Bakgrund och problem: Enligt de studier vi har tagit del av framgår det att det finns påtagliga brister i mindre bolags årsredovisningar. Eftersom årsredovisningen utgör ett väsentligt beslutsunderlag för olika intressentgrupper är det därmed viktigt att den finansiella informationen återges enligt gällande normer. Historiskt har informationsrapporteringen ökat väsentligt framförallt i notsystemet. Syftet med tilläggsupplysningar är att genom ytterligare information ge en rättvisande bild av företagets ställning. Avsaknaden av en övergripande teori som kan förklara redovisningsmässiga händelser och att redovisningens syfte är under ständig diskussion gör det extra intressant och relevant att ytterligare forska kring. Syfte och avgränsningar: Syftet är att utforska och analysera i vilken omfattning mindre bolag redovisar tilläggsupplysningarna varulager, sjukfrånvaro samt intäkter i enlighet med gällande praxis och rekommendationer. Vidare är syftet att beskriva och förklara varför vissa företag uppvisar en bristfällig redovisningskvalitet. Denna statistiska undersökning avgränsas genom att studera aktiebolags årsredovisningar från 2007 eller senast godkända Metod: Vår surveyundersökning kvantifierar förekomsten av mängden felfria tilläggsupplysningar i 300 slumpmässigt utvalda aktiebolag. Studien bygger på en deduktiv-hypotetisk metod, vilket syftar till att undersöka om upprättade antaganden om populationen stämmer överrens med verkligheten. Resultat och slutsats: Det framkom brister för samtliga undersökta tilläggsupplysningar framförallt gällande sjukfrånvaron och intäkterna. Statistiskt signifikanta samband kunde påvisas mellan revisionsbyråns storlek och i vilken utsträckning kraven på tilläggsupplysningar uppfylldes. Förslag till fortsatt forskning: K2-reglerna för aktiebolagens årsredovisningar får tillämpas, men är fortfarande frivilliga, från och med räkenskapsåret 2008. Reglerna syftar till en förenklad redovisning för mindre bolag. Vi anser det betydelsefullt att studera om kvaliteten på redovisningen kommer att förbättras i och med införandet av det nya regelverket. Revisionsplikten för mindre bolag är uppe till förslag att avskaffas från och med 1 juli 2010. Om förslaget går igenom kommer så många som 96 % av de svenska aktiebolagen berörs av denna regeländring, vilket gör det till ett relevant och aktuellt ämne. Vilken påverkan kommer regeländringen att få för redovisningens framtida kvalitet och tillförlitlighet? Den andra frågan är; I vilken omfattning bolagen välja att behålla sin revisor och till vilket syfte?

<p><strong>Bakgrund och problem: </strong>Enligt de studier vi har tagit del av framgår det att det finns påtagliga brister i mindre bolags årsredovisningar. Eftersom årsredovisningen utgör ett väsentligt beslutsunderlag för olika intressentgrupper är det därmed viktigt att den finansiella informationen återges enligt gällande normer. Historiskt har informationsrapporteringen ökat väsentligt framförallt i notsystemet. Syftet med tilläggsupplysningar är att genom ytterligare information ge en rättvisande bild av företagets ställning. Avsaknaden av en övergripande teori som kan förklara redovisningsmässiga händelser och att redovisningens syfte är under ständig diskussion gör det extra intressant och relevant att ytterligare forska kring.</p><p><strong>Syfte och avgränsningar: </strong>Syftet är att utforska och analysera i vilken omfattning mindre bolag redovisar tilläggsupplysningarna varulager, sjukfrånvaro samt intäkter i enlighet med gällande praxis och rekommendationer. Vidare är syftet att beskriva och förklara varför vissa företag uppvisar en bristfällig redovisningskvalitet. Denna statistiska undersökning avgränsas genom att studera aktiebolags årsredovisningar från 2007 eller senast godkända</p><p><strong>Metod: </strong>Vår surveyundersökning kvantifierar förekomsten av mängden felfria tilläggsupplysningar i 300 slumpmässigt utvalda aktiebolag. Studien bygger på en deduktiv-hypotetisk metod, vilket syftar till att undersöka om upprättade antaganden om populationen stämmer överrens med verkligheten.</p><p><strong>Resultat och slutsats: </strong>Det framkom brister för samtliga undersökta tilläggsupplysningar framförallt gällande sjukfrånvaron och intäkterna. Statistiskt signifikanta samband kunde påvisas mellan revisionsbyråns storlek och i vilken utsträckning kraven på tilläggsupplysningar uppfylldes.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>K2-reglerna för aktiebolagens årsredovisningar får tillämpas, men är fortfarande frivilliga, från och med räkenskapsåret 2008. Reglerna syftar till en förenklad redovisning för mindre bolag. Vi anser det betydelsefullt att studera om kvaliteten på redovisningen kommer att förbättras i och med införandet av det nya regelverket.</p><p>Revisionsplikten för mindre bolag är uppe till förslag att avskaffas från och med 1 juli 2010. Om förslaget går igenom kommer så många som 96 % av de svenska aktiebolagen berörs av denna regeländring, vilket gör det till ett relevant och aktuellt ämne. Vilken påverkan kommer regeländringen att få för redovisningens framtida kvalitet och tillförlitlighet? Den andra frågan är; I vilken omfattning bolagen välja att behålla sin revisor och till vilket syfte?</p>

