Denna uppsats undersöker om finansdirektörens kön har ett samband med resultatkvalitet. Resultatkvalitet definieras som att det påverkas av resultatmanipulering, där diskretionära periodiseringar används som indikator för resultatmanipulering. Den modifierade Jones- modellen tillämpas som en tvärsnittsmetod för att mäta diskretionära periodiseringar. Undersökningen görs på Stockholmsbörsen Large-, Mid och Small Cap 2016. Vår hypotes är att företag med en kvinnlig finansdirektör har en mindre mängd diskretionära periodiseringar jämfört med företag med en manlig finansdirektör. Studien kompletteras med hänseende till urvalet med en delstudie som görs på den största branschen på Stockholmsbörsen, Industri. Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan företag beroende på könet hos finansdirektören avseende diskretionära periodiseringar på varken Stockholmsbörsen eller inom branschen Industri 2016.

Noterade företag omfattas av obligatoriskt revisorsbyte, vilket onoterade företag inte gör. Revisorsbyte och dess påverkan på resultatkvalitet har främst studerats i noterade företag, vilket är anmärkningsvärt med tanke på den omfattande mängd onoterade företag som finns. Hur förekomsten av resultatmanipulering påverkas vid revisorsbyte är ett relativt outforskat område men relevant att undersöka då resultatkvalitet påverkas negativt av resultatmanipulering. Uppsatsen undersöker därmed om förekomsten av resultatmanipulering förändras vid frivilligt revisorsbyte i onoterade företag. Med den modifierade Jones-modellen uppskattas diskretionära periodiseringar som mått på resultatmanipulering. 160 onoterade företag undersöks inom bygg-, design- och inredningsbranschen som har bytt revisor någon gång under åren 2014-2016. Resultatet visar att onoterade företag som genomför frivilligt revisorsbyte manipulerar sitt resultat i mindre utsträckning efter revisorsbyte, vilket också tyder på att företags resultatkvalitet ökar. Sammantaget tyder resultatet på att obligatoriskt revisorsbyte även bör övervägas att införas för onoterade, då förekomsten av resultatmanipulering minskar vid byte av revisor.

Denna studie ämnar att undersöka resultatkvalitet genom att granska resultatmanipulering och förekomsten av diskretionära periodiseringar i privata svenska företag och om valet av revisionsbyrå har en påverkan på resultatmanipulering. Tidigare studier har studerat förhållandet mellan revisionsbyrå och resultatkvalitet och olika resultat har påvisats. Majoriteten av dessa studier har presenterat resultat vilka indikerar att större revisionsbyråer, ofta definierat som den dikotoma variabeln Big four eller Big six, ökar de reviderade företagens resultatkvalitet. Resultatet från den här studien är i linje med merparten av tidigare forskning och ger en indikation på att företag vilka revideras av Big four har lägre förekomst av diskretionära periodiseringarna och därmed högre resultatkvalitet. Effekten som påvisas är dock inte lika stor som förväntat, möjliga förklaringar för detta diskuteras vidare i studien.

No description available.

Resultatmanipulering är ett ämne inom redovisning som innebär att redovisningen inte återspeglar företagets ekonomiska verklighet och därmed inte följer regelverket, vilket kan skapa problem. Forskning visar att det förekommer mer indikationer på resultatmanipulering året innan bolagsskatten sänks för att minimera skatteinbetalningen. Revisorn ska kontrollera att företagets årsredovisning är i enlighet med regelverken. År 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige, vilket exempelvis har lett till ökade formaliafel i årsredovisningarna. Ett annat ämne som diskuteras i samhället är jämställdheten mellan män och kvinnor. I Sverige har en majoritet av de privata företagen en manlig VD och eftersom bland annat social role theory poängterar att de finns olika könsroller kan könet på företagets VD få betydelse för bolagen. Detta examensarbete kommer att kombinera dessa två problem och undersöka om det finns ett samband mellan könet på företagets VD och/eller revisor samt indikationen på resultatmanipulering. För att besvara syftet utgår examensarbetet från privata aktiebolag i Malmö, Helsingborg och Lund med en nettoomsättning mellan 500 000 kronor och 10 miljoner kronor. Vidare har årsredovisningar samlats in för åren 2010-2014. För att mäta indikationen på resultatmanipulering används diskretionära periodiseringar beräknade utifrån den modifierade Jones-modellen. Insamlad data visar att majoriteten av företagen har en manlig VD eller manlig revisor samt att majoriteten av företagen har revision. Vidare genomförs två regressioner för att kunna undersöka både reviderade och icke reviderade företag. Bland de reviderade företagen visar resultatet ett statistiskt säkerställt samband mellan könet på företagets VD och indikationen på resultatmanipulering. Även ett statistiskt säkerställt samband visas mellan könet på företagets revisor och indikationen på resultatmanipulering samt mellan interaktionsvariabeln bestående av könet på företagets VD och revisor samt indikationen på resultatmanipulering. Mer specifikt visar resultatet indikationer på att en kvinnlig VD resultatmanipulerar mindre och detsamma gäller företag med en kvinnlig revisor. Detta skulle kunna indikera på att kvinnor är mindre riskbenägna samt mer konservativa. Däremot om företaget både har en kvinnlig VD och revisor förekommer indikationer på mer resultatmanipulering, vilket skulle kunna indikera på att två kvinnor får stöd av varandra för att fatta beslut. Regressionen för de icke reviderade företagen visar däremot inte något signifikant samband mellan könet på företagets VD och indikationen på resultatmanipulering. Detta skulle kunna bero på att det finns mindre kunskap inom redovisning i dessa företag eller att skillnaden i riskbenägenhet mellan manliga och kvinnliga entreprenörer är liten.

