<p>Nosokomiala infektioner förekommer världen över och är en stor orsak till sjukdomar och dödlighet. Även i Sverige är nosokomiala infektioner ett problem, både på sjukhus och i andra vårdformer. Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga uppkomst av infektionssjukdomar.  Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra hemtjänstens undersköterskor och vårdbiträden, gällande deras kunskaper och följsamhet till basala hygienrutiner, samt deras kunskaper angående den vanligaste smittvägen inom vården. Datainsamlingen gjordes med en enkät som innehöll 22 frågor. Fyra hemtjänstgrupper ingick i studien, där totalt 66 vårdbiträden och 30 undersköterskor inkluderades. Resultatet visade att följsamheten till handtvätt och handdesinfektion efter ett omvårdnadstillfälle var hög, dock var följsamheten till handdesinfektion före ett omvårdnadstillfälle mindre bra. Följsamheten till handskar vid personlig hygien var mycket god, resultatet visade dock att de flesta endast använde plastförkläde/skyddsrock ibland. Många av respondenterna i båda undersökningsgrupperna kände inte till vilka områden som ingår i begreppet basala hygienrutiner, däremot kände många till den vanligaste smittvägen inom vården. Endast en statistisk signifikant skillnad kunde påvisas mellan undersköterskor och vårdbiträden. Slutsatsen var att begreppet basala hygienrutiner måste tydliggöras och att mer information behövs om vid vilka tillfällen händerna ska tvättas eller desinficeras. Ytterligare information behövs även om varför och vid vilka tillfällen plastförkläde eller skyddsrock ska användas.<strong></strong></p><p> </p> / <p>Nosocomial infections is a big cause of disease and mortality worldwide. In Sweden nosocomial infections also is a big problem, both in hospitals and other care facilities. Hygiene guidelines is the most important measure to prevent infection diseases. The aim of this study was to measure and compare licensed practical nurses and nursing assistants in homemaker services, concerning their knowledge and compliance to hygiene guidelines and their knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. The data collection was conducted with a questionnaire including 22 questions. Four groups in homemaker services were included in the study, totally 66 nursing assistants and 30 licensed practical nurses. The result showed that the compliance to hand washing and hand disinfection after a  care opportunity was high, however the result showed that hand disinfection before a  care opportunity was less good. The compliance of using gloves was very good in personal hygiene opportunities. The result also showed that most of the respondents only used aprons occasionally. Many of the respondents didn’t know which areas are included in hygiene guidelines, however many had knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. Only one statistical significant distinction was established between nursing assistants and licensed practical nurses. The conclusion showed that hygiene guidelines must be elucidate and that more information is needed about when hands should be washed or disinfected. Further information is also needed about why and in which occasions aprons should be used.</p><p> </p>

Nosokomiala infektioner förekommer världen över och är en stor orsak till sjukdomar och dödlighet. Även i Sverige är nosokomiala infektioner ett problem, både på sjukhus och i andra vårdformer. Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga uppkomst av infektionssjukdomar.  Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra hemtjänstens undersköterskor och vårdbiträden, gällande deras kunskaper och följsamhet till basala hygienrutiner, samt deras kunskaper angående den vanligaste smittvägen inom vården. Datainsamlingen gjordes med en enkät som innehöll 22 frågor. Fyra hemtjänstgrupper ingick i studien, där totalt 66 vårdbiträden och 30 undersköterskor inkluderades. Resultatet visade att följsamheten till handtvätt och handdesinfektion efter ett omvårdnadstillfälle var hög, dock var följsamheten till handdesinfektion före ett omvårdnadstillfälle mindre bra. Följsamheten till handskar vid personlig hygien var mycket god, resultatet visade dock att de flesta endast använde plastförkläde/skyddsrock ibland. Många av respondenterna i båda undersökningsgrupperna kände inte till vilka områden som ingår i begreppet basala hygienrutiner, däremot kände många till den vanligaste smittvägen inom vården. Endast en statistisk signifikant skillnad kunde påvisas mellan undersköterskor och vårdbiträden. Slutsatsen var att begreppet basala hygienrutiner måste tydliggöras och att mer information behövs om vid vilka tillfällen händerna ska tvättas eller desinficeras. Ytterligare information behövs även om varför och vid vilka tillfällen plastförkläde eller skyddsrock ska användas. / Nosocomial infections is a big cause of disease and mortality worldwide. In Sweden nosocomial infections also is a big problem, both in hospitals and other care facilities. Hygiene guidelines is the most important measure to prevent infection diseases. The aim of this study was to measure and compare licensed practical nurses and nursing assistants in homemaker services, concerning their knowledge and compliance to hygiene guidelines and their knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. The data collection was conducted with a questionnaire including 22 questions. Four groups in homemaker services were included in the study, totally 66 nursing assistants and 30 licensed practical nurses. The result showed that the compliance to hand washing and hand disinfection after a  care opportunity was high, however the result showed that hand disinfection before a  care opportunity was less good. The compliance of using gloves was very good in personal hygiene opportunities. The result also showed that most of the respondents only used aprons occasionally. Many of the respondents didn’t know which areas are included in hygiene guidelines, however many had knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. Only one statistical significant distinction was established between nursing assistants and licensed practical nurses. The conclusion showed that hygiene guidelines must be elucidate and that more information is needed about when hands should be washed or disinfected. Further information is also needed about why and in which occasions aprons should be used.

