Bakgrund: Av de patienter som vårdas inom slutenvården bedöms 90 % behöva venös kärlaccess. För att gå från det idag förhärskande reaktiva arbetssättet till ett proaktivt har förbättringskunskap applicerats på venös kärlaccessplanering. En framgångsfaktor för förbättringsarbete är kommunikation vilket i detta arbete har belysts extra. Syfte: Syftet med förbättringsarbetet är att samtliga patienter som vårdas på KAVA får/har en behovsanpassad infart för att undvika onödiga stick.   Syftet med studien av förbättringsarbetet är att beskriva förbättringsgruppens erfarenheter av att sprida kunskap och information samt ge en bild av hur dess mottagare har nåtts av budskapet. Metod: Nolans förbättringsmodell har applicerats på förbättringsarbetet. För studien har en mixad metod använts, innehållande intervjuer och enkät som analyserats med kvalitativ innehållsanalys respektive deskriptiv statistik. Resultat: Förbättringsarbetet resulterade i att merparten av patienterna får en individuell kärlaccessplan inom 24 timmar. Studien av förbättringsarbetet visar på att den interpersonella kommunikationen har stor vikt och att förbättringsgruppen är den enskilt största källan till spridning av budskapet vilket stämmer väl överrens med tidigare forskning. Slutsats: Ett proaktivt arbetssätt kan implementeras för planering av venös kärlaccess genom Nolans förbättringsmodell. Den interpersonella kommunikationen är av stor vikt för spridning av kunskap och bör tas i beaktande vid planering och utförande av förbättringsarbeten.

Den svenska hälso- och sjukvården står inför utmaningen med en ökande och åldrande befolkning. Överdiagnostisering och under-, över- och felanvändning av diagnostisk service bidrar till de ekonomiska utmaningarna. Utilization management kan bidra till att komma tillrätta med användningen. I ett samarbetsprojekt mellan Rådet för värdeskapande användning av Medicinsk diagnostik i Region Jönköpings län och en vårdcentral genomfördes ett förbättringsarbete för att minska förbrukningen av laboratorieanalyser; målet var att komma till rätta med över-, under och felanvändning. Parallellt genomfördes en studie med syftet att utvärdera effekter av fem insatser rådet gjort. Studien genomfördes med en mixad metod med förklarande sekventiell design. Då förbättringsarbetet aldrig tog fart i verksamheten, på grund av chefsomsättning, kan inga resultat redovisas. Studien påvisar få förändringar i beställningsmönster. I intervjuerna med remittenterna framkommer temat att vilja arbeta med beställningsmönster och förändringar nära verksamheten. Remittenterna efterfrågar tekniska lösningar och dialog med de diagnostiska specialiteterna. Litteraturen stödjer hittills gjorda insatser men i studien ses få resultat. Tidigare insatser har varit engångsföreteelser. Genom att nyttja förbättringskunskapen och arbeta med frågorna närmare remittenternas vardag kan engagemang skapas varpå förändringen lättare anammas. Kombinationen av förbättringsarbeten på mikrosystemnivå med stöd och förbättringar på mesonivå kommer sannolikt att bidra till framgång med värdeskapande användning. / Swedish healthcare is facing the challenge of an increasing and aging population making cost reductions necessary. Some of the challenges are based around the over diagnosis and the misutilisation of laboratory analysis. Utilisation management could contribute to proper use. A quality improvement project was performed as a collaboration between a primary care centre and the Council of Value-creating use of Medical Diagnosis. The aim was to reduce the number of analyses and misuse of laboratory analysis. A mixed method study was conducted with the aim to evaluate five interventions made by the Council. Because the improvement project never really started, results are limited. Interviews with physicians revealed that the studied units are open for dialogue with the diagnostic specialties and willing to change ordering patterns but few changes were detected. The literature supports the interventions made so far but few results are shown. One reason might be that previous efforts have been isolated events. By using the knowledge of quality improvement and bringing the questions closer to the units’, change might be easier to embrace. The combination of quality improvement in the microsystems with support and improvements in mesosystems will probably contribute to success.

