Bakgrund: En vårdrelaterad infektion (VRI) är en av de vanligaste komplikationer som drabbar patienter som vårdas på sjukhus eller andra vårdinrättningar; uppskattningsvis drabbas cirka 10 % av patienterna. Basala hygienrutiner är en effektiv metod för att förhindra kontaktsmitta och därmed minska spridningen av VRI. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner inom hälso- och sjukvården ska vårdpersonalen för att begränsa VRI iaktta dessa åtgärder vid all undersökning, behandling eller annan direktkontakt med patienten. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vårdpersonalens kunskaper om basala hygienrutiner och om det finns faktorer som påverkar följsamheten till de basala hygienrutinerna. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med icke experimentell design, där personalens kunskaper om basala hygienrutiner beskrevs och mättes. Hypoteser utformades och testades. Deskriptiv- och sambandsanalys genomfördes på resultatet. Resultat: Kunskapsnivån hos personalen är relativt hög men förbättringspotential finns. Det finns en tendens till högre följsamhet när kunskapsnivån ökar. Till viss del påverkar olika faktorer följsamheten till hygienrutinerna, bland annat tillgång till desinfektionsmedel och tvättställ samt akuta situationer. Slutsats: Författarna till föreliggande studie anser att utbildning bör ingå som ett obligatoriskt moment vid anställning vid Skaraborgs Sjukhus, samt att det bör finnas en plan för uppdatering av vårdpersonalens kunskaper om basala hygienrutiner. / Background: A hospital-aquired infection is one of the most common complications suffered by patients treated in a hospital or other health care facilities; about 10 % of the patients get a hospital-aquired infection. Routines for basic hygiene is an effective method for preventing contact transmission, and thereby reduce the spread of VRI. According to the regulations for basic hygiene from the National Board of Health and Welfare, the staff is obligated to comply with these measures at any examination, treatment or other direct contact with the patient, to limit the spread of VRI. Aim: The purpose of the study was to chart the nursing staff’s knowledge of the routines for basic hygiene and whether there are factors that affect the adherence to these routines. Method: The study had a quantitative approach with non-experimental design, where the staff's knowledge of the routines for basic hygiene were described and measured. Hypotheses were designed and tested. Descriptive and correlation analyses were performed on the result. Result: The level of knowledge in the staff is relatively high, but there is room for improvement. There is a tendency of higher adherence when the level of knowledge arises. To some extent certain factors affect the adherence to the hygiene routines, for example access of disinfectants and sinks, and acute situations. Conclusion: Extent of knowledge about the subject affects adherence to the routines for basic hygiene, and because of that the authors of this study consider that education should be included as a mandatory element for employment at Skaraborg Hospital, and that there should be a plan for refreshing the nursing staff’s knowledge of routines for basic hygiene.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är vanligt förekommande och är det största hotet mot patientsäkerheten inom hälso- och sjukvård. Detta kan förebyggas genom tillämpning av basala hygienrutiner. Syfte: Att sammanställa aktuell forskning om hälso- och sjukvårdspersonalens attityder och följsamhet av hygienrutiner för att minska risken för vårdrelaterade infektioner. Metod: En litteraturöversikt baserad på 16 stycken vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad forskningsmetodik utförda i 14 olika länder. Resultat : Resultatet som framkom delades in i två kategorier: attityder och följsamhet. Den attityd som hälso- och sjukvårdspersonal hade visade sig påverka vilken följsamhet de hade till de basala hygienrutinerna. Följsamheten till hygienrutiner visade sig vara högre efter patientkontakt än innan patientkontakt. Följsamheten till olika moment i hygienrutinerna visade sig skilja sig åt. Slutsats: För att minska de vårdrelaterade infektionerna och därmed öka patientsäkerheten är det viktigt att all hälso- och sjukvårdspersonal tar ansvar för det förebyggande arbetet och tillämpar de basala hygienrutinerna. / Background: Cross infections or hospital-aquired infections are common and are the main threat to patient safety in healthcare. This can be prevented by the application of hygiene routines. Purpose: To compile current research on health professionals ' attitudes and adherence to hygiene practices to reduce the risk of cross infection/ hospital-aquired infection. Method: A literature review based on 16 scientific articles of qualitative, quantitative and mixed research methodology conducted in 14 different countries. Results: The result that emerged was divided into two main categories: Attitudes and Adherence. The attitude of healthcare professionals had been shown to affect the compliance they had with the basic hygiene routines. Adherence to hygiene procedures was shown to be higher after patient contact than before patient contact. The adherence to the various parts of the hygiene routines was shown to differ. Conclusion: In order to reduce healthcare-associated infections and thus increase patient safety, it is important that all health care professionals take responsibility for prevention and apply the hygiene practices routines.