Bakgrund Demens är ett samlingsbegrepp för ett flertal sjukdomar som drabbar hjärnan och är vanligast i åldersgruppen 65 år och äldre. I Sverige insjuknar varje år cirka 24 000-25 000 personer i en demenssjukdom. Demenssjukdomarna indelas vanligtvis in i tre huvudgrupper, primärdegenerativa demenssjukdomar, vaskulära demenssjukdomar och sekundära demenssjukdomar. Termen BPSD är en förkortning för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens. BPSD kan orsaka svårigheter för personen med en demenssjukdom, men även för hans/hennes närstående och sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Syfte Syftet är att belysa förutsättningar som kan leda till en förbättrad interaktion mellan sjuksköterskan och personer med Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD) inom äldrevård. Metod En litteraturöversikt genomfördes och i resultatet inkluderades artiklar från databaserna PubMed, SweMed+ och CINAHL. Resultat Resultatet består av fem kategorier: Musikterapi och dess effekter på symptom vid demens, Social interaktion, Kommunikationsstrategier, Kulturella och etiska förutsättningar, och Hund-assisterad intervention och dess effekter på symptom vid demens. Slutsats I studien framkom det vilka förutsättningar det finns, som kan förbättra interaktionen mellan sjuksköterskan och personer med beteendemässiga och psykiska symptom vid demens. Resultatet visar hur olika förutsättningar som musikterapi, social interaktion, aktiviteter, hänsyn till personens bakgrund och hund-assisterad intervention kan användas i vård av personer med demens. Mer kunskap inom dessa områden kan medföra att sjuksköterskan blir medveten om vilka möjligheter som finns för att användas i äldrevården för personer med demens.

Dementia is a concept that describes different conditions when memory and cognitive abilities degenerate. Approximately 140 000 persons in Sweden suffers from some kind of dementia. Many are stricken with behavioral and psychological symptoms of dementia, BPSD. The aim of this study was to illuminate nursing staff’s experiences of caring for persons suffering from dementia and BPSD within municipal and institutional care. Four nurses, five assistant nurses and two nursing auxiliary participated in the study. Data were collected using a qualitative design via semi-structured interviews and were analyzed with content analysis and resulted in three categories: ” The experience of satisfaction and safety in the work; ”The experience of insecurity and insufficiency”; ”The experience of strength in work experience and skills”. The results showed that the staff feels secure with colleagues and with the way the group works when caring for persons suffering from dementia and BPSD. They feel a satisfaction in solving and managing with BPSD in a good way and are confident in interpreting the patient and understand the importance of appearance when caring for persons with dementia and BPSD. At the same time they have a wish and a need for supervision and education. They are of the opinion that the lack of resources, mainly too little staff, creates more situations with BPSD. In these situations they feel exposed. The results in the study are important knowledge and can be used by nurses, head of department and other job types in leading roles with the aim to increase understanding for and improve the working situation for nursing staff in the care of persons with dementia and BPSD, and within development work in dementia care.

Bakgrund: I Sverige kommer antalet personer med demenssjukdom att öka och nästan 25 000 personer dör varje år till följd av sjukdomen. I samband med demenssjukdom kan beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) uppträda. Musik och musikterapi anses ha positiva effekter som kan bidra till att lindra oro och kan erbjudas i samband med olika behandlingar inom vården. Syfte: Syftet var att belysa musikens och musikterapins effekter hos patienter med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar, nio av kvantitativ design och en kvalitativ. Dessa hittades genom sökningar i två databaser, PubMed och PsycINFO och begränsades till publikationer mellan 2011–2018. Resultat: Resultatet sammanfattades i två teman: effekter av musik och musikterapi i grupp vid BPSD och effekter av individuell musik och musikterapi vid BPSD. Resultatet visade att individuell musik och musikterapi i grupp minskar BPSD, exempelvis vid oro och agitation. Även välbefinnandet förbättrades hos personer med demenssjukdom samt kommunikation och relation mellan patient och vårdare. Diskussion: Det övergripande resultatet i litteraturöversikten tyder på att musik och musikterapi är en metod som kan minska beteendestörningar och visar på positiva effekter under BPSD. Detta arbetssätt behövs uppmärksammas för att ge stöd åt vårdarna som idag arbetar med dessa patienter. Studiens resultat diskuteras av författarna utifrån Jeans Watsons två valda karativa omvårdnadsfaktorer i resultatdiskussionen. Watson betonar vikten av att tillfredsställa individens fysiska, psykosociala, psykologiska och andliga behov ur en holistisk helhetssyn. / Background: In Sweden, the number of people with dementia will increase and nearly 25,000 people are dying each year because of the disease. In connection with dementia, behavioural and mental symptoms (BPSD) may occur. Music is considered to have positive effects that can help relieve anxiety and can be offered in conjunction with various treatments in healthcare. Aim: The aim was to illustrate the effects of music and music therapy in patients with behavioural and mental symptoms in dementia. Method: The study is a literature review based on ten scientific articles, nine of quantitative design and one qualitative. These were found through searches in two different databases, PubMed and PsycINFO and is limited to publications between 2011-2018. Results: The result was summarized in two themes: effects of music and music therapy in group at BPSD and effects of individual music and music therapy at BPSD. The results showed that individual or group music and music therapy reduces BPSD for example, in anxiety and agitation. Well-being improved in people with dementia as well as communication and relationship between the patient and carers. Discussion: The overall outcome of the literature review suggests that music and music therapy is a method that can reduce behavioural disturbances and show positive effects under BPSD. This work method is needed to pay attention to the careers who are currently working with these patients. The result of the study is discussed by the authors based on Jeans Watson's two chosen charitable factors in the outcome discussion. Watson emphasizes the importance of satisfying the individual's physical, psychosocial, psychological and spiritual needs from a holistic view.