Inom Jönköpingssocialtjänst genomfördes ett förbättringsarbete som syftade till ökad säkerhet  för  barn  och  unga  samt  förbättrat  stöd  till  barn  och  familjer. Målet  var färre sammanbrott vid placeringar och mer ändamålsenliga insatser i barnets hemmiljö. För att nå syftet genomfördes ett projekt som handlade om att implementera Signs of Safety på ett av Jönköpings socialkontor. Förbättringsarbetet använde Hållbarhetstriangeln och dess tre hörnstenar som struktur; styrning, stöd och störning. Förbättringsarbetet studerades med hjälp av fallstudiedesign som byggde på intervjuer med deltagare i förbättringsprojektet samt dokument. Studiens syfte var att utöka kunskapen kring vilka påverkande faktorer som förekommer kopplat till förbättringsarbete inom socialtjänstens barnavård. Resultatet av förbättringsarbetet visar ingen tydlig förbättring i förhållande till förbättringsarbetets mål, dock indikerar processmätningar att föräldrarna upplever starkare samarbetsallians med socialtjänsten under och efter projektet än före. Studiens resultat tyder på att genomförandet av förbättringsarbetet påverkat förutsättningen att lyckas med implementeringen av Signs of Safety. Följande påverkansfaktorer identifierades: förståelsen, viljan, möjligheten att lära samt fördelningen av resurser. En av studiens slutsatser är att fördelning av resurser verkar vara viktigt men faktorer som är av god kvalitet, såsom metodstöd, kan kompensera för de som saknas vilket styrker tidigare forskning inom området. / The child welfare service in Jönköping municipality carried out an improvement project aimed for increased safety for children and improved support for children and families. The goal was fewer breakdowns in out-of-home placements and more effective interventions in the child's home environment. An improvement project about implementing Signs of Safety in one of Jönköping's offices was conducted.The improvement project was based on the Sustainability Triangle and its three pillars; governance, support and disturbance.The improvement project was studied by case-study design including interviews with participants and document analysis. The aim of the study was to increase the knowledge of influencing factors linked to improvements in the context of child welfare. The goals of the improvement project were not reached though the results indicate that the parents experienced increased collaborative alliance with the social services during and after the project than before.The process of the improvement project influenced the premise of successful implementation of Signs of Safety. Understanding, will, ability to learn and allocation of resources appeared as influencing factors. The conclusion is that allocation of resources seems to be important, but that factors, such as method support, which are of good quality can compensate for missing resources. This reinforces earlier research in the field.

Enbart den traditionella medicinska ronden räcker inte för att täcka de behov som den hjärtkirurgiska patienten med ett komplicerat vårdförlopp har. Omvårdnad är ofta åsidosatt och tid finns inte att vårda dessa patienter på ett evidensbaserat och strukturerat sätt. Patientdelaktigheten är dessutom låg i den här patientgruppen. Förbättringsarbetet har två syften: att öka delaktigheten för patienter med komplicerat vårdförlopp och att införa evidensbaserade omvårdnadsdiagnoser, mål och åtgärder genom att införa omvårdnadsrond för dess patienter. Förbättringsarbetet genomfördes på en hjärtkirurgisk vårdavdelning på ett Universitetssjukhus. Med hjälp av en påverkansanalys, Nolans förbättringsmodell och PDSA-hjul formades ett arbetssätt för att införa och testa omvårdnadsrond. Data samlades in via intervjuer med patienterna och journalgranskningar. Resultaten visar att patienter som deltar i omvårdnadsrond skattar sin delaktighet något högre än de patienter som inte deltagit, däremot behövs fler personcentrerade åtgärder än omvårdnadsrond för att öka patientens delaktighet. Resultaten visar att evidensbaserade omvårdnadsdiagnoser, mål och åtgärder infördes för den här patientgruppen.  Studien var kvalitativ med ett induktivt förhållningssätt med syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar hållbarheten för omvårdnadsrond som ett etablerat arbetssätt. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med sammanlagt sju av den vårdpersonal som deltagit på en omvårdnadsrond. Datan analyserades med hjälp av reflexiv tematisk analys. Resultaten visar att det finns förutsättningar för ett hållbart arbetssätt men det finns också faktorer som kan hindra hållbarheten. Vidare är vårdpersonalen positivt inställd till omvårdnadsrond, informations- och kommunikationskanaler är inte optimala men anses viktiga, att stöd och avsatt tid för omvårdnadsrond är avgörande och att det behövs en mästare eller influenser för hållbara förändringsarbeten. / The traditional medical round alone is not enough to cover the needs of the cardiac surgery patient with a complex care pathway. Nursing care is often neglected and there is no time to care for these patients in an evidence-based and structured way. Patient participation is also low in this patient group.  