Sammanfattning Den blivande mamman möter många olika enheter i vårdkedjan och var och en av dessa enheter spelar stor roll för amningen. All vårdpersonal som på ett eller annat sätt arbetar med amning ska ha kunskap om WHO:s " Tio steg till lyckad amning" och arbeta efter denna amningsstrategi för att skapa gynnsamma förutsättningar för att kunna hjälpa, stödja och uppmuntra mamman vid amningen. Syfte: Att undersöka vårdpersonals inställning till amningsstödet de ger. Design/Metod: För att genomföra studien valdes en kvantitativ, deskriptiv och jämförande design som genomfördes i form av en tvärsnittsstudie. Mätningen utfördes med hjälp av webbenkäter innehållande frågor med fokus på inställningar till det amningsstöd man ger. De faktorer som mättes var faciliterande, engagerande, följsam och amningsvänlig. Sammanlagt var det 81 personal som svarade på enkäten. Resultat: Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan de respondenter som genomgått extra amningsutbildning utöver sin yrkesutbildning och de som inte hade gjort det. Dessa respondenter hade högre poäng på det faciliterande förhållningssättet. Det fanns också en skillnad mellan Barnkliniken och Kvinnokliniken hur de skattades sig själva på det faciliterande och engagerande förhållningssättet, på så vis att Kvinnoklinikens personal skattade sig högre på det faciliterande och Barnkliniken på det engagerande. Slutsats: Studien visade att vårdpersonals inställning till amning varierade beroende på om man hade extra amningsutbildning eller inte. Det förfaller som att amningsutbildning kan påverka vårdpersonalens amningsstöd till att bli mer evidensbaserat. Nyckelord: Amning, amningsstöd, vårdpersonal, inställningar. / Abstract The expecting mother is exposed to a variety of different units within the healthcare system and each one of them plays a major role in breastfeeding support. All healthcare professionals who are involved in breastfeeding support should have knowledge of WHO’s "Ten steps to successful breastfeeding" and work in accordance with this strategy to create favorable conditions to be able to help, support and encourage the mother during breastfeeding. Aim: To examine healthcare professional’s attitude toward the breastfeeding support they provide. Method: To conduct the study, a quantitative, descriptive and comparative design was chosen in the form of a cross- sectional study. The measuring was conducted using online questionnaires containing questions with focus on the attitudes toward the breastfeeding support one provides. The factors that were measured were facilitative, engaging, responsive and breastfeeding friendly. Overall, 81 staff completed the questionnaire. Results: The result showed that there was a significant difference between the respondents who had participated in additional breastfeeding training in addition to their professional training and the ones who had not. Respondents with additional breastfeeding training had higher scores on the facilitative approach. These was also a difference between the Children’s Clinic and the Women’s Clinic on how they scored their own facilitative and engaging approach, the staff at the Women’s Clinic scored themselves higher in facilitative and the Children’s Clinic in the engaging approach. Conclusion: The study showed that healthcare professional’s attitude toward breastfeeding varied depending on if they had additional breastfeeding training or not. It appears that breastfeeding training can affect healthcare professional’s breastfeeding support to become more evidence-based. Keywords: Breastfeeding, breastfeeding support, healthcare personal, attitudes

Bakgrund: Smittspridning av Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus har under de senaste åren ökat vilket ställer högre krav på hälso- och sjukvårdspersonals följsamhet av riktlinjer beträffande vårdhygien. Studier visar att följsamhet till riktlinjer är låg vilket orsakar patientlidande och högre kostnader för hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonals följsamhet av riktlinjer vid MRSA på sjukhus. Metod: Litteraturöversikt som baseras på kvalitativa (n=3), kvantitativa (n=7) samt mixad metod (n=3) av vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier; kunskap, arbetsmiljö, organisation och negativt förhållningssätt, med nio underkategorier. Slutsats: Kunskap gällande smittspridning av MRSA hos hälso- och sjukvårdspersonal ökar följsamheten av riktlinjer vid vårdhygienrutiner varför det är av betydelse att utbildning, god kommunikation och information erbjuds kontinuerligt. En bättre kunskapsnivå inom detta område ger trygghet i professionen och torde därför även förbättra personalens förhållningssätt till patienter, anhöriga och medarbetare. Hälso- och sjukvården står inför en stor utmaning då underbemanning och överbeläggningar är vanligt förekommande vilket även medför att placering av hygienutrustning brister. Organisationen har ett betydande ansvar för att skapa struktur och förutsättningar till att förbättra faktorer som hindrar personal att arbeta optimalt mot följsamhet av de riktlinjer som finns angivna beträffande smittspridning av MRSA. / Background: Transmission of Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus has increased in recent years, which places greater demands on health professionals’ adherence to guidelines for infection control. Several studies shows that adherence to guidelines is low which is causing the patient suffering and higher costs for healthcare service. Aim: To illuminate factors that influence health professionals’ adherence to guidelines on MRSA in hospital care. Method: This literature review is based on qualitative (n=3) quantitative (n=7) and mixed method (n=3) scientific articles. Findings: Four categories emerged; knowledge, work environment, organization and negative approach, with nine subcategories. Conclusion: To increase adherence to guidelines regarding MRSA, education, communication and information is required continuously. Increased knowledge would improve health professionals’ approach to patients, relatives and employees, which in turns create confidence in their profession. This might also create opportunities to reduce the staffs concerns of being infected or spreading the infection to family members. Healthcare service is facing a great challenge where understaffing, overcrowding and placement of equipment deficiencies. The organization has a significant responsibility to create structure and conditions for an active and committed leadership to improve factors that may affect the spread of MRSA.