Syftet med studien var att uppmärksamma hur utomhusmiljön kan bidra till lärande utifrån den fria leken och med hänsyn taget till verksamhetens pedagogiska organisering. Utifrån syftet i studien uppkom dessa frågeställningar. Vilka möjligheter och hinder existerar i arbetet med att utveckla barns kunskaper och lärande utifrån den fria leken och av att organisera den planerade verksamheten som är relaterad till utomhusmiljön? Vad utmärker pedagogiskt planerade aktiviteter relaterade till utomhusmiljön och i förhållande till verksamheten som helhet? Den teoretiska utgångspunkten i studien är ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Centrala begrepp som har används inom teorin är Wartofskys syn av artefakter, motsättningar och expansivt lärande. För att undersöka våra frågeställningargenomfördes kvalitativa intervjuer med sju pedagoger på fem olika förskolor. Observationer har även genomförts som ett komplement till intervjuerna på samtliga förskolor i studien. Resultat i studien synliggör att pedagogerna anser att i den fria leken finns det möjligheter att utveckla barns lärande. De förutsättningar och tillgångar som pedagogerna ges påverkar vilka möjligheter till lärande som pedagogerna kan erbjuda barnen. Det framkommer även att de förutsättningar barnen ges till pedagogiskt planerade aktiviteter skiljer sig mellan verksamheternas utomhusmiljöer och inomhusmiljöer.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om barns lärande i Reggio Emiliainspirerade förskolor. Vi har undersökt vad förskollärare säger om barns lärande, samt vilka principer de har som utgångspunkter. Vår teoretiska utgångspunkt är lärande ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att kunskap skapas i relation till miljön, omgivande personer och sammanhanget. Kunskapen i sig är föränderlig. Undersökningen gjordes i form av seminstrukturerade intervjuer med tio förskollärare på deras respektive arbetsplatser.</p><p>I resultatet framgår att förskollärarna ser lärande som något ständigt pågående och utgår från barnens intressen samt arbetar för att sätta barnen i centrum. De har en tilltro till barnen som kompetenta och låter dem få utforska själva. Det förefaller som om förskollärarna reflekterat mycket kring barnsynen. Förskollärarna ser till barnens förmågor. Reflektion och en levande dialog är viktigt i utvecklingssyfte för verksamheten. Tid och inflytande ges betydelse för lärande. Det framkommer att de flesta förskollärarna använder dokumentation för att synliggöra lärandet. Flera förskollärare uttrycker att barns lärande gynnas i grupp och inspireras av varandra. Miljöns betydelse för lärande betonas. Den ska vara inspirerande och tillgänglig för att möjliggöra barnens självständighet. Flera förskollärare ser arbetssättet som roligt och givande. Våra slutsatser är att förskollärarnas syn på barn ligger till grund för deras förhållningssätt och även deras arbetssätt. De arbetar medvetet för att synliggöra lärandet för barnen. Förskollärarna arbetar för att stötta barnen i deras kunskapssökande samt möjliggör lärande för barnen genom att skapa förutsättningar i miljön. De strävar efter att miljön ska stimulera, inspirera barnen samt försöker anpassa miljön efter barnens intressen. I jämförelse med traditionella förskolor så anser vi att förskollärarnas arbetssätt skiljer sig. Vi tolkar att förskollärarna ger barnen mer inflytande samt anpassar arbetssättet mer efter barnens intressen än traditionellt, vilket påverkar lärandet.</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om barns lärande i Reggio Emiliainspirerade förskolor. Vi har undersökt vad förskollärare säger om barns lärande, samt vilka principer de har som utgångspunkter. Vår teoretiska utgångspunkt är lärande ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att kunskap skapas i relation till miljön, omgivande personer och sammanhanget. Kunskapen i sig är föränderlig. Undersökningen gjordes i form av seminstrukturerade intervjuer med tio förskollärare på deras respektive arbetsplatser. I resultatet framgår att förskollärarna ser lärande som något ständigt pågående och utgår från barnens intressen samt arbetar för att sätta barnen i centrum. De har en tilltro till barnen som kompetenta och låter dem få utforska själva. Det förefaller som om förskollärarna reflekterat mycket kring barnsynen. Förskollärarna ser till barnens förmågor. Reflektion och en levande dialog är viktigt i utvecklingssyfte för verksamheten. Tid och inflytande ges betydelse för lärande. Det framkommer att de flesta förskollärarna använder dokumentation för att synliggöra lärandet. Flera förskollärare uttrycker att barns lärande gynnas i grupp och inspireras av varandra. Miljöns betydelse för lärande betonas. Den ska vara inspirerande och tillgänglig för att möjliggöra barnens självständighet. Flera förskollärare ser arbetssättet som roligt och givande. Våra slutsatser är att förskollärarnas syn på barn ligger till grund för deras förhållningssätt och även deras arbetssätt. De arbetar medvetet för att synliggöra lärandet för barnen. Förskollärarna arbetar för att stötta barnen i deras kunskapssökande samt möjliggör lärande för barnen genom att skapa förutsättningar i miljön. De strävar efter att miljön ska stimulera, inspirera barnen samt försöker anpassa miljön efter barnens intressen. I jämförelse med traditionella förskolor så anser vi att förskollärarnas arbetssätt skiljer sig. Vi tolkar att förskollärarna ger barnen mer inflytande samt anpassar arbetssättet mer efter barnens intressen än traditionellt, vilket påverkar lärandet.

