I samband med den stora flyktingströmmen som kom till Sverige 2015 skrevs ett antal barnböcker som berör flykt. Syftet med detta examensarbete är att studera hur flykt skildras i ett urval av bilderböcker för att skapa en förståelse för vilka budskap som skrivs fram i dessa böcker. Frågeställningarna i studien är: Hur ser berättelsernas narratologi ut? Hur beskrivs karaktärer och relationer i berättelserna? Studien är kvalitativ med en abduktiv ansats och tolkningen av materialet har begränsats av ett teoretiskt ramverk bestående av två analysmodeller den hermeneutiska cirkeln och kulturanalys. Det teoretiska begreppet narratologi samspelar med kultur, identitet och dikotomi. Urvalet består av 10 samtida bilderböcker, som alla skildrar krig och flykt och där karaktärernas slutdestination kan tolkas som Sverige. I empirin kan mönster urskiljas och resultatet temaindelas i studiens första frågeställning till en flykts olika faser. Utrymmet till varje del i flykten kvantifieras i ett diagram, som visar var fokus ligger på berättelsen; hemlandet, flykten och det nya hemlandet. Sedan belyser vi hur narratologin skrivs ut i de olika faserna, hur berättelsernas handling pendlar från ett vardagsliv i hemlandet, till krig och kaos som tvingar huvudpersonerna på flykt till ett nytt hemland. Utifrån frågeställningen om karaktärerna och relationerna delas resultatet in i dikotomierna stor/liten, vi/dem och ond/god. Vi diskuterar relationerna med hjälp av dikotomierna och även om dikotomierna inte utgör några tydliga polariteter utan är relativa, kan de ändå användas för att belysa relationerna i berättelserna. Studiens resultat visar att i de bilderböcker som utgör vårt empiriska material skrivs karaktärerna fram som vanliga människor som upplever exceptionella händelser när de tvingas på flykt. Kriget skrivs fram både som ett uttalat hot eller att barnen inte förstår vad som sker och flykten beskrivs som antingen mödosam och farlig eller som en resa som inte möter några större hinder på vägen. Rollerna som stor/liten, vi/dem och ond/god pendlar beroende på situationen. Ibland har huvudpersonerna kontroll över situationen, men i mötet med människor som tar avgörande beslut om deras liv står de maktlösa. Författarna har valt att skriva fram berättelserna neutralt utan att ifrågasätta eller kritisera olika skeenden i böckerna.

Syftet med denna studie är att lyfta fram och tolka förskollärares livsberättelser kring deras upplevelser av arbetet med barns modersmål. Detta för att tidigare forskning och beprövade erfarenheter har visat att förskollärare uttrycker en osäkerhet kring barns olika modersmål i verksamheten, då de hellre väljer att lyfta fram det gemensamma i verksamheten än barns enskilda olikheter. Studiens forskningsfrågor är därmed: Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med barns modersmål? Vilka möjligheter och hinder upplever förskollärarna att det finns inom arbetet med modersmål? Vår studie grundar sig i fenomenologisk hermeneutik som teori. För studien innebär det en kombination av både fenomenologin och hermeneutiken, detta genom förskollärarnas beskrivningar kring deras upplevelser utifrån sin egen livsvärld medan våra tolkningar och förståelser av deras beskrivningar utgår ifrån hermeneutiken. Studien utgår från halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med sex förskollärare. I resultatet framkommer det en utmaning med att balansera mellan barngruppens behov och barnens enskilda behov. Studien kom även fram till att förskollärarnas inställningar och kunskaper påverkade om barn fick ta del av deras egna modersmål i verksamheten. Studiens slutsats visade på att barns modersmål har en stor påverkan i deras lärande och utveckling, och det är förskollärarnas ansvar att lyfta och arbeta med barns modersmål i verksamheten.