No description available.

Effektiv handhygien är av avgörande betydelse för att förebygga smittspridning och vårdrelaterade infektioner (VRI) inom hälso- och sjukvården. Trots att vårdpersonal är ålagda att följa hygienriktlinjer förekommer brister i efterlevnaden. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskan upplevelse till följsamhet av handhygien inom sluten vården. Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på sju kvalitativa och sex artiklar av mixad metod. Tre övergripande teman identifierades under granskningen: ”Förutsättningar till följsamhet är god planering, engagemang och prioritering”, ”Sjuksköterskans individuella ansvar och dess betydelse för följsamt till handhygienen” och ”Förutsättningar för kommunikation av följsamhet till handhygien”. Resultatet visade att VRI berör sjuksköterskan genom professionellt ansvar, personliga värderingar, samvete och moral. Kunskap om betydelsen av handhygien och patientens lidande är en förutsättning för följsamheten. Tidsbrist, distraktioner, glömska och trötthet gör att följsamheten till handhygien ändå brister. En organisation med social sammanhållning och förebilder som motiverar sina medarbetare främjar följsamhet till handhygien. Påminnelser och kommunikation är positivt om det finns ett tillåtande klimat med psykologisk trygghet. Uppmuntran till följsamhet av handhygien och positiv feedback främjar följsamhet mer än förmaningar.

Bakgrund: Intresset för vård utanför sjukhusen har ökat till följd av den demografiska utvecklingen i världen med en ökande andel äldre och fler individer som är i behov av regelbunden vård. Samtidigt växer problemen med vårdrelaterade infektioner vilket medför nya infektionspreventiva utmaningar för vårdpersonal. Som sjuksköterska i hemsjukvård och på vårdboende förutsätts delegering till vårdpersonal, vårdtagare och närstående. I det preventiva arbetet ses därmed kunskap och delaktighet i egenvård av vikt för en säker vård. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att sammanställa vårdpersonals erfarenheter av att arbeta med infektionsprevention inom vård i hemsjukvård och på vårdboende. Metod: Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning av utvalda studier genomfördes med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier och innehållet analyserades med innehållsanalys. Slutligen återstod 12 studier som utgjorde resultatet i föreliggande litteraturstudie. Resultat: I resultatet framkom tre huvudtema som var Miljö och omgivning, Kunskap och utbildning samt Organisation. Utifrån dessa utvanns ytterligare sex subteman.  Konklusion: Sambandet mellan infektionsprevention och vård i hemsjukvård och på vårdboende ses som en utmaning för vårdpersonal. Hemmiljön försvårar för vårdpersonal att tillämpa basala hygienrutiner och bristen på renligheten hos vårdtagare ses utgöra en risk för infektioner. Även brist på kunskap hos både vårdtagare och vårdpersonal bidrar till ett försämrat arbete med infektionsprevention och försvåra möjligheten till egenvård. / Background: Due to the demographic development in the world with an increasing proportion of older people and thus more individuals in need of regular care the interest in home health care and nursing homes has increased. At the same time, the problems with healthcare-related infections are growing in both hospitals and in home care environment. This entails new infection prevention challenges for healthcare professionals who have an obligation to always provide safe care. As a nurse in home health care and in nursing homes, delegation to care staff, care recipients and relatives is required. In the preventive work, knowledge and participation in self-care are thus seen as important for safe care.  Aim: The aim of this study was to compile health care professionals´ experiences of infection prevention in home health care and in nursing homes.Method: Literature review with a qualitative approach. Literature searches were performed in the databases PubMed and CINAHL. Quality review of selected studies was carried out with SBU's review template for qualitative studies and the content was analyzed with content analysis. Twelve studies remained and were the result of the present literature review. Results: The results emerged three main themes which were Environment and the surroundings, Knowledge and education and Organization. Based on these, another six sub-themes were extracted. Conclusion: The connection between infection prevention and care in the home environment is seen as a challenge for care staff. The home environment makes it difficult for care staff to apply basic hygiene routines and the lack of cleanliness in care recipients is seen as a risk of infections. Lack of knowledge among both care recipients and care staff also contributes to impaired work with infection prevention and makes the possibility of self-care more difficult.

