Finanskrisen som förändrade hela världens ekonomiska situation kom till Sverige under hösten 2008. Media har ägnat krisen stor uppmärksamhet och som följd har en stor osäkerhet skapats och flertalet människor känner sig inte lika ekonomiskt trygga längre. Osäkerheten kan i sin tur ha lett till att människors konsumtion förändrats. Enligt nyhetsartiklar har detaljhandelsföretag påverkats i olika stor omfattning av finanskrisen och den lågkonjunktur som råder.   Oavsett konjunktur är varulager en stor post hos detaljhandelsföretag och det är viktigt att den värderas på ett rättvisande sätt. Förutom värderingen måste företagen även se till att ha en bra balans mellan att kunna möta kundernas efterfrågan och samtidigt hålla kostnaderna nere. Balansen styrs till stor del av företagens inköpsrutiner.   Uppsatsen syftar till att undersöka hur detaljhandelsföretag i Karlstad går tillväga vid varulagervärdering och inköp, och om finanskrisen påverkat värderingen, inköpsrutinerna samt kundernas köpbeteende. För att få svar på frågorna i problemformuleringen har intervjuer genomförts med nio detaljhandelsföretag i Karlstad.   Slutsatserna av studien är att detaljhandelsföretagen har olika tillvägagångssätt vid sin värdering av varulager, men att en genomgående tillämpning av lägsta värdets princip (LVP) sker. Finanskrisen har inte påverkat varulagervärderingen utan de områden där förändring skett är till viss del kundernas köpbeteende men framförallt detaljhandelsföretagens inköpsrutiner.

Denna studie undersöker framförallt god redovisningssed och rättvisande bild samt vilka konsekvenser dessa begrepp får för byggbranschen. Det visar sig att det trots detaljerade regelverk ändå finns utrymme i lagen för tolkning och subjektiva bedömningar vid entreprenader, varulager och avyttring av fastighet. Arbetsgången inleddes med en teoristudie för att göra en fördjupning och inblick i ämnet. Olika redovisningsprinciper i tillämpliga delar har studerats. Liksom även de internationella regelverken även om uppsatsen har begränsats till svenska förhållanden. Det gäller framför allt de normer som gäller för byggföretag, i fråga om successiv vinstavräkning, varulagervärdering och överlåtelse av fastighet. Den kvalitativa metoden har använts i studien som genomfördes genom samtalsintervjuer med fem olika byggföretag verksamma i Karlstads omnejd.I den teoretiska referensramen förklaras begrepp som rättvisande bild, värdering av varulager, bestämmelser vid avyttring av fastighet, samt forskning om successiv vinstavräkning och entreprenader, vilket uppsatsen grundas på. Empirin byggs på intervjuerna och allmän information om företagen, samt avgränsning av respondenter. I analys presenteras grundläggande redovisningssynpunkter, entreprenader och varulagervärdering, vilket är baserat på teoretiska referensramen och empirin.

Covid-19-pandemin slog till över världen under 2020. Pandemin påverkade alla möjliga yrken, inte minst revisionsyrket. Revision av varulager kräver fysisk närvaro från revisorn (ISA 501), något som revisorerna lyckades uppnå till stor del, men inte fullt ut under covid -19-pand emin. Trot s at t revisorerna lyckad es upprät t hålla kravet på f ysisk delaktighet vid inventering till stor del under 2020, medföljde en hel del omställningar i form av ökad digital kommunikation inom team, och mer omfattande riskanalyser.  Syftet med studien är att se till om manipulationen ökat genom att se till om företag har redovisat ett större, oförändrat, eller mindre värde på varulagret under pandemin jämfört med innan. Studien undersöker huruvida det finns tendenser till om företag ökade utförandet av manipulation av varulagret under covid-19-pandemin. Detta genom att jämföra värderingen av varulagret mellan olika år och populationer. Året 2020 definieras som coronaår, medan åren 2016, 2017, och 2018 används som jämförande år innan pandemins utbrott. Den primära populationen, vilken är huvudfokus, som undersöks är de revisionspliktiga företagen med kalenderåret som räkenskapsår.  De tre hypoteserna som argumenteras fram ställer varulagrets värde dels självständigt, dels i förhållande till två mått nära relaterade till varulagret, nettoomsättning samt totala omsättningstillgångar. Varpå vi kunde se ett signifikant samband mellan covid-19- pand emin och en f öränd ring i varulagret s värd e i f örhålland e t ill t ot ala omsättningstillgångar. I övrigt kunde vi även se en ökad tendens till earnings management hos företag som använder sig av en revisionsbyrå som inte är att klassa som en Big-7 byrå. En intressant observation är även att varulagret under covid-19-pandemin generellt sett tenderade att minska, då det kunde ses ett negativt samband mellan varulagrets värde och pandemin. Förutom för delpopulationen som klassas som ekonomiskt utsatta företag dock. Dessa företag visade tendenser till att redovisa ett högre värde under covid-19- pandemin. Vilket förtydligar gruppernas olika incitament till varför manipulation av varulagret skulle kunna utföras. En anledning till att värdera ner varulagrets värde kan vara för att komma åt eventuella bidrag och stöd (Ozili, 2021), medan ett incitament till att övervärdera varulagret kan vara att öka resultatet (Lassoued & Khanchel, 2021).  En slutsats av denna studie är därmed att vi kan se en viss tendens till en förändring i varulagrets värdering som kan bero på ökad manipulation och earnings management på varulagret. Samt att riktningen på manipulationen, högre eller lägre värde, tenderar att variera beroende på incitamenten hos företagen.

