Det har i tidigare forskning framkommit att miljön på förskolan är betydelsefull, där det pedagogiska arbetet kan förbättras genom att förskollärarna inreder miljön omsorgsfullt. Som förskollärare kan man inte utforma en miljö som gynnar alla barn på förskolan. Men som förskollärare bör man lära känna varje barn och vara uppmärksam på vad de intresserar sig för och därefter skapa en miljö som inspirerar dem. Vårt syfte med den här studien var att undersöka hur förskollärare kan se på den fysiska miljön och hur de utformar den på förskolan. Vid planerade aktiviteter var vi nyfikna på om man väljer miljö utifrån aktiviteterna och om de anpassar den.Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där omgivningen har betydelse och att artefakter kan påverka. Artefakter är ett genomgående begrepp som vi använder oss av i studien för att utgå från det valda perspektivet. Det står för alla de fysiska redskap som människor är beroende av för att exempelvis vara kreativa, kunna lösa konfliter och kunna kommunicera. I vår studie står artefakter för redskap som förskollärare använder sig av för att bygga upp en miljö. När vi intervjuade förskollärarna använde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sex förskollärare varav tre arbetade på kommunala förskolor och tre på kooperativa förskolor.Studiens resultat visade att förskollärarna ser på miljön som betydelsefull men i planerade aktiviteter utgick de från vad man ska göra. Vid planerade aktiviteter bestämdes miljön utifrån vilket rum som är praktiskt att befinna sig i för aktiviteten där artefakter var lättillgängliga. Majoriteten av förskollärarna beskrev att förskolelokalerna var för små för antalet barn som vistades i verksamheterna, vilket begränsade deras arbete. De kooperativa förskollärarna beskrev att deras fysiska miljö var inspirerande och de överlag var nöjda med sin miljö. Förskollärarna valde miljö till de planerade aktiviteterna genom att dela upp barngruppen i grupper och de befann sig oftast på samma plats. Vid planerade aktiviteter tog majoriteten av förskollärarna i vår studie upp att man skalade av miljön genom att ta bort artefakter som de upplevde störde barnens koncentrationsförmåga. Vi märkte även att de kommunala förskolorna och de kooperativa förskolornas miljöer i vår studie skiljde sig åt på grund av olika faktorer. Det var faktorer som förskolans ekonomi, regler och riktlinjer där exempelvis de kooperativa förskolorna fick ta hjälp av föräldrar när saker skulle byggas, vilket ledde till en miljö som ständigt var föränderlig. De kommunala förskolorna fick inte ta hjälp av exempelvis föräldrar för att materialet då inte blev fackmannamässigt utfört vilket gjorde att deras miljö var svårföränderlig.

Idag är mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var därför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lärande. Detta arbete med innehållet lekfulla och lärande aktiviteter skall väcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshäfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter är kopplade till läroplanen för att pedagogerna lättare skall kunna tillgodose strävansmålen i förskolan. Material samt en enkätundersökning har lämnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda på om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som är kopplade till läroplanen kan vara av intresse. Enkätundersökningen visar att det finns ett behov och intresse av ett häfte med lekfulla och lärande aktiviteter för uterummet.

Syftet med studien var att uppmärksamma hur utomhusmiljön kan bidra till lärande utifrån den fria leken och med hänsyn taget till verksamhetens pedagogiska organisering. Utifrån syftet i studien uppkom dessa frågeställningar. Vilka möjligheter och hinder existerar i arbetet med att utveckla barns kunskaper och lärande utifrån den fria leken och av att organisera den planerade verksamheten som är relaterad till utomhusmiljön? Vad utmärker pedagogiskt planerade aktiviteter relaterade till utomhusmiljön och i förhållande till verksamheten som helhet? Den teoretiska utgångspunkten i studien är ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Centrala begrepp som har används inom teorin är Wartofskys syn av artefakter, motsättningar och expansivt lärande. För att undersöka våra frågeställningargenomfördes kvalitativa intervjuer med sju pedagoger på fem olika förskolor. Observationer har även genomförts som ett komplement till intervjuerna på samtliga förskolor i studien. Resultat i studien synliggör att pedagogerna anser att i den fria leken finns det möjligheter att utveckla barns lärande. De förutsättningar och tillgångar som pedagogerna ges påverkar vilka möjligheter till lärande som pedagogerna kan erbjuda barnen. Det framkommer även att de förutsättningar barnen ges till pedagogiskt planerade aktiviteter skiljer sig mellan verksamheternas utomhusmiljöer och inomhusmiljöer.

