Title: Vietnamese nursing students’ knowledge and attitudes to hospital-acquired infections and hygiene guidelines. Background: Increased hospital-acquired infections are a global concern. Compliance to hygiene guidelines is essential to prevent infections in health care. Knowledge and attitudes are important factors that affect implementations of precautions in health care. Aim: The aim of this study was to describe the knowledge and attitudes of Vietnamese nursing students’ in year 2, 3 and 4 regarding hospital-acquired infections and hygiene guidelines. Method: An empirical cross-sectional study were 2 questionnaires with set responses was answered by 235 nursing students at a Vietnamese university. Result: The result showed that the students’ knowledge was overall at a moderate level. The 3rd year students reported best amount of knowledge, 2nd year the next best and 4th year students reported the lowest. Students’ attitudes regarding hand hygiene were mostly positive. Questions students reported negative attitudes into were regarded priorities due to lack of time and resources, the effort of remember hand hygiene actions and comfort in reminding other health care workers. Students in 4th year were the ones with the least positive attitudes while year 2 and 3 were more equal. Conclusion: The scores on the hand hygiene (HH) knowledge test improved from year 2 to year 3 but decreased in year 4. The amount of positive attitudes in the subject was equal in year 2 and 3 but less positive in year 4. This indicates that infection control training needs to be ongoing during all the education. We also think it should be highlighted to clinical supervisors and other HCWs that they have a responsibility to emphasize the importance of hand hygiene when teaching future nurses.

<p>Nosokomiala infektioner förekommer världen över och är en stor orsak till sjukdomar och dödlighet. Även i Sverige är nosokomiala infektioner ett problem, både på sjukhus och i andra vårdformer. Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga uppkomst av infektionssjukdomar.  Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra hemtjänstens undersköterskor och vårdbiträden, gällande deras kunskaper och följsamhet till basala hygienrutiner, samt deras kunskaper angående den vanligaste smittvägen inom vården. Datainsamlingen gjordes med en enkät som innehöll 22 frågor. Fyra hemtjänstgrupper ingick i studien, där totalt 66 vårdbiträden och 30 undersköterskor inkluderades. Resultatet visade att följsamheten till handtvätt och handdesinfektion efter ett omvårdnadstillfälle var hög, dock var följsamheten till handdesinfektion före ett omvårdnadstillfälle mindre bra. Följsamheten till handskar vid personlig hygien var mycket god, resultatet visade dock att de flesta endast använde plastförkläde/skyddsrock ibland. Många av respondenterna i båda undersökningsgrupperna kände inte till vilka områden som ingår i begreppet basala hygienrutiner, däremot kände många till den vanligaste smittvägen inom vården. Endast en statistisk signifikant skillnad kunde påvisas mellan undersköterskor och vårdbiträden. Slutsatsen var att begreppet basala hygienrutiner måste tydliggöras och att mer information behövs om vid vilka tillfällen händerna ska tvättas eller desinficeras. Ytterligare information behövs även om varför och vid vilka tillfällen plastförkläde eller skyddsrock ska användas.<strong></strong></p><p> </p> / <p>Nosocomial infections is a big cause of disease and mortality worldwide. In Sweden nosocomial infections also is a big problem, both in hospitals and other care facilities. Hygiene guidelines is the most important measure to prevent infection diseases. The aim of this study was to measure and compare licensed practical nurses and nursing assistants in homemaker services, concerning their knowledge and compliance to hygiene guidelines and their knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. The data collection was conducted with a questionnaire including 22 questions. Four groups in homemaker services were included in the study, totally 66 nursing assistants and 30 licensed practical nurses. The result showed that the compliance to hand washing and hand disinfection after a  care opportunity was high, however the result showed that hand disinfection before a  care opportunity was less good. The compliance of using gloves was very good in personal hygiene opportunities. The result also showed that most of the respondents only used aprons occasionally. Many of the respondents didn’t know which areas are included in hygiene guidelines, however many had knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. Only one statistical significant distinction was established between nursing assistants and licensed practical nurses. The conclusion showed that hygiene guidelines must be elucidate and that more information is needed about when hands should be washed or disinfected. Further information is also needed about why and in which occasions aprons should be used.</p><p> </p>

<p><strong>Sammanfattning </strong></p><p><strong>Bakgrund: </strong>Att följa de basala hygienrutinerna är den viktigaste åtgärden för att förhindra uppkomst av vårdrelaterade infektioner (VRI). Vårdpersonal måste arbeta för att förbättra och upprätthålla följsamheten för att minska risken att sprida VRI eftersom det ger onödigt lidande för patienten. Det leder till förlängda vårdtider, ökade samhällskostnader samt bidrar till en förhöjd mortalitet.</p><p><strong>Syftet: </strong>Syftet med studien var att undersöka om och hur väl de basala hygienrutinerna följs vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. För att undersöka om det fanns någon skillnad mellan avdelningarna valdes en avdelning som deltagit i projektet ”vårdrelaterade infektioner ska stoppas- VRISS” på sjukhuset samt en avdelning som valt att avstå deltagande.