Global ETD Search

1	Nu springer dom! Vi går ut" : En kvalitativ studie om förskollärares inställning och användande av utomhusmiljön Vencel, Karolina, Andreasson, Emelie January 2018 (has links) “Varför går de inte ut?” Den frågan ställer vi oss när vi läser forskning där förskolepersonal uttrycker att lokalerna är små i förhållande till barngruppens storlek och följden blir att förskolepersonalen har svårigheter med att följa läroplanens intentioner. Därför är det intressant att göra en kvalitativ undersökning och studera följande problem ur en ny infallsvinkel där följande forskningsfrågor kommer besvaras Hur beskriver förskollärare användandet av utomhusmiljön vid planerade aktiviteter? och Vad uttrycker förskollärare för inställning till planerade aktiviteter utomhus? Arbetet utgår från hermeneutiken som har sitt huvudsakliga fokus på att få en förståelse genom tolkningar, därav används semistrukturerade intervjuer som metod. Studiens resultat och analys presenteras i följande tre tematiseringar Begränsningar, Nyttjande av utomhusmiljön, Planerade aktiviteter och Förskollärarnas utvecklingsområde. Genom våra analyser har vi kommit fram till att utomhusmiljön i första hand används om vädret stämmer överens med förskollärarnas förväntningar eller som en avlastningsyta. Vår slutsats indikerar att förskollärare styrs av sin inställning gentemot utomhusmiljön, vilket leder till att färre planerade aktiviteter genomförs utomhus. De fyra medverkande förskollärarna i föreliggande studie medger dock att utomhusmiljön är ett utvecklingsområde. Utomhusmiljö utomhusundervisning planerade aktiviteter förskollärare inställning hermeneutik hermeneutiska cirkeln. Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
2	Vi flydde i sol, vi flydde i regn. Vi flydde med en båt över havet. Om hur flykt skildras i bilderböcker Siding, Marie, Sjöberg, Lena January 2018 (has links) I samband med den stora flyktingströmmen som kom till Sverige 2015 skrevs ett antal barnböcker som berör flykt. Syftet med detta examensarbete är att studera hur flykt skildras i ett urval av bilderböcker för att skapa en förståelse för vilka budskap som skrivs fram i dessa böcker. Frågeställningarna i studien är: Hur ser berättelsernas narratologi ut? Hur beskrivs karaktärer och relationer i berättelserna? Studien är kvalitativ med en abduktiv ansats och tolkningen av materialet har begränsats av ett teoretiskt ramverk bestående av två analysmodeller den hermeneutiska cirkeln och kulturanalys. Det teoretiska begreppet narratologi samspelar med kultur, identitet och dikotomi. Urvalet består av 10 samtida bilderböcker, som alla skildrar krig och flykt och där karaktärernas slutdestination kan tolkas som Sverige. I empirin kan mönster urskiljas och resultatet temaindelas i studiens första frågeställning till en flykts olika faser. Utrymmet till varje del i flykten kvantifieras i ett diagram, som visar var fokus ligger på berättelsen; hemlandet, flykten och det nya hemlandet. Sedan belyser vi hur narratologin skrivs ut i de olika faserna, hur berättelsernas handling pendlar från ett vardagsliv i hemlandet, till krig och kaos som tvingar huvudpersonerna på flykt till ett nytt hemland. Utifrån frågeställningen om karaktärerna och relationerna delas resultatet in i dikotomierna stor/liten, vi/dem och ond/god. Vi diskuterar relationerna med hjälp av dikotomierna och även om dikotomierna inte utgör några tydliga polariteter utan är relativa, kan de ändå användas för att belysa relationerna i berättelserna. Studiens resultat visar att i de bilderböcker som utgör vårt empiriska material skrivs karaktärerna fram som vanliga människor som upplever exceptionella händelser när de tvingas på flykt. Kriget skrivs fram både som ett uttalat hot eller att barnen inte förstår vad som sker och flykten beskrivs som antingen mödosam och farlig eller som en resa som inte möter några större hinder på vägen. Rollerna som stor/liten, vi/dem och ond/god pendlar beroende på situationen. Ibland har huvudpersonerna kontroll över situationen, men i mötet med människor som tar avgörande beslut om deras liv står de maktlösa. Författarna har valt att skriva fram berättelserna neutralt utan att ifrågasätta eller kritisera olika skeenden i böckerna. bilderböcker critical literacy den hermeneutiska cirkeln dikotomi flykt flykting identitet krig kultur kulturanalys narratologi Social Sciences Samhällsvetenskap
3	Är förskolan en arena som lyfter barns olika modersmål? : En kvalitativ studie kring förskollärares utsagor om arbetet med barns modersmål Ramadani, Valentina, Teow, Lina January 2021 (has links) Syftet med denna studie är att lyfta fram och tolka förskollärares livsberättelser kring deras upplevelser av arbetet med barns modersmål. Detta för att tidigare forskning och beprövade erfarenheter har visat att förskollärare uttrycker en osäkerhet kring barns olika modersmål i verksamheten, då de hellre väljer att lyfta fram det gemensamma i verksamheten än barns enskilda olikheter. Studiens forskningsfrågor är därmed: Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med barns modersmål? Vilka möjligheter och hinder upplever förskollärarna att det finns inom arbetet med modersmål? Vår studie grundar sig i fenomenologisk hermeneutik som teori. För studien innebär det en kombination av både fenomenologin och hermeneutiken, detta genom förskollärarnas beskrivningar kring deras upplevelser utifrån sin egen livsvärld medan våra tolkningar och förståelser av deras beskrivningar utgår ifrån hermeneutiken. Studien utgår från halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med sex förskollärare. I resultatet framkommer det en utmaning med att balansera mellan barngruppens behov och barnens enskilda behov. Studien kom även fram till att förskollärarnas inställningar och kunskaper påverkade om barn fick ta del av deras egna modersmål i verksamheten. Studiens slutsats visade på att barns modersmål har en stor påverkan i deras lärande och utveckling, och det är förskollärarnas ansvar att lyfta och arbeta med barns modersmål i verksamheten. Barns modersmål förskollärares kunskap inställning möjligheter hinder fenomenologisk hermeneutik livsvärld upplevelse tolkning förförståelse Pedagogy Pedagogik
4	Suveränitetsvakuumet och oenigheter om EU-rättens företräde : En diskussion kring kommissionens underlåtenhet att föra fördragsbrottstalan / The sovereignty-vacuum and disagreements on the primacy of EU-law : A discussion on the commissions omission to start infringement procedures Liljeström, Leo January 2023 (has links) The European court of Justice (ECJ) has the stance that EU-law, within the confines of EU competence, has primacy over national law, regardless of its source, even if it’s the national constitutions. Although generally the ECJ:s stance is accepted, sometimes it is instead the EU that has had to indirectly (through inaction) accept the conclusions of the national constitutional courts. When this happens, it can however only be noticed as the EU commission’s decision to not start infringement proceedings against the member state, and as such it appears as a legal vacuum or absence of enforced law. Inside this vacuum there is lacking enforcement of EU-law, which the member states can use as a de facto exemption from EU-law to regain or uphold national sovereignty. Thus the member states can fill the vacuum by deciding cases on the basis of their own constitutional law rather than (the unenforced) EU-law. It appears to be an in EU-law unregulated transfer of sovereignty. This paper intends to shed light on possible problems that arise in this situation due to the lack of legality and certainty that ensues from these exemptions from EU-law being upheld through the inaction of the commission rather than positive legal regulation. I will also attempt to find a coherent model for the explanation of this seemingly contradictory situation, describing it as a “sovereignty-vacuum”, an opposing but related concept to the “exemption” of Carl Schmitt. Through use of Schmitt’s political theology, I attempt to find a solution to the problem of legality with an analogy to the concept of “mercy” and “forgiveness” in the context of constitutional law. Ultimately, I propose a solution de lege ferenda that these implicit exemptions from EU-law be written down as explicit exemptions. 258 TFEU sovereign sovereignty Carl Schmitt political theology constitutional law EU EU-commission commission Gadamer hermeneutics hermeneutik circle 17 TEU exception miracle 258 FEUF suverän suveränitet Carl Schmitt politisk teologi konstitutionell rätt EU EU-rätt EU-kommissionen kommissionen hermeneutik Gadamer hermeneutiska cirkeln underlåtenhet undantag underverk 17 FEU Law and Society Juridik och samhälle

1

Page generated in 0.0689 seconds