Bakgrund: Intresset för vård utanför sjukhusen har ökat till följd av den demografiska utvecklingen i världen med en ökande andel äldre och fler individer som är i behov av regelbunden vård. Samtidigt växer problemen med vårdrelaterade infektioner vilket medför nya infektionspreventiva utmaningar för vårdpersonal. Som sjuksköterska i hemsjukvård och på vårdboende förutsätts delegering till vårdpersonal, vårdtagare och närstående. I det preventiva arbetet ses därmed kunskap och delaktighet i egenvård av vikt för en säker vård. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att sammanställa vårdpersonals erfarenheter av att arbeta med infektionsprevention inom vård i hemsjukvård och på vårdboende. Metod: Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning av utvalda studier genomfördes med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier och innehållet analyserades med innehållsanalys. Slutligen återstod 12 studier som utgjorde resultatet i föreliggande litteraturstudie. Resultat: I resultatet framkom tre huvudtema som var Miljö och omgivning, Kunskap och utbildning samt Organisation. Utifrån dessa utvanns ytterligare sex subteman.  Konklusion: Sambandet mellan infektionsprevention och vård i hemsjukvård och på vårdboende ses som en utmaning för vårdpersonal. Hemmiljön försvårar för vårdpersonal att tillämpa basala hygienrutiner och bristen på renligheten hos vårdtagare ses utgöra en risk för infektioner. Även brist på kunskap hos både vårdtagare och vårdpersonal bidrar till ett försämrat arbete med infektionsprevention och försvåra möjligheten till egenvård. / Background: Due to the demographic development in the world with an increasing proportion of older people and thus more individuals in need of regular care the interest in home health care and nursing homes has increased. At the same time, the problems with healthcare-related infections are growing in both hospitals and in home care environment. This entails new infection prevention challenges for healthcare professionals who have an obligation to always provide safe care. As a nurse in home health care and in nursing homes, delegation to care staff, care recipients and relatives is required. In the preventive work, knowledge and participation in self-care are thus seen as important for safe care.  Aim: The aim of this study was to compile health care professionals´ experiences of infection prevention in home health care and in nursing homes.Method: Literature review with a qualitative approach. Literature searches were performed in the databases PubMed and CINAHL. Quality review of selected studies was carried out with SBU's review template for qualitative studies and the content was analyzed with content analysis. Twelve studies remained and were the result of the present literature review. Results: The results emerged three main themes which were Environment and the surroundings, Knowledge and education and Organization. Based on these, another six sub-themes were extracted. Conclusion: The connection between infection prevention and care in the home environment is seen as a challenge for care staff. The home environment makes it difficult for care staff to apply basic hygiene routines and the lack of cleanliness in care recipients is seen as a risk of infections. Lack of knowledge among both care recipients and care staff also contributes to impaired work with infection prevention and makes the possibility of self-care more difficult.

