I Sverige betraktas stroke som en folksjukdom och är den tredje vanligaste orsaken till funktionshinder och för tidig död efter cancer och hjärtinfarkt. Personer som insjuknar i stroke har goda chanser att tillfriskna om de kommer in till sjukhus, dock är tidsfördröjningen den största faktorn för att få en adekvat behandling. Studiens syfte var att ur ett genusperspektiv beskriva symtom och upplevelser som leder till att patienten söka vård vid misstanke om stroke. Det är en kvantitativ studie som redovisar en patientenkät med fasta svarsalternativ. Patienterna ingick i det övergripande projektet Hjärnvägen 2. Det var 493 patienter som samtyckte till att delta i denna delstudie. Resultatet visar att endast 28 % upplevde någon form av förvarning. Det vanligaste symtomet var övergående svaghet i arm eller ben (42 %) av de som angav förvarningssymtom. Symtomen på stroke karaktäriserades som ”obehagliga”, ”oroande” och ”tröttande”. Inte mindre än 59 % trodde själva att de fått stroke. Den vanligaste orsaken till detta var att man kände någon som haft stroke. Den vanligaste anledningen till att uppsöka vård var ”när min familj uppmanat till det” följt av ”omedelbart efter de första symtomen”. Den sistnämnda var vanligast bland män. Det vanligaste var att patienten blev ”uppmanad av make/maka”. Detta var dubbelt så vanligt bland manliga patienter. Därefter kom ”blev uppmanad av mitt, mina barn”, vilket var två gånger så vanligt bland kvinnliga patienter med stroke. En tredjedel angav att de fattade beslut att söka sjukvård inom 15 min och lika många väntade mer än fyra timmar. Kvinnorna fattade sitt beslut senare än männen. Slutsatsen är att insjuknandet i stroke skiljer sig mellan kvinnor och män. Kvinnorna upplever mer domningar/känselbortfall än männen. Det förefaller även som att kvinnorna oftare insjuknar på eftermiddagen än männen. Kvinnorna sökte vård ”när inte symtomen ville gå över” medan männen sökte vård ”när strokesymtomen var av allvarlig karaktär”. Männen sökte vård ”när de blev uppmanad av att söka vård”. Kvinnorna sökte vård ”när barnen, vänner och släktingar uppmanade dem till att söka vård”. Resultatet understryker de närståendes betydelse för att påskynda tiden till vård och behandling. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

För att handha patienter drabbade av akut stroke finns inom Region Gävleborg en rutin kallad Rädda hjärnan. Siffror från kvalitetsregistret Riksstroke visade att det på Gävle sjukhus tog längre tid till livsavgörande behandling än genomsnittligt i Sverige. Orsaken var okänd.   Ett förbättringsarbete inleddes enligt Vanguard metoden, som stipulerar att systemet måste granskas innan förändringar kan testas. Det uppdagades att patienterna ofta handhas av läkare under upplärning och att trombolysbehandlingen kunde tidigareläggas i flödet. En studie genomfördes samtidigt med critical incident technique (CIT). Sex intervjuer och fyra observationer utfördes kring personalens agerande och upplevelser.   Syftet med förbättringsarbetet var att förändra rutinen för att göra tiden till trombolys så kort som möjligt samt att höja kompetensen i två steg. Syftet med studien var att finna kritiska händelser som påverkar patienternas väg mot behandling.   Resultatet av förbättringsarbetet visar att det skett en förändring kring kompetensen i läkargruppen som handhade rädda hjärnan flöden. En ny rutin hann delvis införas, men arbetet pausades på grund av den världsomspännande Covid-19 pandemin. Delaktighet och samverkan över klinikgränser var avgörande för att åstadkomma förändring. Studien fann 123 kritiska händelser som påverkade patientens väg mot behandling, vilka bekräftade nyttan av förbättringsarbetets intentioner, samt fann ytterligare förslag till förändringar. / To treat patients suffering from acute stroke, there is a routine in the Gävleborg Region called Save the Brain. However, data showed that the time to life-decisive treatment was longer than average in Sweden. The cause was unknown.   An improvement project was initiated according to the Vanguard method. It was discovered that patients were often handled by physicians during training and that thrombolysis could be moved to the X-ray department. A study was conducted simultaneously using the critical incident technique (CIT), consisting of six interviews and four observations.   The purpose of the improvement work was to implement a new routine and to increase competence in two steps. The purpose of the study was to find critical events that affect patients' path to treatment.   The result showed that there had been a change in the competence of the medical team that handles the patient. A new routine was partially introduced, the work was paused due to a worldwide pandemic. Participation and collaboration across clinic boundaries were crucial in bringing about change. The study found 123 critical events that affected the patient's path to treatment. They confirmed the intentions of the project, and at the same time found new suggestions for change.