The purpose of this study was to examine preschool teachers’ thoughts on roles within activities in the subject chemistry. The main focus has been their perceptions of their own and the children´s roles when planning and executing activities within the subject chemistry.   The method used to execute the study was semi-structured interviews, and all respondents have been certified preschool teachers. When analyzing the material I have used a constructivist perspective.   The study shows that there were several roles that the preschool teachers strived for. The different roles did not occur exclusively in one person, but seemed to be something the preschool teachers alternated between. The different roles show different levels of control in the activities from the preschool teachers. The majority of the preschool teachers aimed to be a co-researcher who inspires the children, although some control in the activities seemed to be necessary according to a majority of respondents.   Several different factors which had an effect on the conditions for the children’s roles and the preschool teacher´s possibilities to act as a co- researcher emerged in this study. Those were factors like what questions were asked around the activities, the material being used, teaching documentation, child perspective, ICT which was used to explore with the children and whether one would proceed with the children´s interests as a starting point when planning an activity. The age of the children and the children´s personal differences were also pointed out as important factors. / Syftet med min studie har varit att undersöka förskollärares tankar kring rollfördelning vid aktiviteter inom kemi i förskolan. Mitt fokus har varit hur förskollärare ser på barnens samt sin egen roll vid planerande och utförande av aktiviteter inom kemi.   Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod och samtliga respondenter har varit förskollärare. Jag har använt mig av ett konstruktivistiskt perspektiv när jag analyserat mitt material.   I studien framkom att fanns flera roller som de intervjuade förskollärarna strävar efter och att de olika rollerna inte verkade exklusivt hos en person, istället verkar rollerna vara något förskollärarna alternerade emellan. De olika rollerna visar på olika stark styrning i aktiviteterna ifrån förskolläraren men att vara en medforskare som inspirerar barnen var den roll majoriteten förskollärare strävade efter samtidigt som man såg en viss styrning i aktiviteterna som nödvändig.   Flera olika faktorer som påverkade förutsättningarna för barnens roll och förskollärarens möjlighet att verka som en medforskande pedagog framkommer i studien. Faktorer som de frågor som ställdes runt aktiviteten, det material som användes, pedagogisk dokumentation, barnsyn, IKT som användes för att utforska tillsammans med barnen, huruvida man utgick från barnens intresse vid planering vid aktiviteter. Barns ålder och barns olikheter lyftes också fram som betydande faktorer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar omhur utomhuspedagogik kan påverka barnens utveckling och lärande iförskolan. För att ta reda på detta har jag använt mig utav en kvalitativ studiemed intervjuer som metodval. Intervjuerna har genomförts med fyrapedagoger på olika förskolor. Intervjuerna har spelats in för att sedantranskriberas och analyseras. I resultatet har fyra olika huvudrubriker vuxitfram: Pedagogernas syn på utomhuspedagogik, att arbeta medutomhuspedagogik för att stödja barnens utveckling och lärande,pedagogernas roll utomhus och pedagogernas syn på vilka hinder som finnsmed utomhuspedagogik. Ur resultatet går det att utläsa att pedagogerna haren uppfattning om att utomhuspedagogiken kan påverka barnens utvecklingoch lärande genom att barnens alla sinnen stimuleras, motoriken utvecklas,hälsan främjas, leken stimuleras och matematiken och naturvetenskapen får ennaturlig del i verksamheten. Pedagogerna uppfattar att sin roll är att varamedforskare tillsammans med barnen. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Syftet med studien är att lyfta fram förskollärares förhållningssätt kring utomhusundervisning. Studien tar sin utgångspunkt utifrån ett kvalitativt tillvägagångsätt och fem förskollärare deltog i semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet ifrån intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån en tematisk analys. En tematisering av transkriberingen utfördes för att urskilja olika teman och se mönster som används i resultatavsnittet. Förskollärarna lyfter fram att begreppet undervisning är svårtolkat och att undervisning hålls mest inomhus. De ser även att utomhusmiljön ska ses som ett komplement och vara en förlängning av inomhusundervisningen men det tycks vara svårt att utföra undervisning utomhus på grund av att undervisningen redan bedrivits inomhus. Resultatet visar att det är upp till varje förskollärare att tolka begreppet undervisning och att förskollärare behöver se över sitt eget förhållningssätt och roll i olika situationer. De olika roller som förskollärare varierar mellan har stor betydelse för hur undervisningstillfället utspelar sig, exempelvis genom att vara passiv, aktiv, närvarande eller medforskare. Studiens resultat diskuteras i relation till den tidigare forskningen och utifrån det pragmatiska perspektivet. Utifrån egna erfarenheter finner vi att det är viktigt att vara närvarande som förskollärare och inte glömma bort barns delaktighet och nyfikenhet, att man tillsammans med barnen blir medforskare. Slutsatsen är att förskollärare behöver våga gå utanför den bekväma zonen, de behöver fundera över hur de kan använda utomhusmiljön i undervisningssituationer mer än vad de gör just nu.