Det moderna samhället ställer höga krav på barns matematiska kunskaper och uppfattningar vilket lägger ett stort ansvar på dagens förskola. Detta leder till att matematik blir ett ämne som uppmärksammas mycket i förskoleverksamheten och därmed uppstår det ett behov av nya lärandemetoder inom detta ämne. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några förskollärare arbetar med barns matematiska lärande utifrån skapande aktiviteter.     Studiens frågeställningar baseras på området kring barns matematiska lärande och utveckling under skapande aktiviteter. Två intervjuer har utförts med två förskollärare och tre observationer utförts med en förskollärare i en förskola för att komma fram till resultatet.   Empirin har samlats in och analyserats utifrån Bishops sex matematiska aktiviteter och scaffolding-aspekter utifrån det sociokulturella perspektivet med fokus på lärarrollen, det vill säga vilka förhållningssätt förskollärare visar och vilka didaktiska val de gör i aktiviteterna för att stödja barns matematiska lärande.   Resultatet av denna studie visar att skapande aktiviteter i förskolan är en viktig insats för barns matematiska lärande och utveckling i och med att skapande aktiviteter har goda förutsättningar för att främja barns matematiska kunskaper.

Det har satsats på teknik inom det svenska skolväsendet senaste åren, vilket bland annat lett till att förskolan fått fyra punkter som rör teknik i den nuvarande läroplanen. Den här undersökningens syfte är att samla in tankar och idéer från pedagoger som har ett tydligt teknikintresse och som tillsammans har en stor erfarenhet av teknik i förskolan. Studien ämnar till att förmedla pedagogernas erfarenhet och inspirera andra pedagoger i hur man kanarbeta med teknik i förskolans verksamhet för att tidigt utveckla barns förståelse och lärande av ämnet. Genom kvalitativa intervjuer har vi undersökt vad våra pedagoger har för tankar om teknik i förskolans verksamhet samt vad de har för tips på aktiviteter där barnen utvecklar sin teknikkunskap. Resultatet av studien visar en del likheter som de intervjuade pedagogerna har i tankar om hur man som pedagog ska förhålla sig till teknik och vilka aktiviteter som är lämpliga att göra med barn i förskola. Det som lyfts fram som ett centralt förhållningssätt äratt pedagogen själv börjar se tekniken, tar på sig teknikglasögonen, och sedan är delaktig ochnyfiken på barnens egna upptäckter samt att genom aktiviteter som till exempelkonstruktioner, experiment och undersökningar utmana barnens problemlösningsförmågautan att ge ett direkt svar på lösningen.

The purpose of this paper is to see what new information can be added to the growing knowledge of the site Buttle Änge by analysing the osteological materials that have been found in proximity to picture stones (trench 4) and the inlying cairn (trench 12) in 2013. This area has been used in varying ways for a very long time, on the site graves from the late Vendel Period and early Viking Age have been dated in addition to this large amounts of ceramic shards and slag indicate that at some point melting and pottery had been performed on the site. The focus of this analysis has mainly been on identifying the activities that can be seen in the osteological materials and to arrange them in a chronological order. The methods implemented have been used to see MNI, what species are represented, age at time of death, degree of fragmentation, how hard the cremated bones are burned and in the case of non-cremated bones from cow, sheep, goat and pig what part of the body is represented. The results of this analysis showed that on the north-eastern side of trench 4 was a concentration of bone that indicate animal slaughter. On the south-western end of the trench a cremated human could be identified, this individual was lying next to a previously identified grave with an identical level of cremation. The graves and the slaughter site were clearly separated. In trench 12 the analysis of the cremated bones indicated the presence of two more individuals than what was previously recorded, this was based on the difference in age and level of cremation on the fragments used in the ageing of the dead. In the cairn non-cremated bones were found, in one of the bigger deposits the remains of a human foetus were found. This foetus had likely died soon before or after birth, why it was placed in the cairn is unknown but it is not the only case. The results show that this place has been used in varying ways and that the previous use of the site as a burial ground was likely taken into consideration as long as the memory of it lasted in the local community.

No description available.