Bakgrund och problem: Enligt de studier vi har tagit del av framgår det att det finns påtagliga brister i mindre bolags årsredovisningar. Eftersom årsredovisningen utgör ett väsentligt beslutsunderlag för olika intressentgrupper är det därmed viktigt att den finansiella informationen återges enligt gällande normer. Historiskt har informationsrapporteringen ökat väsentligt framförallt i notsystemet. Syftet med tilläggsupplysningar är att genom ytterligare information ge en rättvisande bild av företagets ställning. Avsaknaden av en övergripande teori som kan förklara redovisningsmässiga händelser och att redovisningens syfte är under ständig diskussion gör det extra intressant och relevant att ytterligare forska kring. Syfte och avgränsningar: Syftet är att utforska och analysera i vilken omfattning mindre bolag redovisar tilläggsupplysningarna varulager, sjukfrånvaro samt intäkter i enlighet med gällande praxis och rekommendationer. Vidare är syftet att beskriva och förklara varför vissa företag uppvisar en bristfällig redovisningskvalitet. Denna statistiska undersökning avgränsas genom att studera aktiebolags årsredovisningar från 2007 eller senast godkända Metod: Vår surveyundersökning kvantifierar förekomsten av mängden felfria tilläggsupplysningar i 300 slumpmässigt utvalda aktiebolag. Studien bygger på en deduktiv-hypotetisk metod, vilket syftar till att undersöka om upprättade antaganden om populationen stämmer överrens med verkligheten. Resultat och slutsats: Det framkom brister för samtliga undersökta tilläggsupplysningar framförallt gällande sjukfrånvaron och intäkterna. Statistiskt signifikanta samband kunde påvisas mellan revisionsbyråns storlek och i vilken utsträckning kraven på tilläggsupplysningar uppfylldes. Förslag till fortsatt forskning: K2-reglerna för aktiebolagens årsredovisningar får tillämpas, men är fortfarande frivilliga, från och med räkenskapsåret 2008. Reglerna syftar till en förenklad redovisning för mindre bolag. Vi anser det betydelsefullt att studera om kvaliteten på redovisningen kommer att förbättras i och med införandet av det nya regelverket. Revisionsplikten för mindre bolag är uppe till förslag att avskaffas från och med 1 juli 2010. Om förslaget går igenom kommer så många som 96 % av de svenska aktiebolagen berörs av denna regeländring, vilket gör det till ett relevant och aktuellt ämne. Vilken påverkan kommer regeländringen att få för redovisningens framtida kvalitet och tillförlitlighet? Den andra frågan är; I vilken omfattning bolagen välja att behålla sin revisor och till vilket syfte?

<p><strong>Bakgrund och problem: </strong>Enligt de studier vi har tagit del av framgår det att det finns påtagliga brister i mindre bolags årsredovisningar. Eftersom årsredovisningen utgör ett väsentligt beslutsunderlag för olika intressentgrupper är det därmed viktigt att den finansiella informationen återges enligt gällande normer. Historiskt har informationsrapporteringen ökat väsentligt framförallt i notsystemet. Syftet med tilläggsupplysningar är att genom ytterligare information ge en rättvisande bild av företagets ställning. Avsaknaden av en övergripande teori som kan förklara redovisningsmässiga händelser och att redovisningens syfte är under ständig diskussion gör det extra intressant och relevant att ytterligare forska kring.</p><p><strong>Syfte och avgränsningar: </strong>Syftet är att utforska och analysera i vilken omfattning mindre bolag redovisar tilläggsupplysningarna varulager, sjukfrånvaro samt intäkter i enlighet med gällande praxis och rekommendationer. Vidare är syftet att beskriva och förklara varför vissa företag uppvisar en bristfällig redovisningskvalitet. Denna statistiska undersökning avgränsas genom att studera aktiebolags årsredovisningar från 2007 eller senast godkända</p><p><strong>Metod: </strong>Vår surveyundersökning kvantifierar förekomsten av mängden felfria tilläggsupplysningar i 300 slumpmässigt utvalda aktiebolag. Studien bygger på en deduktiv-hypotetisk metod, vilket syftar till att undersöka om upprättade antaganden om populationen stämmer överrens med verkligheten.</p><p><strong>Resultat och slutsats: </strong>Det framkom brister för samtliga undersökta tilläggsupplysningar framförallt gällande sjukfrånvaron och intäkterna. Statistiskt signifikanta samband kunde påvisas mellan revisionsbyråns storlek och i vilken utsträckning kraven på tilläggsupplysningar uppfylldes.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>K2-reglerna för aktiebolagens årsredovisningar får tillämpas, men är fortfarande frivilliga, från och med räkenskapsåret 2008. Reglerna syftar till en förenklad redovisning för mindre bolag. Vi anser det betydelsefullt att studera om kvaliteten på redovisningen kommer att förbättras i och med införandet av det nya regelverket.</p><p>Revisionsplikten för mindre bolag är uppe till förslag att avskaffas från och med 1 juli 2010. Om förslaget går igenom kommer så många som 96 % av de svenska aktiebolagen berörs av denna regeländring, vilket gör det till ett relevant och aktuellt ämne. Vilken påverkan kommer regeländringen att få för redovisningens framtida kvalitet och tillförlitlighet? Den andra frågan är; I vilken omfattning bolagen välja att behålla sin revisor och till vilket syfte?</p>