Denna studie handlar om hur förskollärare arbetar med flerspråkighet i förskolans planerade aktiviteter. Syftet med denna studie var att få en förståelse för hur pedagoger förhåller sig till flerspråkighet och hur de tänker angående sitt arbete kring barns modersmålsutveckling och generell språkutveckling. Fokus ligger även på kultur och identitet i förhållande till språkutveckling. Den metod som använts för att uppnå syftet var kvalitativ i form av intervju med fyra pedagoger samt observation med fokus på planerade aktiviteter på undersökningsförskolan under fem dagar. Det insamlade materialet analyserades utifrån sociokulturellteori och ur ett interkulturellt perspektiv. I resultatet som presenteras i studien framkommer det att pedagogerna ansåg att modersmålsutvecklingen sker i vardagliga icke planerade situationer eftersom fokus i de planerade aktiviteterna ligger på den svenska språkutvecklingen. Vidare framkommer det att pedagogerna ansåg att barnens olika kulturer var enklare att influera i verksamheten än barnens modersmål då pedagogerna inte behärskade alla de olika språken i barngruppen. I resultatet framkommer även pedagogernas tankar kring deras arbetssätt för att inkludera alla barn i de planerade aktiviteterna, oavsett barnens språkliga bakgrund. / This study is about how preschool-teachers work with multilingualism in the preschool´s planned activities. The purpose of this study was to gain an understanding of how teachers relate to multilingualism and what they think about their work with the children´s native language development and general language development. The focus came to be on culture and identity in relation to language development. The method used to achieve the aim was qualitative in the form of interviews with four teachers and observation survey preschool for five days. The collected material was analyzed on the basis of socio-cultural theory and from an intercultural perspective. The results presented in this study appears that the teachers felt that the native language development occurs in everyday situations because the focus of the planned activities is on the Swedish language development. Furthermore, it appears that the teachers felt that the children´s different cultures was easier to influence in the preschool than the children's native language, for the reason that the teachers do not master all the different languages in the children's group. The result also presents the preschool-teachers thoughts about their approach to include all children in the planned activities, whatever their linguistic background.

Undersökningar har visat att elevers kunskaper och intresse i matematik har försämrats. Detta ligger till grund för vårt intresse av hur man arbetar med matematiken i förskolan för att skapa ett intresse för matematiken redan i tidig ålder. Utifrån följande frågeställningar har vi intervjuat verksamma pedagoger i förskolan: Vad anser pedagogerna om matematikens betydelse för barnen i förskolan? Var anser pedagogerna att matematiken finns? Hur arbetar pedagogerna med matematiken i förskolan?Vi har i vår undersökning använt oss utav en kvalitativ undersökning där vi intervjuat åtta pedagoger var av en är pilotstudie. Alla intervjuer spelades in på diktafon för att öka tillförlitligheten och därefter transkriberades och analyserades materialet. Undersökningen visar att majoriteten av pedagogerna har en positiv attityd till matematiken och försöker få in den naturligt i det vardagliga arbetet. En pedagog ansåg att matematiken enbart hör hemma i skolan. Moment då matematiken förekommer, som pedagogerna nämnde, är genom planerade aktiviteter, spontana aktiviteter, pedagogisk lunch, samlingar, utedagar, tematisktarbete.