Introduktion: Trots att det finns evidens för de hygienrutiner som praktiseras på svenska sjukhus brister det i följsamhet till dessa rutiner. Detta leder bland annat till höga kostnader, lidande hos patienter och är en bidragande orsak till utveckling och utbredning av mikroorganismer med antibiotikaresistens. Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som sjuksköterskor upplevde bidrog till att det förekom brister i följsamheten till basal hygien. Metod: Åtta sjuksköterskor som arbetade inom slutenvård på ett medelstort svenskt sjukhus deltog i semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades utifrån en interpretativ fenomenologisk analys (IPA, eng: Interpretative Phenomenological Analysis), vilket sedan kompletterades med ytterligare kategorisering utifrån Theory of Planned Behaviour. Resultat: I resultatet framkommer nio faktorer som skapade bristande följsamhet till basal hygien, vilka delades in i fyra övergripande teman: arbetsmiljö, förhållningssätt, kompetens och ledning. Det framkom att personalens beteende kring basal hygien påverkades i lika stor utsträckning av subjektiva som objektiva faktorer. Slutsats: Övergripande rutiner och regler finns men följsamheten till basal hygien behöver främjas. För att lyckas med detta krävs interventioner med större fokus på beteendeförändringar hos personal. Mer forskning krävs för att kartlägga hur olika faktorer påverkar beteenden kring basal hygien. / Introduction: Although there is evidence for the hygiene routines that exist in Swedish hospitals, these routines are also failing. This leads, among other things, to high costs, suffering for patients and is a contributing factor to the development and spread of microorganisms with antibiotic resistance. Aim: The aim was to investigate which factors that nurses experienced contributed to the fact that there were deficiencies in adherence to basic hygiene. Method: Eight nurses who worked in inpatient care at a medium-sized Swedish hospital participated in semi-structured interviews. The empirical material was analyzed based on an interpretative phenomenological analysis (IPA), which was then supplemented with further categorization based on the Theory of Planned Behavior. Results: The results revealed nine factors that create a lack of compliance with basic hygiene, which were divided into four overarching themes: work environment, approach, competence and management. It emerged that the staff’s behavior regarding basic hygiene is influenced to the same extent by subjective as objective factors. Conclusion: Comprehensive routines and rules exist, but adherence to basic hygiene needs to be promoted. To succeed with this, interventions with greater focus on behavioral changes in staff are required. More research is needed to map how different factors influence behaviors around basic hygiene.

Det förekommer stora brister och utmaningar gällande utbildad vård- och omsorgspersonal, ekonomi, besparingar och dålig kommunikation inom vård- och omsorgssektorn i Sverige. Denna problematik skapar problem för det förebyggande arbetet inom smittskydd och vårdhygien. Genom att lyssna och lära av vård- och omsorgspersonalens berättelser och på detta sätt arbeta fram en mer hållbar plan för framtida pandemier och förhindra smittspridning av virus på särskilda boenden. Syfte-Syftet med studien är att granska om vård- och omsorgspersonal på särskilda boenden i en kommun i Västra Götaland upplevde att de hade tillgång tillkorrekt skyddsutrustning, grundläggande kunskap samt aktuell information inom smittskydd och vårdhygien för att stoppa smittspridning under covid-19 pandemin. Metod-Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med vård- och omsorgspersonal i en liten kommun i Västra Götaland. Datainsamlingen har genomförts genom en online enkätundersökning med totalt 21 deltagare. Vård- och omsorgspersonalen arbetade på fyra särskilda boenden och ett korttidsboende i kommunen. Resultat- Av vård- och omsorgspersonalen upplevde 9,5 av 10 att de innan covid-19 pandemins start hade förkunskaper inom smittskydd och vårdhygien. Resultatet påvisar att majoriteten av studiepopulationen upplevde att tillfällena för utbildning inom smittskydd och vårdhygien ökade efter covid-19 pandemins början i kommunens verksamheter. Slutsats-Majoriteten av vård- och omsorgspersonalen upplevde att de hade till gång till grundläggande kunskap samt aktuell information inom smittskydd och vårdhygien. Det är viktigt att vård- och omsorgspersonalen förstår vikten i deras roll att arbeta smittförebyggande och främja ett hälsosamt åldrande i Sveriges äldrevård. / There appears to be big flaws and challenges regarding educated care staff, economy, savings and bad communication within health and care sector in Sweden, and this creates a problem in prevention work within infection control and care hygiene. By listening and learning of care staffs report and, on this way, working towards a more durable plan for future pandemics and prevent spread of virus in retirement homes. Aim- The purpose of the study is to examine whether care and nursing staff in retirement homes in a county in Västra Götaland felt that they had access to correct protective equipment, basic knowledge and current information within infection control and care hygiene in order to stop the spread of the infection during ongoing covid-19 pandemic.Methods- The study is a quantitative cross- sectional study with care staff from a county in Västra Götaland. The data collection has conducted through an online survey with a total of 21 participants. The care staff worked in four different retirement homes and one short-term accommodation. Results- By the care staff experienced 9,5 out of 10 that they before covid-19 pandemic start had previous knowledge within infection control and care hygiene. The result demonstrates that most of the study population experienced that the occasions for education within infection control and care hygiene increased after covid-19 pandemics start in the county operations. Conclusion- The majority of the health and care workes in the county in Västra Götaland felt that they had access to basic knowledge and information in infection controll and care hygiene, to stop the spread during the beginning and during the pandemic of covid-19.