Bakgrund Kvalitetsindikatorer beskrivs underlätta styrning och kvalitetsutveckling av hälso- och sjukvårdsverksamheter. Det finns dock begränsat vetenskapligt stöd för patientinvolvering vid framtagande av kvalitetsindikatorer.   Kontext för studien Studien tog utgångspunkt i ett förbättringsarbete på en regions ungdomsmottagningar, som uppvisat omotiverade skillnader avseende tillgänglighet och kompetens. Förbättringsarbetets målsättning var att utveckla kvalitetsindikatorer som ungdomar och personal upplevde speglar en välfungerande ungdomsmottagning. Arbetet genomfördes med Experience Based Co-Design-metodiken (EBCD). Förbättringsarbetets målsättning utvärderades genom 49 oinvigda ungdomars fritextbeskrivningar, samt fokusgrupper med medarbetare. Utvärderingen visade att förbättringsarbetets målsättning hade uppnåtts.   Studien syfte Att beskriva lärdomar i organisationen av att utveckla kvalitetsindikatorer genom EBCD, samt jämföra framtagna indikatorer med andra ungdomsmottagningars kvalitetsindikatorsuppsättningar.   Metod Fokusgrupper med personal, intervju med processägare och dokumentanalys av kvalitetsindikatorsuppsättningar.   Resultat I informanternas beskrivningar vävdes reflektioner om framtagna indikatorer samman med erfarenheter från co-designprocessen. Personbunden förändringsmotivation och bred delaktighet synliggjordes. Dokumentanalysen visade att framtagna indikatorer hade större andel mått med kundperspektiv än jämförda indikatorsuppsättningar.   Diskussion EBCD-metodiken integrerade explicit och implicit kunskap om olika kvalitetsaspekter av verksamheten, vilket främjade förändringsmotivation och personligt lärande. Att metodiken inkluderade konkreta förbättringsarbeten stimulerade till formativ användning av kvalitetsindikatorerna, vilket understöddes av bred delaktighet. Det var möten genom co-designprocessen som främjade dessa effekter, snarare än valet av indikatorer.   Nyckelord: kvalitetsindikator, patientinvolvering, ungdomsmottagning, ungdomsvänlig vård

Bakgrund: Sjuksköterskan är skyldig att arbeta för patientdelaktighet enligt lagar och författningar. Begreppet patientdelaktighet tolkas olika och en klar definition saknas vilket medför svårigheter att implementera och utvärdera patientdelaktighet.Syfte: Att genom en litteraturöversikt belysa vad patientdelaktighet innebär för patienter och sjuksköterskor.Metod: Litteraturöversikten, som endast inkluderar kvalitativa studier, är inspirerad av Goodmans sju steg för litteratursökning och sammanställning av evidensbaserad forskning inom hälso- och sjukvård. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Totalt kvalitetsgranskades 19 artiklar, varav 10 inkluderades.Resultat: Fyra grundläggande teman utifrån patient- och sjuksköterskeperspektivet identifierades utgöra patientdelaktighet: informera, kommunicera, lära känna varandra samt etablera en relation.Slutsats: Genom att informera, att kommunicera, att lära känna varandra samt att etablera en relation uppnås patientdelaktighet. / Background: The nurse is required to work for patient participation by laws and regulations. The concept of patient participation is interpreted differently, and a clear definition is missing, making it difficult to implement and evaluate patient participation.Aim: Through a literature review highlight what patient participation means for patients and nurses.Method: The literature review, which only include qualitative studies, is inspired by Goodman's seven steps for literature searching and evidence interpretation for assessing health care practices. Literature search was performed in the databases PubMed, CINAHL, and PsycINFO. Nineteen articles quality was examined and 10 were included.Results: Four major themes based on the patient and nurse perspective were identified as patient participation: information, communication, getting to know each other and establish a relationship.Conclusion: Patient participation is achieved through information, communication, getting to know each other and establish a relationship.

