Revisionsplikt har avskaffats i samtliga Europeiska länder förutom i Sverige och Malta. Enligt en undersökning utförd av Bo Svensson, är meningen delad huruvida ett avskaffande kan resultera i en minskad efterfråga av revision. Vidare menar utredningar att de intressenter, som lägger stor vikt vid att ett företag har blivit reviderat, har alltid möjlighet att undvika handel med företag som valt att inte bli reviderat. Vårt syfte är att utifrån ett revisorsperspektiv studera avskaffandet av revisionsplikt, dess påverkan på diverse intressenter samt eventuell förändring av revisorns roll och arbetsuppgifter. Våra avgränsningar är främst vårt urval, vilket resulterade i de tre marknadsledande revisionsbyråerna i respektive land. Vi har i vår undersökning kommit fram till att revisorns arbetsuppgifter mer och mer övergår till att inkludera rådgivararbete till dess intressenter. Dock kvarstår kontrollbehovet hos diverse intressenter såsom kreditinstitut, skattemyndigheter och ägare. Detta kontrollbehov resulterar i fortsatt värdesättande av revision, samt att det tilltänkta syftet med lagändringen (minskad administrativ börda) inte kan anses uppnådd. Vårt förslag till vidare forskning inkluderar intressenternas bakomliggande orsaker till frånval av revision. Finner de att revision förlorat sin tidigare starka kvalitetsstämpel alternativt upplever de nyttan av revision understiga de faktiska kostnaderna?

<p>Revisionsplikt har avskaffats i samtliga Europeiska länder förutom i Sverige och Malta. Enligt en undersökning utförd av Bo Svensson, är meningen delad huruvida ett avskaffande kan resultera i en minskad efterfråga av revision. Vidare menar utredningar att de intressenter, som lägger stor vikt vid att ett företag har blivit reviderat, har alltid möjlighet att undvika handel med företag som valt att inte bli reviderat.</p><p>Vårt syfte är att utifrån ett revisorsperspektiv studera avskaffandet av revisionsplikt, dess påverkan på diverse intressenter samt eventuell förändring av revisorns roll och arbetsuppgifter.</p><p>Våra avgränsningar är främst vårt urval, vilket resulterade i de tre marknadsledande revisionsbyråerna i respektive land.</p><p>Vi har i vår undersökning kommit fram till att revisorns arbetsuppgifter mer och mer övergår till att inkludera rådgivararbete till dess intressenter. Dock kvarstår kontrollbehovet hos diverse intressenter såsom kreditinstitut, skattemyndigheter och ägare. Detta kontrollbehov resulterar i fortsatt värdesättande av revision, samt att det tilltänkta syftet med lagändringen (minskad administrativ börda) inte kan anses uppnådd.</p><p>Vårt förslag till vidare forskning inkluderar intressenternas bakomliggande orsaker till frånval av revision. Finner de att revision förlorat sin tidigare starka kvalitetsstämpel alternativt upplever de nyttan av revision understiga de faktiska kostnaderna?</p>

<p>Diskussionerna kring om Sverige ska ha revisionsplikt för små aktiebolag är idag omfattande. EG:s fjärde direktiv lämnar utrymme för medlemsländerna att själva besluta om revisionsplikten ska beröra även de små bolagen. Efter att Danmark och Finland nyligen valt att avskaffa revisionsplikten är det i dagsläget endast Sverige och Malta som har valt att hålla revisionsplikten obligatorisk för samtliga aktiebolag. Huvudargumenten för att bibehålla revisionsplikten för små bolag har varit att revision medför trovärdighet i årsredovisningarna, motverkar brottslighet och att Sverige har ett komplicerat regelverk. Konsekvenserna av att ha revisionsplikt medför dock stora kostnader för de små bolagen. Då nya internationella regler, som är avsedda för stora bolag, är på väg att implementeras kommer de små bolagen ytterligare att drabbas. Utöver stora kostnader för små bolag diskuteras även harmoniseringen med de resterande EU-länderna. Kan de så kan väl vi? Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vilka tänkbara utfall avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige skulle medföra ur intressenternas synvinkel. Detta genom att föra en jämförande diskussion om relevanta likheter och skillnader mellan Sverige, Danmark och Storbritannien efter att ha analyserat effekterna av motsvarande åtgärd i de två sistnämnda länderna. För att försöka förutse vilka konsekvenser avskaffning av revisionsplikten kan ha har vi i vår uppsats valt att genom en ren teoretisk litteraturstudie jämföra Sverige med Danmark, detta eftersom Danmark, utöver att de har liknande revisionsregler och har haft en liknande diskussion kring revisionspliktens existens som Sverige, nyligen avskaffat revisionsplikt för små aktieselskab samt anpartsselskab. Vi har valt att i huvudsak använda oss av agentteorin och stakeholder theory som grund till vår uppsats. Det som framkommit av studien är att ett avskaffande av revisionsplikten inte medför några radikala förändringar. I Danmark har endast 2 % av de berörda bolagen, valt att avskaffa revisionen. I Sverige förväntas det ske ett liknande utfall. En av de största anledningarna till att små bolag behåller revision är att de vill ge en rättvisande och trovärdig bild utåt för intressenterna, främst kreditgivarna. Det har dock visat sig att det är en eftersläpande effekt i avskaffningen, dvs. att fler och fler bolag avstår från revision med åren. Detta medför att agentteorin inte stämmer så bra i detta fall eftersom små företag även fortsättningsvis väljer revision. Detta i sin tur gör att stakeholder theory fortsättningsvis blir hållbar då alla intressenter får samma mängd information. Oavsett om revisionsplikten nu försvinner eller inte i Sverige så efterfrågas nya, förenklade regler. Sverige behöver, precis som Danmark, nya regler för de små bolagen då de internationella reglerna som implementeras för att få ett harmoniserat EU, i huvudsak är riktade mot stora bolag. Dessa regler är alldeles för komplicerade och bitvis överflödiga för små aktiebolag.</p>

