The present study aims to explore and delve into early childhood education teachers’ perception and interpretation of children’s agency and participation in the daily routines and planned activities in kindergartens in Finland. The daily established routines and planned activities take a significant amount of time in kindergarten. Therefore, it is essential to scrutinize how teachers engage children’s preferences, opinions, and participation in daily practice. The abovementioned rationale motivates the present qualitative research study. Semi-structured interviews were conducted with five early childhood teachers. Three of them work in international kindergartens and two of them in bilingual kindergartens (Finnish-English). The interview consisted of open-ended questions. They were structured to probe early childhood teachers’ experience in respect of the implementation of children’s agency and participation in the daily practices and the challenges that pedagogical personnel face.  The collected data from the semi-structured interview were analyzed through thematic analysis. On one hand, the results showed a none or limited amount of children’s agency and participation in the daily established routines, whereas the amount of agency and participation is increased regarding the planned activities. On the other hand, challenging parameters are the management of the kindergarten and the number of children in a group.

The purpose of this study is to investigate and gain a more in-depth understanding of how the concept of teaching is defined by preschool teachers and how the concept of teaching is applied within preschool activities. In our independent work, we would like to explore how preschool teachers define the concept of teaching and how teaching is applied within preschool activities. This is because the concept of teaching has been given a more significant role in the preschool's activities and that the role of the preschool teacher is clarified in the new revised curriculum (Lpfö. 98 rev. 2018, s. 7).  We will base the study on three questions which are: How is the concept of teaching defined in the preschool context?  What are the differences between the preschool teacher’s definition of the concept of teaching?  What methods and strategies do preschool teachers use to include children in the teaching opportunities they consider important for children’s development?  We will answer our questions based on the socio-cultural perspective and variation theory. Within the sociocultural theory we will focus on three concepts which are mediation the zone of proximal development and appropriation.  The results show that there are different definitions of the concept of teaching by preschool teachers, and that is partly because that the concept is somewhat new in the preschool education. At the same time, they consider that the concept belongs more in the secondary school, and not as much in preschool. This is in line with previous research that we have used in our study. When it comes to how teaching is applied in preschool, it is shown that preschool teachers always have a purpose with the activities and clear learning goals both for the planned and spontaneous teaching opportunities.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns inflytande under planerade aktiviteter i förskolans verksamhet utifrån förskollärarens perspektiv. Utifrån detta syfte formulerades två frågeställningar; vilken innebörd lägger förskollärarna i begreppet barns inflytande samt på vilket sätt tar förskollärarna till vara på och ger möjligheter till inflytande i planerade aktiviteter? Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studiens teoretiska perspektiv. Analysen är bearbetad med hjälp av begreppen mediering och den proximala utvecklingzonen. Studien bygger på en kvalitativ metod och bygger på inspelade observationer och semistrukturerade intervjuer med två förskollärare. Resultatet i studien visar på att det finns många olika sätt att arbeta med barns inflytande. Resultatet visar vikten av att följa barnen i deras intressen, vara lyhörd och närvarande men också att miljön påverkar barns inflytande. Resultatet visar också att mina två frågeställningar kan kopplas ihop med varandra genom att förskollärarna beskriver barns inflytande och hur barns inflytande möjliggörs på liknande sätt.

Syftet med den här studien är att undersöka vad förskollärare på I Ur ochSkur förskolor har för synpunkter på och erfarenheter av planerade aktiviteter, som inkluderar ämnesspecifika begrepp inom ekologi. Kvalitativa intervjuer av sex förskollärare verksamma inom två I Ur och Skur verksamheter iMellansverige har genomförts. Intervjusvaren har sammanfattats genom enfenomenologisk metod som använts som analysverktyg. Intervjufrågorna ärskapade utifrån studiens frågeställningar. Resultatet visar att samtliga förskollärare beskrev ekologi som ett brett begrepp, det handlade om att fokuserapå delar av begreppet och anpassa lärmiljöer därefter. Olika kretslopp var detinnehåll som dominerade förskollärarnas svar. Både bra och mindre braaspekter på planerade aktiviteter lyftes av förskollärarna. Utifrån de braaspekterna belyser förskollärarna bland annat trygghet för samtliga i verksamheten, genom vetskapen om vad aktiviteten innehåller samt fokuseradekunskaper om ett visst ämne. De mindre bra aspekterna som samtliga förskollärare lyfter är vikten av barnens intressen samt svårigheten att utveckla aktiviteten mot något annat håll om den är för uppstyrd. De ämnesspecifika begreppen lyftes av samtliga förskollärare som viktiga och ibland komplicerade. Förskollärarens medforskande roll var en aspekt som samtliga förskollärare lyfte som viktig, för att bemöta barnen i deras utveckling av kunskap.Förskoleverksamheter erbjuds via den här studien inspiration till kunskapsutveckling genom utomhuspedagogik, inom ämnesområdet ekologi och inkluderandet av ämnesspecifika begrepp. / The purpose of this study is to investigate what preschool teachers withinoutdoor preschools views and experiences of planned activities are, which include subject-specific concepts in ecology. Qualitative interviews with sixpreschool teachers active in two outdoor preschools in Central Sweden hasbeen conducted. The interview results has been summarized using aphenomenological method. The interview questions are created based on thestudy's questions. The results show that all preschool teachers highlightedecology as a broad concept, it was about focusing on parts of the concept andto adapt learning environments. Different cycles were the content that dominated the preschool teachers answers. Both good and not so good aspects ofplanned activities were highlighted by the preschool teachers. Based on thegood aspects that the preschool teachers highlighted, was security foreveryone in the workplace, through the knowledge of what the activity contains and focused knowledge of a certain subject. The not so good aspectsthat all preschool teachers highlighted was the importance of the children'sinterests and the difficulty of developing the activity in another direction if itis too steered up. The subject-specific concepts were highlighted by all preschool teachers as important and sometimes complicated. The preschool teacher's coresearching role, was an aspect that all preschool teachers highlighted as important when it´s about meeting the children in their development of knowledge. Through this study, teachers in preschools are offered aninspiration for knowledge development through outdoor pedagogy. In thesubject area ecology and the inclusion of subject-specific concepts.