Den här uppsatsen handlar om organisatorisk olydnad och motstånd. Vi vill genom denna uppsats bidra till tidigare forskning kring detta ämne och genom vår studie ge en tydligare bild på huruvida motstånd förekommer eller inte. Genom att detta ämne vanligtvis har studerats genom kvalitativa studier önskar vi bidra till forskningen med ett nytt sätt att se på motståndet genom att göra en kvantitativ studie. Uppsatsen är genomförd med 76 enkäter varav hälften hos anställda på ett produktionsföretag och hälften hos tjänstemän på ett annat företag. Syftet med vår uppsats är att undersöka utbredningen av anställdas motstånd under arbetstid och att få en kunskap om hur det tar uttryck i arbetslivet vilket måste göras genom att undersöka olika arbetsplatser. Utifrån vårt syfte har vi tagit fram följande frågeställningar för att förtydliga meningen med studien:  Förekommer det något motstånd på arbetstid och i så fall hur ofta?  Vad gör anställda på sin arbetstid som kan definieras som motstånd?  Varför utför anställda motstånd på arbetstid?  Förekommer det skillnad på hur mycket motstånd produktionsanställda gör och hur mycket motstånd tjänstemän gör? Vi har i vår uppsats valt att koppla samman att anställda utför en icke arbetsrelaterad aktivitet under arbetstid med att de gör ett motstånd. Tidigare forskning på ämnet som vi har tagit del av beskriver hur motståndet kan förekomma på grund av att det finns en maktrelation mellan anställd och arbetsgivare. Vilket innebär att arbetsgivaren har en viss makt över den anställde. Forskare menar också att motståndet ofta kan ske på grund av att de anställda känner låg motivation och lågt engagemang på arbetet, vilket kan leda till ett motståndsbeteende. Tidigare teorier beskriver också hur sökandet och behovet av värdighet och autonomi är bidragande faktorer till motståndsbeteende hos anställda. Det läsaren också får ta del av är en teoretisk beskrivning av icke arbetsrelaterade aktiviteter samt de olika anledningarna till att de sker. Längre fram i uppsatsen har vi redovisat vårt resultat och sedan en analys där vi kopplat samman teorier och det vi kommit fram till i studien för att kunna besvara våra frågeställningar. Studien har visat att det sker ett motstånd hos anställda i organisationer och vi har hittat intressanta upptäckter där våra respondenter är både nöjda på arbetet men trots det utför ett motstånd.

Det har i tidigare forskning framkommit att miljön på förskolan är betydelsefull, där det pedagogiska arbetet kan förbättras genom att förskollärarna inreder miljön omsorgsfullt. Som förskollärare kan man inte utforma en miljö som gynnar alla barn på förskolan. Men som förskollärare bör man lära känna varje barn och vara uppmärksam på vad de intresserar sig för och därefter skapa en miljö som inspirerar dem. Vårt syfte med den här studien var att undersöka hur förskollärare kan se på den fysiska miljön och hur de utformar den på förskolan. Vid planerade aktiviteter var vi nyfikna på om man väljer miljö utifrån aktiviteterna och om de anpassar den.Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där omgivningen har betydelse och att artefakter kan påverka. Artefakter är ett genomgående begrepp som vi använder oss av i studien för att utgå från det valda perspektivet. Det står för alla de fysiska redskap som människor är beroende av för att exempelvis vara kreativa, kunna lösa konfliter och kunna kommunicera. I vår studie står artefakter för redskap som förskollärare använder sig av för att bygga upp en miljö. När vi intervjuade förskollärarna använde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sex förskollärare varav tre arbetade på kommunala förskolor och tre på kooperativa förskolor.Studiens resultat visade att förskollärarna ser på miljön som betydelsefull men i planerade aktiviteter utgick de från vad man ska göra. Vid planerade aktiviteter bestämdes miljön utifrån vilket rum som är praktiskt att befinna sig i för aktiviteten där artefakter var lättillgängliga. Majoriteten av förskollärarna beskrev att förskolelokalerna var för små för antalet barn som vistades i verksamheterna, vilket begränsade deras arbete. De kooperativa förskollärarna beskrev att deras fysiska miljö var inspirerande och de överlag var nöjda med sin miljö. Förskollärarna valde miljö till de planerade aktiviteterna genom att dela upp barngruppen i grupper och de befann sig oftast på samma plats. Vid planerade aktiviteter tog majoriteten av förskollärarna i vår studie upp att man skalade av miljön genom att ta bort artefakter som de upplevde störde barnens koncentrationsförmåga. Vi märkte även att de kommunala förskolorna och de kooperativa förskolornas miljöer i vår studie skiljde sig åt på grund av olika faktorer. Det var faktorer som förskolans ekonomi, regler och riktlinjer där exempelvis de kooperativa förskolorna fick ta hjälp av föräldrar när saker skulle byggas, vilket ledde till en miljö som ständigt var föränderlig. De kommunala förskolorna fick inte ta hjälp av exempelvis föräldrar för att materialet då inte blev fackmannamässigt utfört vilket gjorde att deras miljö var svårföränderlig.