Introduktion: Infektionsprevention är de insatser som vården kan utföra för att förebygga vårdrelaterade infektioner [VRI]. Följsamhet till basala hygienrutiner är den mest grundläggande åtgärden. VRI är den vanligaste vårdskadan globalt och bidrar till det globala folkhälsohotet antibiotikaresistens genom ett ökat antibiotikatryck. Sjukvård i hemmet blir allt vanligare och avancerad hemsjukvård bedrivs i Stockholms län som avancerad sjukvård i hemmet [ASIH]. Internationella studier har visat att följsamhet till rutiner för handhygien inom hemsjukvården är bristfällig. Syfte: att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av hur föreskrifter och riktlinjer efterföljs i det infektionspreventiva arbetet inom ASIH. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Sju sjuksköterskor verksamma inom ASIH i Stockholms län intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Temana 1) attityder, 2) normer och värderingar och 3) upplevd beteendekontroll redovisades. Attityder visade på konflikt mellan vårdhygieniska krav och sjuksköterskors erfarenheter. Normer och värderingar uttrycktes genom grad av följsamhet till föreskrifter och riktlinjer. ”Good enough” var en norm som intervjuade gav uttryck för. Den upplevda beteendekontrollen bestod av flertalet hinder som kunde påverka följsamheten till föreskrifter och riktlinjer. Diskussion: Sjuksköterskorna hade intentionen att inte orsaka VRI, men inte alltid genom följsamhet till föreskrifter och riktlinjer, då det lagstadgade kravet på god hygienisk standard ansågs vara svårt att upprätthålla i en okontrollerad miljö. Patientens hemmiljö är sjuksköterskans arbetsmiljö och målkonflikter kan uppstå. Sjuksköterskan behöver ta hänsyn till många aspekter, bland annat patientens integritet. Slutsats: ASIH möter särskilda utmaningar i det infektionspreventiva arbetet. Detta bör uppmärksammas i vårdhygieniska utbildningar för personal inom hemsjukvård. I framtiden bör punktprevalensmätningar av basala hygienrutiner och VRI inom hemsjukvården utföras. / Introduction: Infection prevention is the efforts that healthcare can carry out to prevent healthcare-associated infections [HAIs]. Adherence to basic hygiene routines is the most fundamental measure. HAIs are the most frequent healthcare injury globally and contributes to the global public health threat of antibiotic resistance through increased antibiotic pressure. Advanced home healthcare is provided in Stockholm County as ASIH. International studies have shown that adherence to routines for hand hygiene in home healthcare is deficient. Aim: To investigate nurses' experiences of how regulations and guidelines are followed regarding infection prevention within ASIH. Methods: A qualitative study with semi-structured interviews. Seven nurses working within ASIH in Stockholm County were interviewed. A qualitative content analysis was carried out. Results: The themes 1) Attitudes, 2) Subjective norms and values and 3) Perceived behavioral control were reported. Attitudes showed conflict between health care hygiene requirements and nurses' experiences. Norms and values were expressed through degree of adherence to regulations and guidelines. "Good enough" was a norm expressed by interviewees. The perceived behavioral control consisted of several obstacles that could affect compliance. Discussion: The nurses had the intention of not causing HAIs, but not always through adherence to regulations and guidelines, as the statutory requirement for good hygienic standards was considered difficult to maintain. The patient's home environment is the nurse's work environment and goal conflicts can arise. The nurse needs to take many aspects into account, including the patient's integrity. Conclusion: ASIH faces special challenges regarding infection prevention. This should be acknowledgedin healthcare hygiene training for staff in home healthcare. In the future, point prevalence measurements of basic hygiene routines and HAIs in home healthcare should be carried out.