Denna uppsats ämnar undersöka om EU:s införande av obligatorisk revisorsrotation har påverkat kvaliteten på den revision som genomförs i svenska börsnoterade bolag. En kvantitativ ansats valdes för att undersöka om samband förelegat mellan revisionskvaliteten och obligatorisk revisorsrotation. Studien tar utgångspunkt i tidigare forskning som utgår från obligatorisk revisorsrotation i andra länder än Sverige och om detta hade ett samband med revisionskvaliteten för de undersökta företagen i det aktuella landet. En del av den tidigare forskning som presenteras argumenterar för att revisorsrotation har en positiv påverkan på revisionskvaliteten och andra hävdar det motsatta eller att den inte har någon effekt. Studien baseras på regressionsanalyser där samband mellan variabler kopplade till revisionskvalitet och revisorns oberoende undersöks. Resultaten indikerar på att obligatorisk revisorsrotation enligt de undersökta variablerna inte har haft en direkt påverkan på revisionskvaliteten. / This thesis aims to investigate whether the EU's introduction of mandatory auditor rotation has affected the quality of the audit carried out on Swedish listed companies. A quantitative approach was chosen to investigate whether there was a relationship between audit quality and mandatory auditor rotation. The study takes its point of departure from previous research based on mandatory auditor rotation in countries other than Sweden and whether this had a connection with the audit quality of the investigated companies in the country in question. Some of the previous research presented argues that auditor rotation has a positive impact on audit quality and others claim the opposite or that it has no effect. The study is based on regression analyzes where relationships between variables linked to audit quality and auditor independence are examined. The results indicate that mandatory auditor rotation according to the investigated variables has not had a direct impact on audit quality.

Titel: Resultatmanipulation i ekonomiska kriser? - En studie av svenska bolags resultatmanipulation under COVID-19 pandemin. Datum: 2 juni 2022 Författare: Shajwan Karimi & Ludvig Trolle Grzechnik Handledare: Roland Almqvist Nyckelord: Resultatmanipulation, COVID-19, diskretionära periodiseringar, modifierade Jones-modellen, statliga interventioner (omställningsstöd). Forskningsfråga: Återfinns det en högre nivå av resultatmanipulation under COVID-19? Föreligger det något samband mellan statliga interventioner och nivå av resultatmanipulation? Syfte: Syfte med uppsatsen är att undersöka om statliga bidrag som ges ut under ekonomiska kriser har inverkan på nivån av resultatmanipulation. Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod där årsredovisningsdata från 2010–2020 hämtats från 9191 svenska bolag och med hjälp av den modifierade Jones-modellen beräknas diskretionära periodiseringar. Vidare genomförs t-tester, korrelationstester och regressionsanalys för att undersöka samband för att svara på studiens syfte. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram utgörs av teori och tidigare forskning om redovisningskvalitet, den positiva redovisningsteorin, resultatmanipulation och statliga interventioner, revision och resultatkvalitet och den modifierade Jones-modellen. Resultat: Resultatet påvisar en generellt högre nivå av diskretionära periodiseringar under pandemiåret 2020. Dock återfinns ingen förhöjd nivå av manipulation i samband med statliga interventioner på branschnivå. Studien pekar på att resultatkvalitet snarare tenderar till att öka i takt med statliga bidrag.