The aim of the study is to bring knowledge about how educators use their language to support children’s learning of water phase transitions in planned and spontaneous activities. Data was collected through individual semistructured interviews, eight interviews were carried out. The interview results has been categorised using an inductive analysis method. With the approach of variation theory, an analysis was based on the educators answers, where variations and critical features could be found. The result of the study shows four variations of language that educators use in planned and spontaneous activities about the phase transitions of water. The variations is everyday language, subject-specific concepts, simplified concepts and children's experiences. Educators consider changing language, where an everyday language is used and where subject-specific concepts are included as critical features. Asking questions and answering children’s questions was also considered as critical features in supporting children’s learning about water phase transitions.

Tidigare forskning kring utomhuspedagogik studerar i stor utsträckning fördelar och nackdelar. I denna studie lyfts frågor om hur förskollärare nyttjar tiden och miljön i utomhusvistelsen. Studien jämför hur mycket tid det läggs på planerade pedagogiska aktiviteter utomhus jämfört med hur mycket total utomhusvistelse förskolorna har. Vår upplevelse är att nästan all tid man vistas utomhus är förlagd till fri lek och orsakerna till detta är något vi undersöker i denna studie. Fyra förskolor medverkar i studien och enskilda intervjuer har gjorts med åtta utbildade förskollärare. Studien visar att miljön har betydelse för hur mycket lärandetid det är som läggs utomhus. Brist på tid och resurser (personal, pengar och utbildning) ses som en begränsning till hur mycket förskolorna arbetar med utomhuspedagogik. Kunskaper om utomhuspedagogik och förskollärares inställning och förhållningssätt till denna pedagogik tycks enligt de intervjuade påverka dem i hur mycket pedagogiskt planerade aktiviteter de förlägger utomhus. Studiens resultat visar att vistelsen utomhus mestadels är förlagd till fri lek. Det förvånade oss att en förskola med stor gård och närhet till både skog och hav/sjö sällan tar tillvara på miljön för att skapa ett lärande. Anledningen är att det är många barn per förskollärare. Samtidigt visar den procentuella jämförelsen på att denna förskola har ungefär lika mycket pedagogiskt planerade aktiviteter kontra total utomhusvistelse som några av de andra förskolorna i studien.  Förskollärarna i vår studie påpekar att de vill ha ett samspel mellan planerade aktiviteter och fri lek (där spontant lärande ingår) för att skapa en variation som ska hjälpa barnen att komma vidare i sin utveckling. Här ser vi att de har mycket att arbeta med för att skapa detta samspel då den största delen av tiden utomhus spenderas till fri lek. / Earlier studies show in big expansion of the positive and negative outcomes of outdoor education. The focus in this study is on how preschool teachers use the environment to create a learning situation and how they use the time spent outdoors. This study compares the time spent on planned educational activities outdoors versus total time spent outdoors. Our experience is that almost all time spent outdoors are located in free play and the reasons for this is something we examine in this study. Four preschools participate in this study where interviews were conducted with eight preschool teachers. The study showed that the environment had an impact on how much learning time is spent outdoors. Lack of time and resources (staff, money and education) is seen as a limitation on how much time the preschools are working with outdoor education. Knowledge about outdoor education and the attitude and approach of the preschool teachers to this type of pedagogy seem to have an impact on how much time they are using on planned educational activities placed outdoors. The results of the study show that almost all time spent outdoor was used for free play. We were surprised about that one of the preschools didn’t take advantages of outdoor environment even though they have a big yard and are placed near a forest, a lake and an ocean. The reason is that there are many children per preschool teachers. This preschool has about as much planned educational activities versus total time spent on free play outdoor as some of the other preschools in the study, in percentage terms. To create a variation that will help children to make progress in their development, the preschool teachers in our study point out that they want to have an interaction between planned activities and free play (where spontaneous learning are included). The teachers have much to work with to create this interaction since the study showed that they spent most of the time on free play outdoors.