Bakgrund: Resultatmanipulering inträffar när bolagets ledning väljer att vilseleda intressenterna om bolagets ekonomiska ställning. När revisionsplikten för mindre bolag avskaffades 2010 valde övervägande del av bolagen bort revisor. Trots att forskning visar att revisorns granskning fyller en viktig roll för bolagets intressenter. Detta ledde till behovet av att förklara sambandet mellan resultatmanipulering och revisor. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan resultatmanipulering och valet att anlita en revisor i mindre bolag. Metod: Denna uppsats är en kvantitativ studie som utgår från en deduktiv ansats. En hypotes har sedan prövas genom våra observationer. Observationerna har samlats in genom årsredovisningar från mindre bolag. En tvärsnittsdesign har använts för att studera resultatmanipulering vid en given tidpunkt. Resultat: Studiens resultat visar att det inte finns något negativt samband mellan resultatmanipulering och revisor i mindre bolag. / Background: Earnings management occur when firm's reported economic performance by insiders to mislead stakeholders. When the mandatory audit was abolished in 2010, the majority of companies chose to not have an auditor. Although research shows that the auditor fulfills an important role for the stakeholders. This led to the need to explain the association between earnings management and auditor. Purpose: The aim of this study to is to explain the relationship between earnings management and the choice to hire an auditor in small limited companies Method: This quantitative study is based on a deductive approach, were we have derived one hypothesis that is tested by our observations. The observations are gathered through annual reports. Cross – sectional design is used to study earnings management at a given time. Results: The results indicate that there is not a significant negative association between the choice of having an auditor and earnings management in small limited companies

This essay deals with the topic options costs and whether such costs would arise for smaller companies now when they have the opportunity to choose not to have an auditor. Small companies are defined as companies that fulfill at least two of the following three criteria’s: less than 1,5 million SEK in balance sheet, less than three employees and turnover less than 3 million SEK.   The decision regarding internal revision does not only affect the company itself but also other parties such as the taxation authority, banks and others that can be influenced by the decision. This essays main focus is on the influenced parties, especially the taxation authority and the banks as these have been highlighted in debates in media and because the small companies themselves may have difficulties to foresee the consequences of the new changes. The opinions from accounting companies will be considered in the essay as they can be considered as experts regarding the different aspect within this area. The basis and as a point of comparison when analyzing the agency theory, the theory about economical efficiency in communities and the theory regarding transaction cost will be used.   The conclusion that can be drawn from this essay is that it may arise option cost for the smaller companies that have the opportunity to choose not to have an auditor.

