Introduktion: Stroke är den främsta orsaken till invaliditet globalt samt den näst vanligaste dödsorsaken. Upplevelsen av en stroke påverkar inte bara patienten utan också de närstående, vilket leder till att de hamnar i en helt ny roll. Professionellt omhändertagande av de närstående och tillgodoseende av deras stöd- och informationsbehov är av högsta betydelse vilket kan underlätta anpassningen till den nya rollen som anhörigvårdare.  Syftet med denna studie var att belysa närståendes upplevelser av akut strokevård.  Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på sjutton vetenskapliga artiklar både kvalitativa och kvantitativa som har analyserats och sammanställts. Artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av en bedömningsmall och en integrerad innehållsanalys i fyra steg utfördes. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom: Information, Krisreaktioner och behov av stöd, Anpassning till den nya rollen samt Relation till vårdpersonal. Litteraturöversikten belyste vikten av information för närstående för att kunna förstå och känna trygghet. Det var även betydelsefullt att informationen kommunicerades på ett stödjande sätt. Behovet av information var dynamiskt under den akuta strokevården. Det beskrevs svårigheter att både tillgå men även att söka efter information på egen hand. Det akuta insjuknandet innebar många olika känslor för de närstående. Stöd från familj och socialt nätverk bidrog till närståendes välbefinnande. Flera upplevde osäkerhet, bristande förberedelse och medvetenhet om sina fysiska begränsningar vid utskrivningen från sjukhuset inför vården i hemmet. Anpassningen till den nya rollen som anhörigvårdare var komplex. Närstående hade skiftande förväntningar på vårdteamet och behovet av stöd varierade under tidens gång. Respektfullt och empatiskt bemötande samt medicinsk kunskap betonades som avgörande faktorer i vårdrelationen.  Slutsats: Studien framhöll behovet av anpassad information som kommuniceras på ett stödjande sätt. Delaktighet och relationell vård för att möta närståendes behov under den akuta fasen av strokevård. Det multidisciplinära vårdteamets professionella och empatiska agerande var centralt för att skapa en trygg och stödjande miljö för de närstående. / Introduction: Stroke is the leading cause of disability globally and the second leading cause of death. The experience of a stroke affects not only the patient but also those close to them, which leads to them ending up in a completely new role. Professional care of the relatives and meeting their needs for support and information is of the utmost importance, which can facilitate the adaptation to the new role of family carer. The aim of this study was to shed light on relatives' experiences of acute stroke care. Method: General literature review based on seventeen scientific articles, both qualitative and quantitative, which have been analyzed and compiled. The quality of the articles was reviewed using an assessment template and a four-step integrated content analysis was performed. Results: Four main categories emerged: Information, Crisis reactions and need for support, Adaptation to the new role and Relationship with healthcare staff. The literature review highlighted the importance of information for relatives in order to understand and feel safe. It was also important that the information was communicated in a supportive way. The need for information was dynamic during acute stroke care. Difficulties were described in both accessing but also searching for information on one's own. The acute illness meant many different emotions for the relatives. Support from family and social networks contributed to the well-being of relatives. Several experienced uncertainty, lack of preparation and awareness of their physical limitations upon discharge from the hospital before home care. Adapting to the new role as family carer was complex. Relatives had changing expectations of the care team and the need for support varied over time. Respectful and empathetic treatment as well as medical knowledge were emphasized as decisive factors in the care relationship. Conclusion: The study highlighted the need for customized information that is communicated in a supportive way. Participation and relational care to meet the needs of relatives during the acute phase of stroke care. The professional and empathetic actions of the multidisciplinary care team were central to creating a safe and supportive environment for the relatives.

I Sverige betraktas stroke som en folksjukdom och är den tredje vanligaste orsaken till funktionshinder och för tidig död efter cancer och hjärtinfarkt. Personer som insjuknar i stroke har goda chanser att tillfriskna om de kommer in till sjukhus, dock är tidsfördröjningen den största faktorn för att få en adekvat behandling. Studiens syfte var att ur ett genusperspektiv beskriva symtom och upplevelser som leder till att patienten söka vård vid misstanke om stroke. Det är en kvantitativ studie som redovisar en patientenkät med fasta svarsalternativ. Patienterna ingick i det övergripande projektet Hjärnvägen 2. Det var 493 patienter som samtyckte till att delta i denna delstudie. Resultatet visar att endast 28 % upplevde någon form av förvarning. Det vanligaste symtomet var övergående svaghet i arm eller ben (42 %) av de som angav förvarningssymtom. Symtomen på stroke karaktäriserades som ”obehagliga”, ”oroande” och ”tröttande”. Inte mindre än 59 % trodde själva att de fått stroke. Den vanligaste orsaken till detta var att man kände någon som haft stroke. Den vanligaste anledningen till att uppsöka vård var ”när min familj uppmanat till det” följt av ”omedelbart efter de första symtomen”. Den sistnämnda var vanligast bland män. Det vanligaste var att patienten blev ”uppmanad av make/maka”. Detta var dubbelt så vanligt bland manliga patienter. Därefter kom ”blev uppmanad av mitt, mina barn”, vilket var två gånger så vanligt bland kvinnliga patienter med stroke. En tredjedel angav att de fattade beslut att söka sjukvård inom 15 min och lika många väntade mer än fyra timmar. Kvinnorna fattade sitt beslut senare än männen. Slutsatsen är att insjuknandet i stroke skiljer sig mellan kvinnor och män. Kvinnorna upplever mer domningar/känselbortfall än männen. Det förefaller även som att kvinnorna oftare insjuknar på eftermiddagen än männen. Kvinnorna sökte vård ”när inte symtomen ville gå över” medan männen sökte vård ”när strokesymtomen var av allvarlig karaktär”. Männen sökte vård ”när de blev uppmanad av att söka vård”. Kvinnorna sökte vård ”när barnen, vänner och släktingar uppmanade dem till att söka vård”. Resultatet understryker de närståendes betydelse för att påskynda tiden till vård och behandling. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård