Background: Malnutrition is a nursing issue that causes both physical and psychological suffering of those who are affected. In order to achieve care that is safe and has a good quality, it must be based on the assessment and actions of the state. District nurses play a central role in this work. Aim: The aim of this study was to describe the district nurses' work with identifying and addressing malnutrition in older people in nursing Home Care of the Community. Method: Six interviews with district nurses were conducted. The data were analyzed using qualitative content analysis with an inductive approach Results: From the results of the analysis two categories emerged: observations for finding signs of malnutrition, treatment and following up by malnutrition. Conclusion: Cooperation in the form of communication and information within the care team, together with the patient and their relatives, were found to be important for the patient's nutritional needs and should be identified and addressed in order to avoid the risk of malnutrition. The results that emerge can contribute to new knowledge that can help to identify older persons in order to get early and appropriate interventions and thus reducing the suffering that is caused by malnutrition. / Bakgrund: Malnutrition är ett omvårdnadsproblem som medför både fysiskt och psykiskt lidande för den som drabbas. För att uppnå en vård som är säker och har god kvalitet, måste den baseras på bedömning samt åtgärder av nutritionsproblemet. Distriktssköterskan har en central roll i detta arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors arbete med att identifiera och åtgärda malnutrition hos äldre personer inom kommunal hemsjukvård. Metod: Sex intervjuer med distriktssköterskor genomfördes. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde två kategorier; Observationer för att finna tecken på malnutrition, behandling och uppföljning av malnutrition. Konklusion: Samarbete i form av kommunikation och information inom vårdteamet och tillsammans med patienten och dess anhöriga, visade sig vara av vikt för att patientens nutritionsbehov ska kunna identifieras och tillgodoses för att inte riskera malnutrition. Resultatet som framkom kan bidra med kunskap som kan underlätta att identifiera äldre personer tidigt och med adekvata insatser förmå att minska lidandet som malnutrition medför.

Bakgrund: Distriktsköterskan inom kommunal hemsjukvård är en central person inom den palliativa vården. Patienter som lider av kronisk hjärtsvikt och är under palliativ vård riskerar att inte få samma behandling eller vård under den sista tiden som andra palliativa patienter. Brist på erfarenhet och utbildning av vårdpersonal samt att ledarskapet i organisationen är en av flera faktorer som påverkar att palliativa hjärtsviktspatienter inte får en skräddarsydd vård. Syfte: Att beskriva distriktsköterskors upplevelse av att vårda palliativa patienter med hjärtsvikt inom den kommunala hemsjukvården. Metod: Kvalitativ design med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier; Organisationens påverkan på distriktsköterskornas yrkesutövning med subkategorierna Distriktsköterskornas kompetens, utveckling och teamarbete samt Palliativa vårdens huvudmän och ledarskap. Den andra kategorin; Distriktsköterskornas professionella förhållningssätt med subkategorierna Distriktsköterskans bemötande av patienter och anhöriga samt Distriktsköterskans upplevelse av vårdplaner. Slutsats : Distriktsköterskorna behöver fortbildning för att känna säkerhet och tillfredsställelse i vården av hjärtsviktspatienter och bemötandet av anhöriga. Det är viktigt att stärka och stimulera distriktsköterskornas teamarbete vilket skapar en positiv arbetsmiljö. Dokumentationssystemet för vårdplanerna behöver bli mer lättanvänt och tydligt för att förbättra den palliativa vården för hjärtsviktspatienterna. / Background: District nurses in the community health service are one of the main providers of palliative care. Chronic heart failure patients could suffer from lack of treatment or correct care in comparison to other groups of palliative care patients. Lack of experience, education in health professionals and the leadership within the organisation are one of several factors for palliative chronic heart failure patients to not receive tailor dressed care Aim: To explore district nurses view of caring for palliative chronic heart failure patients in community health service Method : Quality design and interviews were analyzed by a quality content analysis. Result: The results resulted in two categories; The organizations influence public health nurses daily work with two subcategories, The competence, development and team work of the public health nurses and the palliative care organisations and leadership. The second category was, Public health care nurses’ professional approach with subcategories Public health care nurse’s treatment of patients and relatives and Public health care nurse’s experiences of care plans. Conclusion: District nurses need continuously education enabling to feel secure and satisfaction in the care and reception of palliative heart failure patients and relatives. It´s important to enhance the teamwork to create a positive work environment for the District nurses. Care plan systems must be suitable and user friendly to improve the palliative care for chronic heart failure patients.