Bakgrund Det uppskattas att 50 miljoner människor världen över lever med demens och år 2030 förväntas siffran stiga till 82 miljoner människor. Hos majoriteten av dessa förekommer beteendemässiga och psykiska symtom vilket orsakar lidande, sänkt livskvalitet och tidigare institutionalisering för personen. För personer med beteendemässiga och psykiska symtom ska icke-farmakologiska, personcentrerade omvårdnadsåtgärder prioriteras. Musiklyssnande är en relativt enkel icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd som kan utföras av allmänsjuksköterskan på såväl sjukhus som omsorgsboende.  Syfte Syftet var att beskriva hur musiklyssnande som omvårdnadsåtgärd påverkar personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens.  Metod Metoden som användes var icke-systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar av kvantitativ metod. Databaserna som användes för inhämtning avartiklarna var Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultatet sammanställdes genom integrativ analysmetod där resultatet delades in i lämpliga kategorier.  Resultat Musiklyssnande sågs ha en påverkan på flera av de beteendemässiga och psykiska symtomen samt välbefinnandet hos deltagarna. Majoriteten av studierna visade på en positiv påverkan. De mest framkomna resultaten var minskad agitation och ökat välbefinnande. Musiklyssnande hade oftast en omedelbar påverkan och det förekom även långsiktig påverkan i vissa studier.  Slutsats Sammanställningen av studierna visade att musiklyssnande kan ha positiv påverkan på personer med demens genom att minska beteendemässiga och psykiska symtom och öka välbefinnandet för personen, i synnerhet om musik används ur ett personcentrerat perspektiv. Det finns behov av vidare empiriska studier av kvalitativ metod för att få en djupare förståelse för ämnet, samt litteraturöversikter som inkluderar artiklar där valet av mätinstrument i studierna är mer konsekvent. / Background  It is estimated that 50 million people live with dementia worldwide, and by 2030, the number is expected to rise to 82 million people. Most people with dementia experiences behavioural and psychological symptoms which causes suffering, lowered quality of life and earlier institutionalisation for the person. Non-pharmacological, person-centered care is prioritized for people with behavioural and psychological symptoms of dementia. Music listening is a simple non-pharmacological act of care which can be executed by nurses in hospitals as well as nursing homes. Aim The aim was to describe how music listening as an act of care affects people with behavioural and psychological symptoms of dementia. Method The method was a non-systematic literature review. The result was based on 15 scientific articles of quantitative methods. The databases used for data collection were Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature and PubMed. The quality of the articles were assessed using Sophiahemmet Högskolas quality assessment tool. The result was compiled using integrative analysis where the result was divided into appropriate categories. Results Music listening affected several of the behavioural and psychological symptoms and well-being. The majority of the studies showed a positive impact. The most emerging results were decreased agitation and increased well-being. Music listening had an impact on the person immediately. A long-term impact was measured in some studies. Conclusions The compilation of the studies implied that music listening has a positive impact by decreasing behavioural and psychological symptoms and increasing well-being for people with dementia, especially when used from a person-centered perspective. There is a need for empirical studies of qualitative methods to gain a deeper understanding, as well as further literature reviews including studies that use the same assessment tools.