The study is based on a new approach on how Swedish healthcare is supposed to be controlled and organized. There is a renowned administration problem within Swedish healthcare, which seems to be an obstacle to exploit the resources to the fullest. The latest venture within the healthcare system is patient involvement, where the patients become co-producers of their own care, which aims to both improve and make healthcare more efficient. A few wards in Sweden have implemented this new approach whereupon the study intends to discuss the effectiveness and efficiency in some of these. The study is restricted to three wards, whereof two of these are inpatient wards and the other one is an outpatient ward, within the medical clinic in Jönköping County Council, which has implemented the patient involvement approach in their daily work. The methodology for this study is qualitative in its nature where a time study of personnel time allocation and supplementary interviews with managing nurses on the wards have been conducted. A thematic analysis was then conducted to analyse the generated data, which is connected and supported by the theoretical framework. The theoretical framework consists of theories regarding opportunities and assessing effectiveness and theories on what creates the quality and value of service organizations to assess the efficiency. The results show that all the investigated departments have a relatively high efficiency potential and the utilization of the resources of the department is acceptable. It is found that some efficiency is possible from both an inner and outer effectiveness perspective. The physicians were found to spend least time with patients, while nurses and assistant nurses spend more time with patients, who are linked with their potential for knowledge of what is perceived value for the patient. All wards are working with patient involvement in a way that seeks to increase patient knowledge about their own care, and the personnel’s knowledge of the patient's requests, which contributes to an external efficiency. It is finally found that the patient involvement approach does not directly lead to a high external efficiency. Much of the patient involvement that takes place has the goal of creating value for the patient, which it can do. Though, researchers argue that it is rather the interaction with the patient that provides knowledge of what exactly creates value, suggesting that the time spent with the patient is important. / Studien grundar sig i en förändrad syn på hur sjukvården i Sverige ska styras och organiseras. Det finns en omtalad administrationsproblematik inom svensk hälso- och sjukvård vilket tycks vara ett hinder för att kunna utnyttja resurserna till fullo. Den senaste satsningen inom hälso- och sjukvård är patientinvolvering, där patienterna blir samproducenter av sin egen vård, vilken syftar både förbättra och effektivisera sjukvården. Ett fåtal vårdavdelningar i Sverige har implementerat detta nya arbetssätt varpå studien ämnar diskutera hur effektiviteten ser ut på några av dessa Studien är avgränsad till tre vårdavdelningar, varav två slutenvårdsavdelningar och en öppenvårdsavdelning, inom medicinkliniken i Jönköpings Läns Landsting, vilka implementerat arbetssättet med patientinvolvering i deras dagliga arbete. Metoden för studien är av kvalitativ karaktär där både en tidsstudie över personalens arbetstidfördelning genomförts samt kompletterande intervjuer med ansvariga sjuksköterskor på vårdavdelningarna. En tematisk analys genomfördes sedan för att analysera genererade data vilket kopplas och hämtar stöd från den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen består av teorier gällande möjligheter till och bedömning av effektivitet samt teorier om vad som skapar kvalitet och värde inom tjänsteorganisationer för att kunna bedöma den yttre effektiviteten. Resultatet visar att samtliga undersökta avdelningar har en relativt hög effektivitetspotential och att utnyttjandet av resurserna på avdelningarna är godtagbart. Det konstateras att viss effektivisering är möjlig både utifrån ett inre- och yttre effektivitetsperspektiv. Läkarna visar sig spendera minst tid med patienterna medan sjuksköterskor och undersköterskor spenderar mer tid med patienterna vilket kopplas samman med deras möjligheter till kunskap om vad som upplevs vara värde för patienten. Samtliga avdelningar arbetar med patientinvolvering på ett sätt som syftar ökar patientens kunskap om sin egen vård, samt personalens kunskap om patientens önskemål, vilket bidrar till en yttre effektivitet. Till sist konstateras att patientinvolvering som arbetssätt inte direkt leder till en hög yttre effektivitet. Mycket av den patientinvolvering som sker har målet att skapa värde för patienten, vilket det kan göra. Forskarna menar dock att det snarare är interaktionen med patienten som ger kunskap om vad som skapar värde, vilket tyder på att tiden som spenderas med patienten är viktig.

