden behövs det en bredare forskning gällande omvårdande insatser vid LAB samt diskussioner för att utforma en så säker vård som möjligt. / Heroin addiction has a high mortality and implies high costs to society, and the most common and effective treatment is maintenance treatment (MT). The study's aim was to study MT during a heroin addiction from a nursing perspective. The nursing theory applied was “The Tidal Model” whose philosophy is based on the existence of psychological needs, that nursing can be a way to meet those needs, that humans already have the solution to their problems of life and that nursing is about to develop these solutions. A literature review was made. The result is based on ten quantitative articles and presents three themes: The Meaning of Background Factors, Person-centered Care and Nursing Acceptance. Different background factors affect participation and retention in treatment, for example to have a job or the marital status. To get a positive outcome of the MT it is important with a person-centered care that provides a social support. To increase participation, and therefore the access to care, treatment policy must be lowered and have a higher level of acceptance. In the future we need comprehensive research on nursing during MT and discussions to design the safest care possible.

Syftet med denna studie var att undersöka hur läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende (LARO) skildras i svensk media. Materialet till studien består av 82 stycken artiklar.  57 artiklar från perioden innan verksamheten byggdes ut år 2004 och 25 artiklar från de senaste tre åren. LARO-verksamheten har sedan den startade setts som kontroversiell och dessa tidsperioder valdes ut för att undersöka hur skildringarna har förändrats över tid. Från en tidsperiod där LARO-diskussionen är extra aktuell, till hur den ser ut idag. Hur LARO-verksamheten skildras i media blir intressant, då synen på missbruk och personer med missbruksproblematik påverkar vilka typer av insatser och behandlingar som används. Det blir även viktigt för socialarbetare inom missbruksvården att veta hur debatten förs i svensk media. Detta eftersom debatten kan påverka politiska beslut samt klientens och närståendes förväntningar på missbruksvården. En tematisk analys har gjorts och tre teman framträder från första perioden vilka är: Stort behov, En behandling med många fördelar samt Svensk ideologi förhindrar hjälp. Utöver detta framkommer två teman ur materialet från andra perioden vilka är: Svensk narkotikapolitik i förändring samt Förändringarnas baksida. De teorierna som använts för att förstå resultatet är systemteori och stigmateori. Viktiga slutsatser som dras är att de tidigare artiklarna fokuserar mestadels på behov som personer med opioidberoende har samt positiva effekter av behandlingen. Klienterna beskrivs här i en beroendesituation och medias skildring kan här bidra till stigmatisering. Materialet från den senare perioden fokuserar mer på ideologi och en förändrad narkotikapolitik. I dessa artiklar kommer klienter och närstående oftare till tals och läsare får ett inifrånperspektiv som kan gynna behandlingens klientel. Utöver detta talas det här om läckage och läckagets konsekvenser, vilket kan leda till att behandlingen samt dess klienters karaktär ifrågasätts. Likaså kan detta skapa oro att behandlingsmetoden återigen kommer att bli mer restriktiv.

<p>Harm reduction som insats, har för avsikt att minska de negativa konsekvenserna som tenderar att följa missbruket. Konceptet härstammar från 1920-talets England där grunderna för behandlingsformen utvecklades efter att läkarkåren ansåg att underhåll av missbruk i flera fall kan vara nödvändigt. Metadonbehandling och sprututbytesprojekt är två exempel på Harm reduction relaterade insatser. Grunderna för metadonbehandlingen utvecklades i USA av Marie Nyswander och Vincent Dole och lanserades 1966 i Sverige av professor Lars Gunne, aktiv vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Läkemedelsassisterad behandling är dokumenterat effektiv och visar goda resultat som t.ex. en ökad livskvalitet. Den svenska narkotikapolitiken har genom historiens gång haft inslag av både repressiv, liberal, och restriktiv karaktär, och även kombinationer av dessa. Idag bedriver Sverige en restriktiv narkotikapolitik där inslag av Harm reduciton relaterade insatser accepteras allt mer genom den nya lagstiftningen angående läkemedelsassisterad behandling(2005) och sprututbytesverksamhet(2006). Genom en kvalitativ enkätstudie baserad på sju enkätintervjuer via e-post och en personlig halvstrukturerad intervju är syftet i denna studie att undersöka om ny lagstiftning av Harm reduction karaktär kan ses som ett tecken på förändring inom den svenska narkotikapolitiken. Genom en teoretisk överblick innehållande relevanta teorier önskar studien även att öka förståelsen för missbrukssituationen hos läsaren. Resultatet har inte varit helt entydigt och generalisering av materialet är svårt eftersom studien varit av kvalitativ art. Dock kan en förändring i synen på och inställningen till exempelvis underhållsbehandlingar urskiljas. Det finns även en frustration bland respondenterna över att verksamheter ute i landet inte lever upp till sina åtaganden och att individer med beroende- och missbruksproblematik prioriteras bort. Trots att direktiven är tydliga kan i dagsläget ca hälften av alla landsting inte hålla vårdgarantin för den berörda patientgruppen, detta visar en granskning Socialstyrelsen genomfört. Behandlingen skall vara lättillgänglig, något som uppenbarligen inte efterlevs.</p>