The improvement work has two aims: to increase the involvement of patients with a complex care pathway and to introduce evidence-based nursing diagnoses, goals and measures by introducing nursing rounds for these patients. The improvement work was carried out in a cardiac surgery ward in a university hospital. Using an impact analysis, Nolan's improvement model and PDSA wheel, an approach to introducing and testing nursing rounds was designed. Data was collected through interviews with patients and chart reviews. The results show that patients who participate in nursing rounds estimate their participation slightly higher than patients who did not participate, but more person-centered measures than nursing rounds are needed to increase patient participation. The results show that evidence-based nursing diagnoses, goals and interventions were introduced for this patient group.  The study was qualitative with an inductive approach to investigate the factors that influence the sustainability of nursing rounds as an established practice. Focus group interviews were conducted with seven nursing staff who had participated in a nursing round. The data was analysed using reflexive thematic analysis. The results show that there are conditions for a sustainable approach, but there are also factors that can hinder sustainability. Furthermore, the nursing staff is positively disposed to nursing rounds, information and communication channels are not optimal but are considered important, that support and allocated time for nursing rounds is crucial and that a champion or influencer is needed for sustainable change work.

Bakgrund. Att få en allvarlig bristning i samband med förlossning kan ge kvinnor smärta, lidande, och låg livskvalitet under lång tid. Syfte. Syftet med förbättringsarbetet har varit att förbättra eftervården genom att införa strukturerad uppföljning, öka kvalitén i bedömning och diagnostik, förbättra informationen till patienten och utveckla former för patientdelaktighet i förbättringsarbetet. Syftet med studien har varit att ur ett verksamhetsperspektiv beskriva erfarenheterna av patientdelaktigheten i förbättringsarbetet. Metod. Förbättringsarbetet har designats med hjälp av Förbättringstrappan och utgått från ett patientprocessorienterat perspektiv. Metod för studien var kvalitativ i form av en fallstudie. Resultat. Genom förbättringsarbetet följs kvinnorna upp via bristningsregistret, uppföljningsbesök med 3D- ultraljud görs på en specialinrättad mottagning. Vidare får kvinnorna individuell fysioterapeutinformation innan hemgång, en vårdkedja har införts och former för patientdelaktighet har utformats och använts. Dessa är frågeformulär, intervjuer, workshops och patientföreträdare i förbättringsnätverket. Resultatet från studien visar att formerna för patientdelaktighet ger skilda förutsättningar för delaktigheten. Resultatet visar på betydelsen av organisatoriska förutsättningar, värdet av patientdelaktighet, utmaningar vid införande och vilket reellt inflytande som patientdelaktigheten haft under processen och för resultaten av förbättringsarbetet. Slutsatser. Patientdelaktighet skapar värde i flera dimensioner. Patientdelaktighet behöver designas, anpassas till kontexten och förbättringsarbetets mål och dess syfte behöver vara tydligt uttryckt. / Background. Perineal tears during childbirth can lead to after-delivery complications that leads to great suffering and low quality of life for a long time. Purpose. The purpose has been to improve after-delivery care by systematic follow-up, increasing the quality of diagnostics and management of these women, improving the information for the patient and developing new ways of improving including patients in the improvement work. The purpose of the study has been to study the effect of patient participation in the improvement work. Method. "The improvement ramp" and patient process-oriented perspective has been used to design the improvement work. The method of the study was qualitative in the form of a case study. Results. Follow-up using 3D-ultrasound is introduced. A care chain has been introduced and ways of patient participation have been designed and used. These are questionnaires, interviews, workshops and patient representatives in the improvement network. The results of the study show that the ways of patient participation provide different conditions for participation. The result shows the importance of organizational conditions, the value of patient participation, challenges in the introduction and the real influence that patient participation has had during the process and on the results of the improvement work. Conclusions. Patient-participation in QI creates values in several dimensions. Patient-participation needs to be carefully designed in compliance with context, goals and purpose.