“Varför går de inte ut?” Den frågan ställer vi oss när vi läser forskning där förskolepersonal uttrycker att lokalerna är små i förhållande till barngruppens storlek och följden blir att förskolepersonalen har svårigheter med att följa läroplanens intentioner. Därför är det intressant att göra en kvalitativ undersökning och studera följande problem ur en ny infallsvinkel där följande forskningsfrågor kommer besvaras Hur beskriver förskollärare användandet av utomhusmiljön vid planerade aktiviteter? och Vad uttrycker förskollärare för inställning till planerade aktiviteter utomhus? Arbetet utgår från hermeneutiken som har sitt huvudsakliga fokus på att få en förståelse genom tolkningar, därav används semistrukturerade intervjuer som metod. Studiens resultat och analys presenteras i följande tre tematiseringar Begränsningar, Nyttjande av utomhusmiljön, Planerade aktiviteter och Förskollärarnas utvecklingsområde. Genom våra analyser har vi kommit fram till att utomhusmiljön i första hand används om vädret stämmer överens med förskollärarnas förväntningar eller som en avlastningsyta. Vår slutsats indikerar att förskollärare styrs av sin inställning gentemot utomhusmiljön, vilket leder till att färre planerade aktiviteter genomförs utomhus. De fyra medverkande förskollärarna i föreliggande studie medger dock att utomhusmiljön är ett utvecklingsområde.

Vi ser en brist i upplevelser av elevinflytande och delaktighet i fritidsverksamheten ur elevers synvinkel. Vi upplever även att det finns en möjlig brist i samarbete mellan fritidspersonal och elever. Relevant forskning påpekar även att det saknas forskning kring elevers upplevelse av deras inflytande och delaktighet i fritids. För att kunna göra detta behöver vi inledningsvis undersöka och tolka elevernas upplevelser av inflytande och delaktighet som begrepp ur olika synvinklar i fritidsverksamheten. För att bäst kunna fånga elevernas upplevelser av fenomenen inflytande och delaktighet, har vi valt att utgå ifrån en fenomenologisk teoriförankring kopplat till syfte och frågeställningar. Vårt metodval utgår ifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod med en fenomenografisk analysmetod som val för att bearbeta vårt insamlade empiriska material. Inför intervjuerna förberedde vi tematiskt uppdelade intervjufrågor samt en definition av inflytande och delaktighet. Våra intervjuer utgick alla från samma skola. Vårt urval av informanterna utgick från strategiska urval. Vi valde att låta läraren välja ut vilka elever som skulle medverka i intervjuerna. Vårt urval begränsades av hur många elever som svarat ja på om de ville medverka eller inte. Begränsningen uppkom av en tidsbrist som upplevdes genomgående i hela examensarbetet. I vår första resultatdel använder vi oss av triangelmodellen kallad Det dynamiska medborgarskapet (SOU, 2000 1:37) kopplad till begreppen vi undersöker, som visar på komplexiteten mellan begreppen. Skillnader och likheter belyses mellan begreppen. Vår andra resultat del tar upp centrala begrepp kopplade till elevernas upplevelser av deras inflytande och delaktighet i fritidsverksamheten. Begreppen informanterna kopplade till inflytande och delaktighet, var bestämmande (inflytande) och deltagande (delaktighet). Det mest framträdande resultatet i den här delen var elevernas positiva upplevelse av utrymme för val av delaktighet och innehåll i fria aktiviteter. Eleverna diskuterade även läromedel i fria aktiviteter, i vilka de såg en brist i att kunna påverka. I planerade aktiviteter upplevdes en brist på samarbete med fritidspersonalen . Eleverna upplevde även möjligheter till inflytande i formella representativa aktiviteter (fritidsråd).I slutsatsen upplever eleverna delaktighet och inflytande som komplexa begrepp, som är svåra att skilja åt. Det upplevdes ett stort utrymme för inflytande i val och innehåll i fria aktiviteter, medans i planerade aktiviteter upplevdes en potentiell brist på inflytande i innehållet. En annan brist i planerade aktiviteter som kan tolkas är elevernas möjlighet till inflytande i delaktighet. En möjlig slutsats av detta som kan ha en positiv effekt är att variera planerade aktiviteter, där vissa tillåter inflytande i delaktighet. Informanter upplevde även att de inte fick möjlighet till inflytande i val av vilka material (läromedel) som skulle finnas tillgängliga i fria aktiviteter. Eleverna upplevde möjlighet till inflytande i formella representativa aktiviteter, i detta fallet diskuterades specifikt fritidsråd.

The purpose of this study is to investigate and gain a more in-depth understanding of how the concept of teaching is defined by preschool teachers and how the concept of teaching is applied within preschool activities. In our independent work, we would like to explore how preschool teachers define the concept of teaching and how teaching is applied within preschool activities. This is because the concept of teaching has been given a more significant role in the preschool's activities and that the role of the preschool teacher is clarified in the new revised curriculum (Lpfö. 98 rev. 2018, s. 7).  We will base the study on three questions which are: How is the concept of teaching defined in the preschool context?  What are the differences between the preschool teacher’s definition of the concept of teaching?  What methods and strategies do preschool teachers use to include children in the teaching opportunities they consider important for children’s development?  We will answer our questions based on the socio-cultural perspective and variation theory. Within the sociocultural theory we will focus on three concepts which are mediation the zone of proximal development and appropriation.  The results show that there are different definitions of the concept of teaching by preschool teachers, and that is partly because that the concept is somewhat new in the preschool education. At the same time, they consider that the concept belongs more in the secondary school, and not as much in preschool. This is in line with previous research that we have used in our study. When it comes to how teaching is applied in preschool, it is shown that preschool teachers always have a purpose with the activities and clear learning goals both for the planned and spontaneous teaching opportunities.

Utifrån vårt intresse inom bild så har vi uppmärksammat att det förekommer skillnader i pojkar och flickors bilder, hur dem målar och vad dem målar. Studiens syfte är att belysa hur några förskollärare arbetar kring jämställdhet i sina bildaktiviteter. Utifrån förskolans läroplan står det att förskolläraren ska organisera utbildningen så att barnen möts, leker, lär tillsammans, utvecklar och provar sina förmågor och intressen på lika villkor oavsett könstillhörighet. Studiens metod baserades på semistrukturerade intervjuer där tre förskollärare intervjuades. Vi genomförde studien ur ett jämställdhetsperspektiv för att se om förskollärarna anser att det är skillnader på flickor och pojkar i deras bildskapande. Läroplanens jämställdhetsbegrepp beskrivs att båda könen ska ha samma möjligheter att utveckla intressen och förmågor. Barnen ska inte hindras av de traditionella könsmönstren. Det insamlade materialet analyserades tematisk. Resultatet visade att de tre förskollärarna anser att bild är viktigt i barns utveckling och lärande. De pratade om att man får in de flesta av läroplanens mål i skapande aktiviteter. Det visade sig att det förekommer skillnader i barns bilder, mer i det fria skapandet än i det styrda. Våra respondenter hade svårt med begreppet jämställdhet och beskrev begreppet jämlikhet. / Based on our interest in painting, we have noticed that there are differences in boys 'and girls' pictures, how they paint and what they paint. The purpose of the study is to shed light on how some preschool teachers work around gender equality in their visual activities. Based on the preschool curriculum, it says that the preschool teacher must organize the education so that the children meet, play, learn together, develop and test their abilities and interests on equal terms regardless of gender. The study method was based on semi-structured interviews where three preschool teachers were interviewed. We conducted the study from a gender equality perspective to see if the preschool teachers believe there is any differences between girls and boys in their image creation. The curriculum's concept of gender equality describes that both sexes must have the same opportunities to develop interests and abilities. Children should not be hindered by the traditional gender patterns. The collected material was analyzed thematically. The results showed that the three preschool teachers believe that image is important in children's development and learning. They talked about getting most of the curriculum's goals into creative activities. It turned out that there are differences in children's images, more in free creation than in controlled. Our respondents had difficulty with the concept of gender equality and described the concept of equality.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns inflytande under planerade aktiviteter i förskolans verksamhet utifrån förskollärarens perspektiv. Utifrån detta syfte formulerades två frågeställningar; vilken innebörd lägger förskollärarna i begreppet barns inflytande samt på vilket sätt tar förskollärarna till vara på och ger möjligheter till inflytande i planerade aktiviteter? Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studiens teoretiska perspektiv. Analysen är bearbetad med hjälp av begreppen mediering och den proximala utvecklingzonen. Studien bygger på en kvalitativ metod och bygger på inspelade observationer och semistrukturerade intervjuer med två förskollärare. Resultatet i studien visar på att det finns många olika sätt att arbeta med barns inflytande. Resultatet visar vikten av att följa barnen i deras intressen, vara lyhörd och närvarande men också att miljön påverkar barns inflytande. Resultatet visar också att mina två frågeställningar kan kopplas ihop med varandra genom att förskollärarna beskriver barns inflytande och hur barns inflytande möjliggörs på liknande sätt.