Syftet med studien är att lyfta fram förskollärares förhållningssätt kring utomhusundervisning. Studien tar sin utgångspunkt utifrån ett kvalitativt tillvägagångsätt och fem förskollärare deltog i semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet ifrån intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån en tematisk analys. En tematisering av transkriberingen utfördes för att urskilja olika teman och se mönster som används i resultatavsnittet. Förskollärarna lyfter fram att begreppet undervisning är svårtolkat och att undervisning hålls mest inomhus. De ser även att utomhusmiljön ska ses som ett komplement och vara en förlängning av inomhusundervisningen men det tycks vara svårt att utföra undervisning utomhus på grund av att undervisningen redan bedrivits inomhus. Resultatet visar att det är upp till varje förskollärare att tolka begreppet undervisning och att förskollärare behöver se över sitt eget förhållningssätt och roll i olika situationer. De olika roller som förskollärare varierar mellan har stor betydelse för hur undervisningstillfället utspelar sig, exempelvis genom att vara passiv, aktiv, närvarande eller medforskare. Studiens resultat diskuteras i relation till den tidigare forskningen och utifrån det pragmatiska perspektivet. Utifrån egna erfarenheter finner vi att det är viktigt att vara närvarande som förskollärare och inte glömma bort barns delaktighet och nyfikenhet, att man tillsammans med barnen blir medforskare. Slutsatsen är att förskollärare behöver våga gå utanför den bekväma zonen, de behöver fundera över hur de kan använda utomhusmiljön i undervisningssituationer mer än vad de gör just nu.