Tillgänglighet till ortodontisk vård behövde förbättras. Förbättringsarbetet fokuserade på processen för ortodontisk diagnostik och behandling i allmäntandvården. Syftet med förbättringsarbetet var att på ett mer resurseffektivt sätt identifiera och behandla patienter med ett ortodontiskt behandlingsbehov för att öka tillgänglighet och erbjuda patienterna optimal behandling. Studiens syfte var att utifrån berörda tandläkares erfarenheter utvärdera vad som har betydelse för att insatser för bättre ortodontisk vård fungerar som de gör. Förbättringsarbetet utgick från strukturen i förbättringsrampen. I fallstudien användes data från enkäter, intervjuer och förbättringsarbetet. Gemensam tolkning genomfördes med triangulering. Riktlinjer och förändrade ortodontikonsultationer infördes. Tiden för konsultationer för ortodontisten minskade trots bibehållen mängd patienter. I fallstudien identifierades stödjande och hindrande faktorer av betydelse för utfallet av förbättringsinsatserna.  Förändringar i processen för ortodontisk diagnostik och behandling i allmäntandvården bidrog till att frigöra tid för ortodontisten och därmed förbättrad tillgänglighet till specialisttandvård för patienterna. Stödjande och hindrande faktorer av betydelse för insatser för bättre ortodontisk vård kan komma till nytta vid spridning av arbetssättet. / Access to orthodontic care needed to be improved. The improvement project focused on the process for orthodontic diagnosis and treatment in general practice. The aim of the improvement project was to make the process for orthodontic diagnosis and treatment planning more efficient, to improve accessibility and offer patients optimal treatment. The study aimed to explore the experience of dentists in general practice related to the impact of changes on orthodontic care. The improvement project followed the steps of the improvement ramp. In the case study data from questionnaires, interviews and the improvement project were used. Triangulation was used for interpretation. Guidelines and alterations in orthodontic consultations were introduced. Scheduled time for consultations was reduced, despite no change in the number of patients. The case study identified constraining and enabling factors to be considered in relation to the improvement project. Changes in the process contributed to making consultations less time consuming and thereby useful to improve accessibility to care. The impact of constraining and enabling factors in relation to the improvement efforts can promote transfer of learning to other caregivers in adopting improvement activities.

Sammanfattning Bakgrund: Lymfödem är en kronisk symtomdiagnos som kräver livslång behandling där egenvård är en viktig del. Bristande egenvård leder till försämrat lymfödem och större benägenhet för erysipelasinfektioner. Problemet är att patienterna känner sig osäkra på egenvård av lymfödem och tvivlar på dess effekt. Syfte: Förbättringsarbetets syfte var att skapa förutsättningar och bättre följsamhet till patienters egenvårdsbehandling för att bidra till bibehållet eller förbättrat stadie av lymfödem och uppleva en god hälso-relaterad livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med lymfödem, erfarenhet av den lymfterapeutiska vårdtjänsten och redogöra för patienters förbättringsförslag för att förbättra egenvård. Metod: Förbättringsarbetet genomförs med inspiration från tjänstedesign och förbättringsmodellerna 5P, Nolans förbättringsmodell och PGSA.Studien utförs med tematisk analys och beskrevs utifrån delar av Kanomodellen av Noriaki Kano; bas-, uttalade- och omedvetna behov. Resultat: Patienter blir säkrare på att göra egenvård om de har en egenvårdsplan och lymfterapeuterna blir tydligare i sin kommunikation med checklistan och i samskapande med patienten. Resultat från studien visar att lymfterapeuterna behöver bättre kommunicera egenvård och anpassa informationen individuellt. Slutsatser: Genom att patienterna delar med sig av sina erfarenheter och förbättringsförslag kan vi skapa ett lärande och öppna upp för mer patientinvolvering i utvecklingsarbetet. / Summary Background: Lymphedema is a chronic diagnosis that requires lifelong treatment where self-care is an important part. Lack of self-care leads to impaired lymphedema and greater tendency for erysipelas infections. The problem is that patients feel insecure about self-care of lymphedema and doubt its effect.  Purpose: The purpose of the improvement work was to create better compliance to the patients self-care treatment. The purpose of the study was to describe patients 'experiences of the lymphatic care service and living with lymphedema and also the patients' improvement suggestions for improving self-care. Method: With inspiration from service design and the improvement models 5P, Nolan's improvement model and PGSA. The study with thematic analysis method was described from parts of the Kano model by Noriaki Kano; basic-, expected- and  unexpected needs. Results: Patients become more confident in self-care if they have a self-care plan and the Lymphatic Therapists become clearer in their communication by a checklist and in collaboration with the patient. Results from the study show that the lymphatic therapists need to better communicate self-care and adapt the information individually.  Conclusions: By sharing patients' experiences and suggestions for improvement, we can create learning and more patient involvement in development work.