Forskningsfrågor: (1) Beskriva hur byrårotation påverkar revisionskvaliteten. (2) Utforska en indikation på om krav på en obligatorisk byrårotation ärnågot som bör införas för privata aktiebolag. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur byrårotation påverkarrevisionskvaliteten i svenska publika aktiebolag. Metod: Data från årsredovisningar har samlats in och analyserats genom denmodifierade Jones-modellen för att estimera revisionskvaliteten. Slutsats: Studien visar att det inte finns ett signifikant samband mellanrevisionskvalitet och byrårotationer i svenska publika aktiebolag.När en byrårotation sker i ett aktiebolag leder det ej till högrerevisionskvalitet. / Research questions (1) Describe how audit firm rotation affects audit quality. (2) Explore an indication of whether mandatory audit firm rotationrequirements should be introduced for private limited companies. Purpose: The purpose of this study is to investigate how audit firm rotationaffects the audit quality of Swedish public listed companies. Method: Data from annual reports have been collected and analyzed using themodified Jones model to estimate the audit quality. Conclusion: This study shows that there is no significant relationship betweenaudit quality and audit firm rotations at Swedish public listedcompanies. When an audit firm rotation takes place in a public listedcompany, it does not lead to a higher audit quality.

Sammanfattning Titel: Resultatmanipulering bland svenska aktiebolag åren innan konkurs. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Mohammed Nader Hamidi och David NgodaHandledare: Jan SvanbergDatum: 2023 – januari Syfte: Studiens syfte är att undersöka om svenska aktiebolag resultatmanipulerarår innan konkurs och ifall de använder sig av en positiv eller negativresultatmanipulering år innan konkurs. Och om resultatmanipulering berorpå kapitalintensitet samt företagsstorlek under åren innan konkurs. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ undersökning där sekundärdata från åren2010–2020 samlats in från databasen Retriever Business. Denna studie har använt sig av den modifierade Jones-modellen för att mäta onormalaperiodiseringar som en proxy, för att mäta resultatmanipulering. SPSS ochExcel användes för att ta fram alla beräkningar, som är grunden tillstudiens resultat och slutsats. Resultat & slutsats Resultatet från denna undersökning till skillnad från tidigare studie visaratt svenska aktiebolag inte manipulerar resultat år innan konkurs.Dessutom har denna studie till skillnad från tidigare studier funnit attresultatmanipulering inte beror på kapitalintensitet samt företagsstorlekåren innan konkurs bland svenska aktiebolag. Bidrag: Denna undersökning kan bidra med en ökad förståelse för hurredovisningsnormerna kan utvecklas och reformeras för att stävjauppkomsten av resultatmanipulation för exempelvis reglerare ochinvesterare i Sverige. Fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning kan vara att exempelvis använda olikamodeller i mätningen av resultatmanipulation, detta för att få ett bredareperspektiv. Ett annat förslag kan vara att även använda svenskabörsnoterade aktiebolag i fortsatt forskning. Nyckelord: Diskretionära periodiseringar, Earnings management, konkurs, denmodifierade Jones-modellen, redovisning, periodiseringar.

Titel: Ägarkoncentration och earnings management i svenska börsnoterade bolag.  Nivå: Kandidat Författare: Maja Johansson och Helene Schramm  Handledare: Jan Svanberg Datum: Januari 2024 Syfte: Att undersöka det potentiella sambandet mellan ägarkoncentration och earnings management bland företag noterade på den svenska börsen. Metod: Detta är en kvantitativ studie som syftar till att mäta och kvantifiera fenomen genom en deduktiv ansats. För att genomföra studien har data samlats in både i form av vetenskapliga artiklar som legat till grund för uppsatsens teorikapitel, samt variabler som använts för att utföra de beräkningar som syftat till att besvara frågeställningen. Insamling av data har skett både genom urvalsföretagens årsredovisningar och databasen Refinitive Eikon. I denna studie har den modifierade Jones modellen använts för att beräkna diskretionära periodiseringar, som i denna studie är ett mått på earnings management.  Resultat & slutsats: För att testa studiens två hypoteser genomfördes en multipel linjär regression som visade ett positivt och signifikant samband mellan ägarkoncentration och diskretionära periodiseringar. Likaså upptäcktes ett positivt samband mellan avkastning på totalt kapital och diskretionära periodiseringar, medan skuldsättningsgrad och företagets storlek inte uppvisar något fastställt samband med diskretionära periodiseringar. Slutsatsen av denna studies resultat blir därför att det föreligger ett samband mellan ägarkoncentration och earnings management.   Bidrag: Denna uppsats bidrar till ytterligare kunskap kring ägarkoncentrationens påverkan på earnings management i en svensk kontext där det råder hög ägarkoncentration. Fortsatt forskning: En förlängning av denna studie skulle kunna innefatta forskning som undersöker effekterna av earnings management och att genom en kvalitativ metod undersöka hur intressenternas beslutsfattande påverkas av fenomenet.  Nyckelord: Earnings management, ägarkoncentration, ägarstruktur, den modifierade Jones modellen, Agency theory