Bakgrund. Att få en allvarlig bristning i samband med förlossning kan ge kvinnor smärta, lidande, och låg livskvalitet under lång tid. Syfte. Syftet med förbättringsarbetet har varit att förbättra eftervården genom att införa strukturerad uppföljning, öka kvalitén i bedömning och diagnostik, förbättra informationen till patienten och utveckla former för patientdelaktighet i förbättringsarbetet. Syftet med studien har varit att ur ett verksamhetsperspektiv beskriva erfarenheterna av patientdelaktigheten i förbättringsarbetet. Metod. Förbättringsarbetet har designats med hjälp av Förbättringstrappan och utgått från ett patientprocessorienterat perspektiv. Metod för studien var kvalitativ i form av en fallstudie. Resultat. Genom förbättringsarbetet följs kvinnorna upp via bristningsregistret, uppföljningsbesök med 3D- ultraljud görs på en specialinrättad mottagning. Vidare får kvinnorna individuell fysioterapeutinformation innan hemgång, en vårdkedja har införts och former för patientdelaktighet har utformats och använts. Dessa är frågeformulär, intervjuer, workshops och patientföreträdare i förbättringsnätverket. Resultatet från studien visar att formerna för patientdelaktighet ger skilda förutsättningar för delaktigheten. Resultatet visar på betydelsen av organisatoriska förutsättningar, värdet av patientdelaktighet, utmaningar vid införande och vilket reellt inflytande som patientdelaktigheten haft under processen och för resultaten av förbättringsarbetet. Slutsatser. Patientdelaktighet skapar värde i flera dimensioner. Patientdelaktighet behöver designas, anpassas till kontexten och förbättringsarbetets mål och dess syfte behöver vara tydligt uttryckt. / Background. Perineal tears during childbirth can lead to after-delivery complications that leads to great suffering and low quality of life for a long time. Purpose. The purpose has been to improve after-delivery care by systematic follow-up, increasing the quality of diagnostics and management of these women, improving the information for the patient and developing new ways of improving including patients in the improvement work. The purpose of the study has been to study the effect of patient participation in the improvement work. Method. "The improvement ramp" and patient process-oriented perspective has been used to design the improvement work. The method of the study was qualitative in the form of a case study. Results. Follow-up using 3D-ultrasound is introduced. A care chain has been introduced and ways of patient participation have been designed and used. These are questionnaires, interviews, workshops and patient representatives in the improvement network. The results of the study show that the ways of patient participation provide different conditions for participation. The result shows the importance of organizational conditions, the value of patient participation, challenges in the introduction and the real influence that patient participation has had during the process and on the results of the improvement work. Conclusions. Patient-participation in QI creates values in several dimensions. Patient-participation needs to be carefully designed in compliance with context, goals and purpose.

Bakgrund: Kvalitetsutveckling inom vården pågår i hela världen. Internationell forskning indikerar att förbättringscoacher kan vara en framgångsfaktor i förbättringsarbetet. Det är i dag oklart hur man kan utveckla interna coacher till att stödja kontinuerliga förbättringar. Studien utvärderar ett lokalt, tvärprofessionellt coachprogam inom vård och omsorg i ett geografiskt område i Sverige med en etablerad samverkanskultur. För att främja ökad kundcentrering ingick en pensionär i programmets planeringsgrupp. Deltagarna introducerades i grundläggande förbättringskunskap och i lösningsfokuserat arbetssätt som ett sätt att bättre kunna hantera komplexiteten i vård och omsorg. Programmet utformades med åtta gemensamma träffar under perioden mars till oktober 2011.   Syfte: Att identifiera faktorer i ett lokalt coachprogram som framstår som mest väsentliga för att medarbetare i vård och omsorg ska kunna gå in i rollen som förbättringscoacher. Metod: Studien är en observerande fallstudie med inslag av aktionsforskning och en induktiv kvalitativ ansats. Deltagare i studien var blivande coacher, pensionärer, planeringsgruppen och erfarna coacher. Sju semistrukturerade intervjuer med totalt 17 personer genomfördes, samt analys av lokala dokument och fyra enkäter. Data analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys och triangulering. Resultatet validerades av samtliga deltagare i studien. Resultat: Involvering av pensionärer ansågs vara en viktig faktor eftersom det förstärkte kundfokuseringen. Deltagarna i studien poängterade att kundfokus, ett lösningsfokuserat förhållningssätt, nätverk och systemförståelse var grundläggande för utvecklingen av coachrollen. Dessa faktorer bedömdes som viktigare än de specifika förbättringsverktygen. Diskussion: De mest väsentliga faktorerna kan delas in i det som uppmuntrade till idéer, vilja, görande och uthållighet. Pensionärsinvolveringen förstärkte kundfokuseringen, och det lösningsfokuserade arbetssättet framstod som ett bra komplement till de sedvanliga