</p><p><strong>Metod: </strong>En kvantitativ jämförande observationsstudie valdes som metod där vårdpersonal observerades utifrån en mall angående de basala hygienrutinerna. Totalt observerades 15 vårdpersonal från respektive avdelning. Data analyserades med Chi2- test och deskriptiv statistik</p><p><strong>Resultat: </strong>Studien visade en bättre följsamhet vid avdelningen där undervisning och pågående förbättringsarbete bedrivs inom vårdhygien, än vid avdelningen som inte deltagit i VRISS- projektet. Båda avdelningarna hade god följsamhet till klädreglerna. Båda avdelningarna hade en låg följsamhet vid desinfektion av händer före användandet av handskar.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Trots skillnader mellan avdelningarna krävs mer omfattande studier för att slutsatser kring VRISS- projektets betydelse ska kunna dras. Detta eftersom denna studie är relativt liten och endast omfattar två avdelningar på sjukhuset.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p><strong>Background:</strong> Compliance to basic hygiene guidelines is the most important way to prevent</p><p>health care- associated infections (HAIs). The healthcare staff must work to improve</p><p>and maintain compliance to reduce the risk of spreading HAI since it causes</p><p>unnecessary suffering to patients. It leads to prolonged hospitalization, increased mortality and costs for society.</p><p><strong>Aim:</strong> The aim of the study was to investigate if and how well the basic hygiene guidelines are followed at Akademiska University Hospital in Uppsala, Sweden. To see whether there</p><p>were any differences between care units, one unit that had participated in a project</p><p>called “nosocominal infections shall be stopped- VRISS” was chosen and one unit that had chosen not to participate in the project.</p><p><strong>Method: </strong>A quantitative comparative observational study approach were chosen where healthcare staff  were observed based on a template regarding basic hygiene guidelines. Altogether 15 healthcare staffs were observed on respective care unit. Data were analyzed with Chi2- test and descriptive statistic.</p><p><strong>Results: </strong>The study showed a better compliance at the unit where education and improvement work with healthcare hygiene had been done, than at the unit that had not participated in the VRISS- project. Both care units had good compliance regarding dress code. At both care units the disinfection of hands before using gloves had poor compliance.</p><p><strong>Conclusion:</strong> Even though there are differences between the care units, further research must be done in order to draw conclusions about the impact of the VRISS-project, since this study is comparatively small and only include two care units at the hospital.</p>

Nosokomiala infektioner förekommer världen över och är en stor orsak till sjukdomar och dödlighet. Även i Sverige är nosokomiala infektioner ett problem, både på sjukhus och i andra vårdformer. Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga uppkomst av infektionssjukdomar.  Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra hemtjänstens undersköterskor och vårdbiträden, gällande deras kunskaper och följsamhet till basala hygienrutiner, samt deras kunskaper angående den vanligaste smittvägen inom vården. Datainsamlingen gjordes med en enkät som innehöll 22 frågor. Fyra hemtjänstgrupper ingick i studien, där totalt 66 vårdbiträden och 30 undersköterskor inkluderades. Resultatet visade att följsamheten till handtvätt och handdesinfektion efter ett omvårdnadstillfälle var hög, dock var följsamheten till handdesinfektion före ett omvårdnadstillfälle mindre bra. Följsamheten till handskar vid personlig hygien var mycket god, resultatet visade dock att de flesta endast använde plastförkläde/skyddsrock ibland. Många av respondenterna i båda undersökningsgrupperna kände inte till vilka områden som ingår i begreppet basala hygienrutiner, däremot kände många till den vanligaste smittvägen inom vården. Endast en statistisk signifikant skillnad kunde påvisas mellan undersköterskor och vårdbiträden. Slutsatsen var att begreppet basala hygienrutiner måste tydliggöras och att mer information behövs om vid vilka tillfällen händerna ska tvättas eller desinficeras. Ytterligare information behövs även om varför och vid vilka tillfällen plastförkläde eller skyddsrock ska användas. / Nosocomial infections is a big cause of disease and mortality worldwide. In Sweden nosocomial infections also is a big problem, both in hospitals and other care facilities. Hygiene guidelines is the most important measure to prevent infection diseases. The aim of this study was to measure and compare licensed practical nurses and nursing assistants in homemaker services, concerning their knowledge and compliance to hygiene guidelines and their knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. The data collection was conducted with a questionnaire including 22 questions. Four groups in homemaker services were included in the study, totally 66 nursing assistants and 30 licensed practical nurses. The result showed that the compliance to hand washing and hand disinfection after a  care opportunity was high, however the result showed that hand disinfection before a  care opportunity was less good. The compliance of using gloves was very good in personal hygiene opportunities. The result also showed that most of the respondents only used aprons occasionally. Many of the respondents didn’t know which areas are included in hygiene guidelines, however many had knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. Only one statistical significant distinction was established between nursing assistants and licensed practical nurses. The conclusion showed that hygiene guidelines must be elucidate and that more information is needed about when hands should be washed or disinfected. Further information is also needed about why and in which occasions aprons should be used.

