Bakgrund: Av de patienter som vårdas inom slutenvården bedöms 90 % behöva venös kärlaccess. För att gå från det idag förhärskande reaktiva arbetssättet till ett proaktivt har förbättringskunskap applicerats på venös kärlaccessplanering. En framgångsfaktor för förbättringsarbete är kommunikation vilket i detta arbete har belysts extra. Syfte: Syftet med förbättringsarbetet är att samtliga patienter som vårdas på KAVA får/har en behovsanpassad infart för att undvika onödiga stick.   Syftet med studien av förbättringsarbetet är att beskriva förbättringsgruppens erfarenheter av att sprida kunskap och information samt ge en bild av hur dess mottagare har nåtts av budskapet. Metod: Nolans förbättringsmodell har applicerats på förbättringsarbetet. För studien har en mixad metod använts, innehållande intervjuer och enkät som analyserats med kvalitativ innehållsanalys respektive deskriptiv statistik. Resultat: Förbättringsarbetet resulterade i att merparten av patienterna får en individuell kärlaccessplan inom 24 timmar. Studien av förbättringsarbetet visar på att den interpersonella kommunikationen har stor vikt och att förbättringsgruppen är den enskilt största källan till spridning av budskapet vilket stämmer väl överrens med tidigare forskning. Slutsats: Ett proaktivt arbetssätt kan implementeras för planering av venös kärlaccess genom Nolans förbättringsmodell. Den interpersonella kommunikationen är av stor vikt för spridning av kunskap och bör tas i beaktande vid planering och utförande av förbättringsarbeten.

Personer som drabbas av kronisk njursjukdom och startar behandling med hemodialys får en förändrad livssituation. Kärlaccess är en förutsättning för behandling och är personens framtida livlina. Sjuksköterskans uppgift är att ge stöd och stärka personens förmåga att uppleva hälsa trots sjukdom. Möjlighet att nå delaktighet och ökad egenvård är olika för varje enskild person och sjuksköterskan behöver bred kunskap för att möta detta behov. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att utifrån patientperspektivet belysa erfarenheter av hur kärlaccess kan påverka hälsan hos personer i hemodialys. Resultatet visade att tillit till sjuksköterskan och till sig själv, kunskap om sig själv och sin sjukdom, viljan att inte känna sig annorlunda och stöd från personer i sin omgivning påverkade hälsan. Tillit till sjuksköterskan behövs för att, trots rädsla vid placering av nålar, kunna vara delaktig i behandling. Stöd och kunskap har betydelse för personens väg mot egenvård. Mer forskning är önskvärd inom området för att belysa upplevelser hos personer med dialys och kärlaccessens betydelse för självständig behandling. / The life situation changes for individuals suffering from Chronic Kidney Disease who starts treatment with Hemodialysis. A vascular access is a prerequisite and is the individual’s future lifeline. The nurse’s task is to support and reinforce the individual’s ability to experience health despite disease. The possibility to achieve involvement and increased self-care varies for each individual and the nurse requires extensive knowledge to meet this need. The study was carried out as a literature overview. The purpose was, from a patient perspective, to highlight experience of how vascular access can influence the health of people with hemodialysis.The result showed that trust in the nurse and themselves, knowledge about themselves and their illness, willingness not to feel different and support from the people around them influenced the health. Trust in the nurse is needed to facilitate involvement in the treatment, despite fear when inserting the needles. Support and knowledge is of value in order for the individual towards self-care. More research on this subject is desirable to highlight the experiences of individuals in dialysis and the significance of the vascular access in order to achieve independent treatment.