förbättringsverktygen. Det vore intressant att jämföra detta program med förbättringsprogram i andra kontexter. / Background: Internal improvement coaches can support quality improvement efforts. The study is about a local interprofessional coach training program in a region in Sweden with an established culture of collaboration. The program included participants from different health care disciplines and was organized over eight days between March and October 2011. A senior citizen was involved in faculty and participated during all training sessions. The participants were introduced to basic improvement knowledge and a solution focused approach.Purpose: To explore essential elements of a local coach training program and what appears to be crucial in moving into the role of being an improvement coach.Method: The study is a mix methods case study with elements of action research and an inductive qualitative approach. Participants in the study were prospective coaches, senior citizens, the program team, and experienced coaches. Data were collected through seven semi-structured group interview sessions with a total of 17 individuals, document analysis and 4 questionnaires. Data were analyzed using a manifest content analysis and triangulation. The results were validated by all participants in the study.Results: The data suggest that the involvement of a senior citizen was essential for strengthening customer focus. Participants in the study pointed out that customer focus, developing a value base, networking skills with a solution focused approach and systems thinking were fundamental to the development of the coaching role. These factors were assessed as more important than improvement tools.Discussion: The results can be divided into those which encouraged ideas, will, execution, and endurance. Senior citizen involvement enhanced customer focus and the solution-focused approach seems to be a valuable addition to the usual improvement tools. It would be interesting to compare this program with other improvement programs or in other contexts.

Bakgrund: Patientinvolvering och patientdelaktighet inom vården har blivit allt mer aktuellt de senaste åren. En metod för patientdelaktighet som testats framför allt inom somatisk vård är Experience-Based Co-Design (EBCD). Lokalt problem: Verksamheten har strukturer för att fånga erfarenheter från patienter, men det saknas strukturer för att fånga närståendes och personals erfarenheter. Det saknas ett forum där patienter, närstående och personal kan mötas och tillsammans arbeta med förbättringar. Syfte: För förbättringsarbetet, testa metoder från EBCD inom kontexten psykiatrisk heldygnsvård. För studien, beskriva deltagares erfarenheter av att involveras i förbättringsarbete utifrån EBCD, samt att belysa vad som gör det svårt att engagera patienter i förbättringsarbete. Metod: Övergripande struktur för förbättringsarbetet är Nolans förbättringsmodell och PDSA. Studien utgörs av kvalitativ innehållsanalys av två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Interventioner: Metoder från EBCD har anpassats efter kontexten och testats. Resultat: Att delta i förbättringsarbete utifrån EBCD har varit uppskattat och utvecklande. Svårigheter har framför allt varit rekrytering av patienter. Slutsatser: EBCD går att använda inom psykiatrisk heldygnsvård, modifieringar är nödvändiga. Vilka och hur behöver studeras vidare. EBCD påverkar individen och organisationen. För att uppnå ett önskat utfall och för att engagera deltagare behöver vissa förutsättningar uppfyllas vad gäller strukturer och maktutjämning mellan patienter, närstående och personal. / Background: Patient involvement and patient participation within health care has been more and more important the last years. One method for patient involvement that has been tested (mostly in somatic care) is Experience-Based Co-Design (EBCD).  Local problem: The organization has structures to gather experiences from patients, but there is no structure to gather experiences from dependants or staff. There is no forum for patients, dependants and staff to meet and together work with improvement. Aim: For the Quality Improvement project (QIP) try methods from EBCD in the context of psychiatric in-patient care. For the study of the QIP describe participant’s experiences of being part of a QIP based on EBCD, and highlight what makes it difficult to engage patients in QIP. Method: The main structure for the QIP is Nolan’s model of change and PDSA. The study consists of a qualitative content analysis based on two semi-structured focus group interviews. Interventions: Methods from EBCD has been adjusted according to the context and then tested. Result: To participate in a QIP based on EBCD has been appreciated and developing. Difficulties have above all been the recruiting of patients. Conclusions: EBCD is possible to use in psychiatric in-patient care, modifications are necessary. Which modifications and how needs to be examined further. EBCD affects both the individual and the organization. To achieve asked goals and to engage patients there are some conditions that need to be fulfilled according to structures and equalisation of power between patients, dependants and staff.