Bakgrund: Var tionde patient i svensk sjukvård drabbas av vårdrelaterade infektioner vilket gör det till den vanligaste vårdskadan. Infektionerna leder till ökad dödlighet, längre vårdtideroch ökade kostnader för sjukvården. Trots tydliga riktlinjer och evidens för att basalahygienrutiner minskar förekomsten av vårdrelaterade infektioner är vårdpersonalensföljsamhet inte optimal. Samtidigt har förekomsten av bakterier som är resistenta mot antibiotika ökat i svensk sjukvård vilket ställer ökade krav på en rationell antibiotikaanvändning och att vårdpersonalen följer de basala hygienrutinerna. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Metod: Allmän litteraturstudie som genom en innehållsanalys sammanställer evidens utifrån tio vetenskapliga artiklar som svarar mot syftet. Resultat: Faktorer som ofta angavs somhinder mot följsamheten var tidsbrist, avsaknad av nödvändig utrustning, bristande kunskap och torra händer. Återkommande faktorer som ökade följsamheten var rädsla för att själv smittas, att vårdsituationen uppfattades som oren, positiva förebilder i arbetsgruppen ochkunskap om hygienens betydelse. Slutsats: För att öka följsamheten till de basalahygienrutinerna behövs en förändring i vårdpersonalens attityd. Följsamhet till basalahygienrutiner behöver göras till norm och vårdpersonalen behöver känna att de ges möjlighettill kontroll över sitt beteende kring hygienrutiner. Klinisk betydelse: För att förbättra hurvårdpersonalen följer de basala hygienrutinerna krävs kunskap om de faktorer som påverkarföljsamheten. / Background: Every tenth patient in Swedish hospitals contracts healthcare associatedinfections making it the most common hospital-acquired condition. Infections lead toincreased mortality, additional days in hospital and increased costs. Despite evidence thatbasic hygiene guidelines results in decreased healthcare associated infections complianceremains variable. Multi-drug resistant bacteria are an increasing threat within the healthcaresystem making rational antibiotic use and compliance with basic hygiene guidelines the mostimportant preventive measures. Aim: The aim of this study was to examine factors that influence healthcare workers compliance with basic hygiene guidelines. Method: Through content analyze this literature review compiles evidence from ten scientific articles that relatesto the aim. Result: Among the factors that were perceived as barriers to hygiene compliancewas time, availability of hygiene products, lack of knowledge and skin condition. Factors thatincreased compliance was fear of becoming infected, perception of procedures as unclean,positive role models in the team and knowledge about infection prevention practices. Conclusion: To increase compliance to basic hygiene guidelines a change is needed in the healthcare workers attitude towards the importance of hygiene. Compliance needs to becomean unquestionable norm and the health care staff needs to be given opportunity to control theirbehavior. Clinical significance: To increase healthcare workers compliance to hygieneguidelines, knowledge about the factors that may influence their behavior is required.