Undersökningar har visat att elevers kunskaper och intresse i matematik har försämrats. Detta ligger till grund för vårt intresse av hur man arbetar med matematiken i förskolan för att skapa ett intresse för matematiken redan i tidig ålder. Utifrån följande frågeställningar har vi intervjuat verksamma pedagoger i förskolan: Vad anser pedagogerna om matematikens betydelse för barnen i förskolan? Var anser pedagogerna att matematiken finns? Hur arbetar pedagogerna med matematiken i förskolan?Vi har i vår undersökning använt oss utav en kvalitativ undersökning där vi intervjuat åtta pedagoger var av en är pilotstudie. Alla intervjuer spelades in på diktafon för att öka tillförlitligheten och därefter transkriberades och analyserades materialet. Undersökningen visar att majoriteten av pedagogerna har en positiv attityd till matematiken och försöker få in den naturligt i det vardagliga arbetet. En pedagog ansåg att matematiken enbart hör hemma i skolan. Moment då matematiken förekommer, som pedagogerna nämnde, är genom planerade aktiviteter, spontana aktiviteter, pedagogisk lunch, samlingar, utedagar, tematisktarbete.

Syfte: Syftet var att beskriva personalens erfarenheter av att arbeta med aktiviteter i vardagen som förbereder ungdomar inför utskrivning från slutet ungdomshem.Metod: En kvalitativ ansats användes med semistrukturerade intervjufrågor. Ett bekvämlighetsurval användes där tio deltagare (fyra kvinnor och sex män) anställda på ett ungdomshem i södra Sverige deltog. Deltagarnas åldrar var mellan tjugofem till sextio år med olika professioner. Datainsamlingen analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre kategorier framkom: Aktivitetsrelaterade strategier, Personalrelaterade strategier och Miljörelaterade strategier. Deltagarna beskrev det betydelsefullt att möjliggöra för konstruktiva aktiviteter i vardagen med ungdomen på ungdomshemmet. Personalen måste ha en holistisk syn på ungdomen för att identifiera meningsfulla konstruktiva aktiviteter, då ungdomen inte är där av fri vilja.Slutsats: Utifrån deltagarna har personalens yrkeskompetens och personliga egenskaper stor betydelse i aktiviteter med ungdomar som befinner sig på slutet ungdomshem. Genom att personalen tillsammans med ungdomen identifierade meningsfulla konstruktiva aktiviteter som ungdomen kan vara delaktig i kan risken för återfall i destruktiva aktiviteter minskas.

Ensamhet, hälsa och välbefinnande är en subjektiv känsla. Unik för var och en och hör samman med livskvalité. För att uppleva livskvalité är det viktigt att vara i balans, känna sig betydelsefull och finnas i ett sammanhang. Dessa faktorer måste vara sammanflätade enligt KASAM (Känsla av sammanhang) för att hälsa ska uppnås. För att möta den äldre människan är det viktigt att se till livsvärldsperspektivet för att främja hälsa och välbefinnande. Syftet är att undersöka upplevelsen av ensamhet hos äldre. Axelssons (2013) modell för systematiska litteraturstudier har använts för analys av kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Ur resultatet framkom två teman; känsla av övergivenhet och känsla av frihet. Förlust att partner, avsaknad av meningsfulla aktiviteter och vara utanför ett sammanhang gör att äldre personer över 65 år ofta känner sig ensamma. Det finns olika sätt att se på ensamheten. Den kan ge en känsla av frihet och är då positiv, men också negativ då den är fylld av krav och svår att hantera. För att minska ensamheten är det viktigt med meningsfulla aktiviteter, vilket bidrar till att känna delaktighet, liksom betydelsefulla vänner och familj. Att vara aktiv med trädgårdsarbete, men även de som har ägnat sig åt tv-spel tillsammans med andra och har sällskapsdjur upplever mindre ensamhet och ett större välbefinnande.

Idag är mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var därför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lärande. Detta arbete med innehållet lekfulla och lärande aktiviteter skall väcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshäfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter är kopplade till läroplanen för att pedagogerna lättare skall kunna tillgodose strävansmålen i förskolan. Material samt en enkätundersökning har lämnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda på om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som är kopplade till läroplanen kan vara av intresse. Enkätundersökningen visar att det finns ett behov och intresse av ett häfte med lekfulla och lärande aktiviteter för uterummet.