Harm reduction som insats, har för avsikt att minska de negativa konsekvenserna som tenderar att följa missbruket. Konceptet härstammar från 1920-talets England där grunderna för behandlingsformen utvecklades efter att läkarkåren ansåg att underhåll av missbruk i flera fall kan vara nödvändigt. Metadonbehandling och sprututbytesprojekt är två exempel på Harm reduction relaterade insatser. Grunderna för metadonbehandlingen utvecklades i USA av Marie Nyswander och Vincent Dole och lanserades 1966 i Sverige av professor Lars Gunne, aktiv vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Läkemedelsassisterad behandling är dokumenterat effektiv och visar goda resultat som t.ex. en ökad livskvalitet. Den svenska narkotikapolitiken har genom historiens gång haft inslag av både repressiv, liberal, och restriktiv karaktär, och även kombinationer av dessa. Idag bedriver Sverige en restriktiv narkotikapolitik där inslag av Harm reduciton relaterade insatser accepteras allt mer genom den nya lagstiftningen angående läkemedelsassisterad behandling(2005) och sprututbytesverksamhet(2006). Genom en kvalitativ enkätstudie baserad på sju enkätintervjuer via e-post och en personlig halvstrukturerad intervju är syftet i denna studie att undersöka om ny lagstiftning av Harm reduction karaktär kan ses som ett tecken på förändring inom den svenska narkotikapolitiken. Genom en teoretisk överblick innehållande relevanta teorier önskar studien även att öka förståelsen för missbrukssituationen hos läsaren. Resultatet har inte varit helt entydigt och generalisering av materialet är svårt eftersom studien varit av kvalitativ art. Dock kan en förändring i synen på och inställningen till exempelvis underhållsbehandlingar urskiljas. Det finns även en frustration bland respondenterna över att verksamheter ute i landet inte lever upp till sina åtaganden och att individer med beroende- och missbruksproblematik prioriteras bort. Trots att direktiven är tydliga kan i dagsläget ca hälften av alla landsting inte hålla vårdgarantin för den berörda patientgruppen, detta visar en granskning Socialstyrelsen genomfört. Behandlingen skall vara lättillgänglig, något som uppenbarligen inte efterlevs.

Bakgrund. I bakgrunden för litteraturöversikten framförs information om de reformer som skett sedan substitutionsbehandling implementerades i Sverige och Danmark. Dessa reformer har minskat på kontrollen av brukarna och även påverkat de olika kriterierna för att antas i samt skrivas ut ur programmet. Detta har i sin tur ökat tillgängligheten för att ingå i behandlingen.Syfte. Syftet med litteraturöversikten var att genom en sammanställning av insamlad samt kvalitetsgranskad litteratur belysa brukarnas upplevelser av substitutionsbehandling i Sverige och Danmark.Metod. I litteraturöversikten ingår enbart kvalitativa studier. Datainsamlingen är inspirerad av Östlundhs beskrivning för litteratursökning. Datainsamlingen genomfördes genom olika sökmetoder. Studiekvaliteten i materialet har granskats med stöd av granskningsmall tillhandahållen av SBU. Totalt inkluderades 8 studier i litteraturöversikten. Resultat. Tre grundläggande teman identifierades utifrån brukarnas upplevelser av substitutionsbehandling: Stigmatisering, Livsstilsförändring och normalisering samt Livskvalitet. Samtliga studier som inkluderades i litteraturöversikten bedömdes vara av medel till hög studiekvalitet. Slutsats. Substitutionsbehandling är i ständig utveckling och utifrån brukarnas beskrivna upplevelser kan behandlingen antas vara komplex samt i behov av mer individanpassade lösningar. / Background. The background of the literature review provides information of the reforms implemented since the introduction of substitution treatment in Sweden and Denmark. These reforms have minimized the control of the users’ and influenced several of the criterias for being accepted to the program or declined from the program. Aim. The aim of said literature review was to describe users’ experiences of and about substitution treatment in Sweden and Denmark through collected quality checked qualitative studies.Method. The literature review only includes qualitative studies. The data collection is inspired by Östlundhs description for literature searching. The data collection was conducted through various search methods. The quality of the study material has been reviewed with the support of the review template provided by the SBU. A total of 8 studies were included in the literature review.Results. Three basic themes were identified based on the users' experiences of substitution treatment: The experience as well as the description of and about stigmatization, lifestyle change and normalization and perceived quality of life. All studies that were included in the literature review were deemed to be of funds for high study quality.Conclusion. Substitution treatment is in constant development and based on the users' described experiences, the treatment can be assumed to be complex and in need of more individualized solutions.

Syftet med denna studie är att undersöka uppfattningar av läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO) från socialsekreterares och behandlingsassistenters perspektiv. Studiens syfte besvaras genom frågeställningar som undersöker hur socialsekreterare och behandlingsassistenter uppfattar att LARO fungerar som insats och vad deras roll är inom LARO. I studien har det använts en kvalitativ metod och resultatet baseras på fem stycken intervjuer med tre socialsekreterare och två behandlingsassistenter. Resultatet visar på socialtjänsten har en betydande roll med sina stödinsatser för individer som befinner sig inom LARO. Av studien framkommer att LARO ger en förbättrad livsstil men att det finns en kritisk inställning mot insatsen då antalet som får en förbättrad livsstil är få. Vidare visar resultatet på att det finns utvecklingsområden inom samverkan om vad målet och fokus för behandlingen är. Något som upplevs problematiskt med LARO är att många individer som har insatsen har ett blandmissbruk vilket gör att det sällan går bra för dessa individer inom LARO. Resultatet av studien visar även på att det finns ett förbättringsområde gällande den icke medicinska behandlingen som att öka de stödjande samtalen samt förbättring på upplägget av behandlingsarbetet för att undvika en asymmetrisk maktrelation. Slutsatsen i denna studie är att socialtjänsten har en betydande roll i arbetet med individer som har LARO, att det finns förbättringsområden som samverkan mellan de olika professionerna inom LARO samt med LARO som insats.