Sammanfattning Bakgrund: Att följa de basala hygienrutinerna är den viktigaste åtgärden för att förhindra uppkomst av vårdrelaterade infektioner (VRI). Vårdpersonal måste arbeta för att förbättra och upprätthålla följsamheten för att minska risken att sprida VRI eftersom det ger onödigt lidande för patienten. Det leder till förlängda vårdtider, ökade samhällskostnader samt bidrar till en förhöjd mortalitet. Syftet: Syftet med studien var att undersöka om och hur väl de basala hygienrutinerna följs vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. För att undersöka om det fanns någon skillnad mellan avdelningarna valdes en avdelning som deltagit i projektet ”vårdrelaterade infektioner ska stoppas- VRISS” på sjukhuset samt en avdelning som valt att avstå deltagande. Metod: En kvantitativ jämförande observationsstudie valdes som metod där vårdpersonal observerades utifrån en mall angående de basala hygienrutinerna. Totalt observerades 15 vårdpersonal från respektive avdelning. Data analyserades med Chi2- test och deskriptiv statistik Resultat: Studien visade en bättre följsamhet vid avdelningen där undervisning och pågående förbättringsarbete bedrivs inom vårdhygien, än vid avdelningen som inte deltagit i VRISS- projektet. Båda avdelningarna hade god följsamhet till klädreglerna. Båda avdelningarna hade en låg följsamhet vid desinfektion av händer före användandet av handskar. Slutsats: Trots skillnader mellan avdelningarna krävs mer omfattande studier för att slutsatser kring VRISS- projektets betydelse ska kunna dras. Detta eftersom denna studie är relativt liten och endast omfattar två avdelningar på sjukhuset. / Abstract Background: Compliance to basic hygiene guidelines is the most important way to prevent health care- associated infections (HAIs). The healthcare staff must work to improve and maintain compliance to reduce the risk of spreading HAI since it causes unnecessary suffering to patients. It leads to prolonged hospitalization, increased mortality and costs for society. Aim: The aim of the study was to investigate if and how well the basic hygiene guidelines are followed at Akademiska University Hospital in Uppsala, Sweden. To see whether there were any differences between care units, one unit that had participated in a project called “nosocominal infections shall be stopped- VRISS” was chosen and one unit that had chosen not to participate in the project. Method: A quantitative comparative observational study approach were chosen where healthcare staff  were observed based on a template regarding basic hygiene guidelines. Altogether 15 healthcare staffs were observed on respective care unit. Data were analyzed with Chi2- test and descriptive statistic. Results: The study showed a better compliance at the unit where education and improvement work with healthcare hygiene had been done, than at the unit that had not participated in the VRISS- project. Both care units had good compliance regarding dress code. At both care units the disinfection of hands before using gloves had poor compliance. Conclusion: Even though there are differences between the care units, further research must be done in order to draw conclusions about the impact of the VRISS-project, since this study is comparatively small and only include two care units at the hospital.

Bakgrund: Tarmbakterier med förmåga att bilda enzymet Extended Spectrum Beta Lactamase (ESBL) har varit känt inom sjukvården sedan 1980-talet. Intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av ESBL är lite utforskat samtidigt som ESBL utgör ett av de största hoten mot människors hälsa. Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter vid vård av patienter med ESBL. Metod: Den studiedesign som användes var en intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys. Semistrukturerade intervjufrågor ställdes till åtta intensivvårdssjuksköterskor från två universitetssjukhus i mellan Sverige. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas erfarenhet av att vårda patienter med ESBL på en intensivvårdsavdelning beskrivs i resultatet genom fyra huvudkategorier: erfarenhet av ESBL, erfarenhet av rutiner kring smittsamma sjukdomar, erfarenheter vid svårigheter att följa hygienrutiner och erfarenhet att förmedla kunskap. Slutsats: Studien visar att de intervjuade intensivvårdssjuksköterskorna har erfarenhet av att vårda en patient med ESBL på intensivvårdsavdelningar och är skickliga i sitt yrke enligt Benners teori Förslag på vidare forskning: Denna studie skulle kunna ligga till grund för enkätstudie om intensivvårdssjuksköterskans kunskap, kompetens, attityder och upplevda hinder för att bedriva vård enligt riktlinjer och föreskrifter. / Background: Intestinal bacteria capable of producing the enzyme Extended Spectrum Beta Lactamase (ESBL) has been known in health care since the 1980s. There is limited research about the intensive care nurses experience of ESBL while ESBL represents one of the greatest threats to human health. Purpose: The aim of the study was to examine intensive care nurses' experiences of care for patients with ESBL. Method: The study design used was an interview study with qualitative content analysis. Semi-structured interview questions were asked to eight intensive care nurses from two university hospitals in middle part of Sweden. Results: Four main categories were identified: experience of ESBL, experience of routines for infectious diseases, experience the difficulty to follow hygiene and experience to impart knowledge. Conclusion: Intensive care nurse have experience of caring for a patient with ESBL in intensive care and are proficient according to Benners theory. Suggestions for further research: This study could form the basis for the survey study of intensive care nurses' knowledge, skills, attitudes and perceived obstacles to providing care according to the guidelines and regulations.