Bakgrund När revisionsplikten avskaffades för mindre bolag under år 2010 gjordes detta med argument om att revisionen var en stor kostnad för de mindre bolagen, som ofta har mindre resurser. Efter avskaffandet gavs mindre bolag möjligheten att själva bestämma vilka ekonomiska tjänster som skulle köpas in. Något som beskrevs som en strukturell förändring inom branschen och som medförde ett ökat ansvar och ökade karriärmöjligheter inom professionen redovisningskonsulter. Men vad är anledningen till att redovisningskonsulter idag anlitas vid mindre bolag, som idag har valt bort revisorn? Syfte Syftet med studien är att utforska varför icke revisionspliktiga mindre bolag väljer att anlita en redovisningskonsult samt hur dessa mindre bolag upplever att redovisningskonsulten genererar värde till organisationen. Metod Studien har utförts genom en kvalitativ metod med ett deduktivt synsätt. Samtliga empiriska data utgörs av primärdata och har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats Mindre bolag saknar ofta den kunskap och tid som krävs för att internt sköta bolagets ekonomi. Genom redovisningskonsulten sparas även tid och indirekt pengar, vilket gör att kärnverksamheten kan prioriteras. Vidare framkommer att det upplevda värdet är: förmedlad seriositet, trovärdighet och upplevd trygghet, vilka alla genereras av bolagets redovisningskonsult. / Introduction In 2010 the mandatory audit was abolished for smaller firms in Sweden with arguments that audit was a big expense for smaller firms, which often have less resources. After the abolition, smaller firms were given the opportunity to decide which financial services to hire. Something that was described as a structural change, which led to increased responsibility and career opportunities within the accountant consultants’ profession. But what is the reason why accounting consultants are hired by smaller firms who are exempt from mandatory audit? Purpose The purpose with this thesis is to explore why smaller firms, exempted from mandatory audit, choose to hire an accountant consultant and what value these smaller firms perceive that the accountant consultant brings to the organization. Method The study has been conducted through a qualitative method with a deductive approach. All empirical data consist of primary data obtained through semi-structured interviews. Conclusion Smaller firms often lack the knowledge and time required to internally manage the company´s finances. The accountant consultants also save time and indirect money for the smaller firms, which means that their core business can be prioritized. Furthermore, the following keyword appears: mediated seriousness, credibility and perceived safeness, all of which are generated by the company´s accountant consultant.

I Sverige begränsas allmänna och publika bolags totala uppdragstid för en revisor genom ett flertal lagbestämmelser samt kontinuerliga revisors- och byrårotationer. Mindre aktiebolag i Sverige hamnar dock ofta utanför dessa bestämmelser, vilket resulterar i att den enskilde revisorn i hög grad behöver utgå ifrån principbaserade bestämmelser vid svåra avvägningar. De principbaserade bestämmelserna har varit föremål för förändring under de senaste åren, eftersom uppdragstiderna oftast är betydligt längre i mindre bolag gentemot stora bolag. Detta skapar ett spelrum som ställer högre krav på att revisorn agerar utefter en moralnivå som passar yrket för att uppfylla den integritet och objektivitet som yrket kräver, samt för att undvika att oberoendeställningen påverkas eller kritiseras av samhället. Syftet med uppsatsen var att kvalitativt utreda hur olika revisorer uppfattar problematiken kring deras oberoendeställning, som är förknippat med uppdragstiden. Genom att identifiera revisorers individuella uppfattningar kring integritet, objektivitet och deras oberoendeställning har det även kunnat att därefter att analysera vad för påverkningar deras etiska perspektiv samt moraliska nivå har, således förklarar denna uppsats hur deras oberoendeställning kan påverkas av en bestämd uppdragstid i mindre bolag. Resultatet visar att det finns vissa skillnader i hur revisorer ser på problematiken gällande oberoende förknippad till uppdragstiden, eftersom de revisorer som ingick i studien resonerade utifrån olika etiska perspektiv samt olika nivåer av moral men i slutändan hade de liknande uppfattningar kring detta område. / In Sweden, general and public companies' total assignment time for an auditor is limited through a several of legal provisions and continuous auditors and agency rotations. However, smaller limited companies in Sweden often end up outside these regulations, which results in the individual auditor needs to be largely based on principle-based regulations for difficult trade-offs. The principle-based regulations have been the subject of change in recent years, as assignment times are usually considerably longer in smaller companies towards large companies. This creates a space for maneuver that places higher demands that the auditor acts along a moral level that fits the profession to fulfill the integrity and objectivity to which the profession requires, as well as to avoid the fact that the independence is affected or criticized by society. The purpose of the study was to qualitatively investigate how different auditors perceive the problem of independence, which is associated with the mission time. Resultatet visar att det finns vissa skillnader i hur revisorer ser på problematiken gällande oberoende förknippad till uppdragstiden, eftersom de som ingick i studien resonerade utifrån olika etiska perspektiv samt olika nivåer av moral. Men i slutändan hade de liknande uppfattningar kring detta område. By identifying auditors' individual perceptions of integrity, objectivity and their independence has done it possible to analyses what kind of affections their ethical perspective and level of moral has, by other words does this study explains how auditors' independence can getting affected by designed assignment time in smaller companies. The result shows that there are some differences in how auditors look at the problems regarding independence associated to designed assignment time for smaller companies, since the auditors' that were included in this study reasoned based on different ethical perspective and levels of morality. But in the end did they have similar perceptions regarding this area.