Bakgrund: Hemsjukvården är ett vårdområde som expanderar och det sker utveckling mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs i hemmet vilket ökar risken för vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI är ett stort bekymmer för samhället och medför höga kostnader vilket skulle kunna motverkas om basala hygienrutiner tillämpades. Sjuksköterskor och distriktsköterskor har ett stort ansvar för efterlevnad av basala hygienrutiner och klädregler. Metod: Intervjustudie med deskriptiv design och kvalitativ ansats genom manifest innehållsanalys. Undersökningsgruppen omfattar sex sjuksköterskor och fem distriktsköterskor tillhörande två olika kommuner. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av samt reflektioner kring att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler inom hemsjukvården. Resultat: Att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler (BHK) var en självklarhet för sjuksköterskorna och distriktsköterskorna som medverkade i följande studie. Det förekom omständigheter i hemmiljön vilket försvårade för sjuksköterskorna och distriktsköterskorna att arbeta utifrån BHK. Detta gällde tillgång till adekvat arbetsyta, tillgång till material, arbetsställning samt förståelse hos patienterna. Andra bidragande faktorer som påverkade följsamheten till BHK var okontrollerbara situationer. Trots dessa utmaningar gjorde sjuksköterskorna och distriktsköterskorna det bästa av situationen genom att utveckla olika strategier för att underlätta för följsamheten till BHK i hemsjukvården. Slutsats : Det var en självklarhet för sjuksköterskorna och distriktsköterskorna inom hemsjukvården att arbeta utifrån BHK trots att det förekom en del omständigheter i hemmiljön som försvårade strävan efter följsamheten av BHK. Dessa förhållanden identifierades som bristande tillgång till adekvat arbetsyta, tillgång till material, dålig arbetsställning, okontrollerbara situationer samt bristande förståelse hos patienten. Sjuksköterskorna och distriktsköterskorna gjorde det bästa av situationen och utvecklade en del strategier för att underlätta för de utmaningar som förekom i arbetet med vård i hemmet för att på så vis motverka vårdrelaterade infektioner.

Det är en stressfull upplevelse och stor utmaning för föräldrar att få ett barn som föds för tidigt. Forskning visar dessutom att dessa barn ofta drabbas av ätsvårigheter, vilket förvärrar föräldrarnas situation ytterligare. Sjuksköterskan inom barnhälsovården har en viktig uppgift att främja barnets hälsa, stödja föräldrar i sitt föräldraskap och att tidigt identifiera åtgärder vid svårigheter i barnets utveckling, uppväxtmiljö och hälsa. Detta stöd är särskilt viktigt för föräldrar till för tidigt födda barn med ätstörningar. Studiens syfte var att beskriva erfarenheter hos specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården av att möta familjer med barn som är för tidigt födda som har ätsvårigheter. I studien deltog fem barnhälsovårdssjuksköterskor. Datainsamlingen genomfördes i form av individuella semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier; Att söka lösningen i en komplex situation; Att möta stressade och oroliga föräldrar; Att ge stöd genom bekräftelse och konkreta råd; Att ha otillräckliga resurser och brist på tid. Barnhälsovårdssjuksköterskor beskrev att föräldrarna kände oro för sitt barn under en lång tid. Det var därmed viktigt att ge dem råd och stöd i situationen och att stötta dem i sitt föräldraskap. Barnhälsovårdssjuksköterskor upplevde dock arbetsuppgiften som svår till följd av brist på tid och resurser samt en osäkerhet kring vart de skulle vända sig för vidare konsultering. Resultatet påvisade avslutningsvis att ett familjecentrerat omvårdnadsperspektiv gör det möjligt att stärka familjer till för tidigt födda barn med ätsvårigheter. För att kunna möta olika familjers behov är det en förutsättning att ett fungerande samarbete mellan barnhälsovården och andra instanser bedrivs.