<p>Syftet med studien var att beskriva i vilken grad vårdpersonalen närmast vårdtagaren på kommunens särskilda boenden visade följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler.</p><p>Studien genomfördes genom icke deltagande observationer efter ett fastställt observationsschema. Observationerna genomfördes på 73 vårdpersonal vid sex särskilda boenden i två skilda kommuner i Mellansverige. Datainsamlingen utfördes under perioden juni 2007 – februari 2008.</p><p>Huvudresultatet visade att följsamheten gällande basala hygienrutiner och klädregler var bristfällig. Endast 10 av 73 observationer gällande basala hygienrutiner visade korrekt följsamhet. Lägst följsamhet sågs vid spritning av händer och användning av plastförkläde/skyddsrock.</p><p>Gällande klädregler var följsamheten korrekt i 47 av 73 observationer. Följsamhet till kortärmad arbetsdräkt var korrekt hos 72 av 73 vårdpersonal. Det som påverkade resultatet i negativ riktning när det gällde klädregler var användandet av ringar vilket registrerades hos 17 vårdpersonal.</p><p>Resultatet av föreliggande studie har visat på behov av insatser i form av utbildning och ökad tillgänglighet av plastförkläde/skyddsrock och desinfektionsmedel. Detta för att få en ökad följsamhet av basala hygienrutiner och klädregler hos personal vid kommunens särskilda boenden.</p>

Syftet med studien var att beskriva i vilken grad vårdpersonalen närmast vårdtagaren på kommunens särskilda boenden visade följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Studien genomfördes genom icke deltagande observationer efter ett fastställt observationsschema. Observationerna genomfördes på 73 vårdpersonal vid sex särskilda boenden i två skilda kommuner i Mellansverige. Datainsamlingen utfördes under perioden juni 2007 – februari 2008. Huvudresultatet visade att följsamheten gällande basala hygienrutiner och klädregler var bristfällig. Endast 10 av 73 observationer gällande basala hygienrutiner visade korrekt följsamhet. Lägst följsamhet sågs vid spritning av händer och användning av plastförkläde/skyddsrock. Gällande klädregler var följsamheten korrekt i 47 av 73 observationer. Följsamhet till kortärmad arbetsdräkt var korrekt hos 72 av 73 vårdpersonal. Det som påverkade resultatet i negativ riktning när det gällde klädregler var användandet av ringar vilket registrerades hos 17 vårdpersonal. Resultatet av föreliggande studie har visat på behov av insatser i form av utbildning och ökad tillgänglighet av plastförkläde/skyddsrock och desinfektionsmedel. Detta för att få en ökad följsamhet av basala hygienrutiner och klädregler hos personal vid kommunens särskilda boenden.

Det har varit känt sedan 1800-talet att en god handhygien leder till en minskning av vårdrelaterade infektioner (VRI). Mer än 150 år senare brister fortfarande vårdhygienen och bara i Europa drabbas årligen omkring 3,2 miljoner människor av VRI. Ökade kostnader för hälso- och sjukvården blir följden av VRI men framförallt ett stort och onödigt lidande för patienten. Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler har i ett flertal studier visat sig vara en betydande åtgärd för att bekämpa VRI. Trots det finns det endast ett fåtal studier om följsamheten inom ambulanssjukvård och resultaten är varierande men genomgående påvisas låg följsamhet. Studiens syfte var att beskriva ambulanspersonalens följsamhet till de basala hygienrutinerna och klädreglerna. En deltagande observationsstudie genomfördes på tre olika ambulansstationer inom upptagningsområdet för Södra Älvsborgs Sjukhus. Totalt gjordes 32 observationer. Följande variabler studerades: desinfektion före och efter patientkontakt, användning av handskar och engångsförkläden, korrekt arbetsdräkt, inga ringar, armband eller klockor samt kort eller uppsatt hår. Resultatet visar att personalen desinfekterade händerna före och efter patientkontakt i 19 respektive 75 % av observationerna. Inga smycken observerades och personalen hade kort eller uppsatt hår. Även tidigare forskning visar låg följsamhet till handdesinfektion. Med tanke på att ambulanssjuksköterskor och all vårdpersonal enligt hälso- och sjukvårdslagen är skyldiga att ge vård av god kvalité med god hygienisk standard, visade även föreliggande studie på bristande följsamhet till hygienrutinerna. En möjlig orsak till bristande följsamhet kan vara den komplicerade kontext inom vilken ambulanspersonalen verkar.

Bakgrund: Hemsjukvården är ett vårdområde som expanderar och det sker utveckling mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs i hemmet vilket ökar risken för vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI är ett stort bekymmer för samhället och medför höga kostnader vilket skulle kunna motverkas om basala hygienrutiner tillämpades. Sjuksköterskor och distriktsköterskor har ett stort ansvar för efterlevnad av basala hygienrutiner och klädregler. Metod: Intervjustudie med deskriptiv design och kvalitativ ansats genom manifest innehållsanalys. Undersökningsgruppen omfattar sex sjuksköterskor och fem distriktsköterskor tillhörande två olika kommuner. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av samt reflektioner kring att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler inom hemsjukvården. Resultat: Att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler (BHK) var en självklarhet för sjuksköterskorna och distriktsköterskorna som medverkade i följande studie. Det förekom omständigheter i hemmiljön vilket försvårade för sjuksköterskorna och distriktsköterskorna att arbeta utifrån BHK. Detta gällde tillgång till adekvat arbetsyta, tillgång till material, arbetsställning samt förståelse hos patienterna. Andra bidragande faktorer som påverkade följsamheten till BHK var okontrollerbara situationer. Trots dessa utmaningar gjorde sjuksköterskorna och distriktsköterskorna det bästa av situationen genom att utveckla olika strategier för att underlätta för följsamheten till BHK i hemsjukvården. Slutsats : Det var en självklarhet för sjuksköterskorna och distriktsköterskorna inom hemsjukvården att arbeta utifrån BHK trots att det förekom en del omständigheter i hemmiljön som försvårade strävan efter följsamheten av BHK. Dessa förhållanden identifierades som bristande tillgång till adekvat arbetsyta, tillgång till material, dålig arbetsställning, okontrollerbara situationer samt bristande förståelse hos patienten. Sjuksköterskorna och distriktsköterskorna gjorde det bästa av situationen och utvecklade en del strategier för att underlätta för de utmaningar som förekom i arbetet med vård i hemmet för att på så vis motverka vårdrelaterade infektioner.

Sammanfattning Bakgrund: Basala hygienrutiner och klädregler är en säkerhetsåtgärd både för patienten och vårdpersonalen. Alla patienter har rätt till säker vård med en god hygienisk standard. God hygien är elementärt i arbetet med att motverka smittspridning och förebygga vårdrelaterade infektioner. Metod: En intervjustudie med deskriptiv design och en induktiv kvalitativ ansats. Undersökningsgruppen omfattar 11 distriktssköterskor från totalt fyra av åtta inkluderade hälsocentraler. Syfte: Undersöka distriktssköterskors erfarenhet av och reflektioner kring att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler. Resultat: Syftet med att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler är att motverka smittspridning för att skydda patienten och distriktssköterskorna. Att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler uttrycktes vara en självklarhet i alla situationer,  kombinationen av sunt förnuft och erfarenhet var grunden för hur och när distriktssköterskorna arbetar utifrån basala hygienrutiner och klädregler. Det fanns ting som distriktssköterskorna angav inverkade på hur noga de arbetade utifrån basala hygienrutiner och klädregler, flera av distriktssköterskorna poängterade att attityden gentemot basala hygienrutiner och klädregler samt tidspress och arbetsbelastning är det som inverkar mest. Slutsats: Distriktssköterskorna upplevde att det lätt kunde uppstå brister i hur och när de arbetade utifrån basala hygienrutiner och klädregler dock eftersträvades alltid följsamhet. För att tillgodose patienternas lagstadgade rätt till en säker vård av god hygienisk standard behöver inte bara distriktssköterskor utan hela primärvården kontinuerlig sträva efter att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler. / Abstract Background: Basic hygiene routines and clothing regulations is a safety precaution for the patient and healthcare-staff, all patients have the right to safe care with good hygiene standard. Good hygiene is elemental in the efforts to prevent spread of disease and healthcare-associated infections. Method: An interview study with a descriptive design and an inductive qualitative approach. The research-group contains 11 district-nurses from four of the eight included health-centres. Aim: Investigate district nurses experience of and reflections on working on the basis of basic hygiene routines and clothing regulations.  Results: The aim of working according to basic hygiene routines and clothing regulations is to prevent spread of disease to protect the patient and the district-nurses. Working according to basic hygiene routines and clothing regulations was considered a matter of course in all situations, combination of commonsense and experience where the basis for how and when district-nurses worked according to basic hygiene routines and clothing regulations. Several district-nurses indicated that the attitude against basic hygiene routines and clothing regulations, time-pressure and workload had impact on how thoroughly district-nurses worked according to basic hygiene routines and clothing regulations. Conclusion: Flaws regarding how and when district-nurses worked according to basic hygiene routines and clothing regulations easily occur even though compliance where always pursued. To accommodate the patients statutory rights to safe care of good hygienic standard not only district-nurses but the whole primary care needs to strive to work according to basic hygiene routines and clothing regulations.