I Barn- och ungdomsklinikens strävan efter barnanpassad vård har behandlingssituationer framför allt identifierats som en utmaning, där det medicinska perspektivet ibland bedöms vara överordnat det barnrättsliga. Forskning och evidens visar att när sjukhusclowner och medarbetare samverkar i behandlingar och procedurer minskar barnens oro, stress och smärta och trygghet, delaktighet och självbestämmande ökar. Syftet med förbättringsarbetet är att förbättra samverkan mellan sjukhusclowner och medarbetare och därigenom bidra till och stärka barnanpassad vård. Utifrån detta sattes ett mål om att öka samverkan från 16%-75%. Syftet med studien är att undersöka möjligheter och hinder mellan sjukhusclowner och medarbetare i barn- och ungdomssjukvården för en hållbar samverkan. Två förändringsidéer har arbetats med; skriva en rutin för samverkan och skapa en e-utbildning. Förbättringsarbetets metod utgår från mikrosystemet och beskrivs genom förbättringsrampen. Studien är kvalitativ och har använt tematisk innehållsanalys med induktivansats. Patientens röst kommer från resultatet av strukturerade intervjuer som genomfördes med 15 barn i åldrarna 0–15 år och deras föräldrar. Övrigt insamlat material kommer från enkäter till medarbetare, en fokusgrupp och fyra djupintervjuer med medarbetare och sjukhusclowner.Målet på 75% samverkan nåddes under mars. Det resultatet visar är att information, kommunikation och workshops gett önskad effekt. Studiens resultat lyfter fram två teman med vardera två kategorier. Det första temat berör gemensamma incitament som knyter samman grupper, med kategorierna värdet av ett reflekterande arbetssätt och uppbyggnad av gemensam kunskap. Det andra temat är hållbarhet i förbättringsarbete, med kategorierna förbättrad systematik och struktur och tillgänglighet och trygghet.Slutsatsen är att informanterna anser att den barnanpassade vården stärks när sjukhusclowner och medarbetare samverkar i behandlingar och procedurer. Sjukhusclownernas tillgänglighet ses som det största hindret för samverkan. För att skapa en gemensam kunskapsgrund och hållbarhet i förbättringsarbetet behöver det interprofessionella lärandet och arbetet stärkas genom bl.a. användandet och skapandet av nya och befintliga forum. / In the striving for child-friendly care, treatment situations have above all been identified as a challenge, where the medical perspective is sometimes judged to be superior to childrens rights. Research and evidence show that when hospital clowns and staff collaborate in treatments and procedures, children's anxiety, stress and pain decrease and security, participation and self-determination increase.The purpose of the improvement work is to improve collaboration between hospital clowns and employees and thereby contribute to and strengthen child-friendly care. Based on this, a goal was set to increase collaboration from 16% -75%. The purpose of studies is to investigate opportunities and prevent between hospital clowns and employees in child and adolescent health care for a sustainable collaboration. Two ideas for change have been worked on; write a routine for collaboration and create an e-learning.The method of improvement work is based on the microsystem and is described through the improvement ramp. The study is qualitative and has used thematic content analysis with an inductive approach. The patient's voice comes from the results of structured interviews conducted with 15 children aged 0–15 years and their parents. Other material collected comes from surveys of employees, a focus group and four in-depth interviews with employees and hospital clowns.The target of 75% collaboration was reached in March. The results that shows is that information, communication and workshops have the desired effect. The results of the study highlight two themes, each with two categories. The first theme concerns common incentives that connect groups, with the categories the value of a reflective approach and the building of common knowledge. The second theme is sustainable in improvement work, with the categories improved systematics, structure and accessibility and security.The conclusion is that informants believe that child-friendly care strengthens when hospital clowns and staff collaborate in treatments and procedures. The availability of hospital clowns is seen as the biggest obstacle to collaboration. In order to create a common knowledge base and sustainability in the improvement work, interprofessional learning and work need to be strengthened through e.g. the use and creation of new and existing forums.