Diskussionerna kring om Sverige ska ha revisionsplikt för små aktiebolag är idag omfattande. EG:s fjärde direktiv lämnar utrymme för medlemsländerna att själva besluta om revisionsplikten ska beröra även de små bolagen. Efter att Danmark och Finland nyligen valt att avskaffa revisionsplikten är det i dagsläget endast Sverige och Malta som har valt att hålla revisionsplikten obligatorisk för samtliga aktiebolag. Huvudargumenten för att bibehålla revisionsplikten för små bolag har varit att revision medför trovärdighet i årsredovisningarna, motverkar brottslighet och att Sverige har ett komplicerat regelverk. Konsekvenserna av att ha revisionsplikt medför dock stora kostnader för de små bolagen. Då nya internationella regler, som är avsedda för stora bolag, är på väg att implementeras kommer de små bolagen ytterligare att drabbas. Utöver stora kostnader för små bolag diskuteras även harmoniseringen med de resterande EU-länderna. Kan de så kan väl vi? Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vilka tänkbara utfall avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige skulle medföra ur intressenternas synvinkel. Detta genom att föra en jämförande diskussion om relevanta likheter och skillnader mellan Sverige, Danmark och Storbritannien efter att ha analyserat effekterna av motsvarande åtgärd i de två sistnämnda länderna. För att försöka förutse vilka konsekvenser avskaffning av revisionsplikten kan ha har vi i vår uppsats valt att genom en ren teoretisk litteraturstudie jämföra Sverige med Danmark, detta eftersom Danmark, utöver att de har liknande revisionsregler och har haft en liknande diskussion kring revisionspliktens existens som Sverige, nyligen avskaffat revisionsplikt för små aktieselskab samt anpartsselskab. Vi har valt att i huvudsak använda oss av agentteorin och stakeholder theory som grund till vår uppsats. Det som framkommit av studien är att ett avskaffande av revisionsplikten inte medför några radikala förändringar. I Danmark har endast 2 % av de berörda bolagen, valt att avskaffa revisionen. I Sverige förväntas det ske ett liknande utfall. En av de största anledningarna till att små bolag behåller revision är att de vill ge en rättvisande och trovärdig bild utåt för intressenterna, främst kreditgivarna. Det har dock visat sig att det är en eftersläpande effekt i avskaffningen, dvs. att fler och fler bolag avstår från revision med åren. Detta medför att agentteorin inte stämmer så bra i detta fall eftersom små företag även fortsättningsvis väljer revision. Detta i sin tur gör att stakeholder theory fortsättningsvis blir hållbar då alla intressenter får samma mängd information. Oavsett om revisionsplikten nu försvinner eller inte i Sverige så efterfrågas nya, förenklade regler. Sverige behöver, precis som Danmark, nya regler för de små bolagen då de internationella reglerna som implementeras för att få ett harmoniserat EU, i huvudsak är riktade mot stora bolag. Dessa regler är alldeles för komplicerade och bitvis överflödiga för små aktiebolag.

What we have come to is that confidence, knowledge and quality is paramount but that other factors also matter. The other factors that were mentioned were, control legitimacy, time savings and experience. It is important for the owners that the financial information contains high quality, and it is a key factor that whoever controls the information have great knowledge about law and accounting; an auditor.

<p>Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige så har lagar och regler skärpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gälla 1 juli 2005, då gällde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvärde på över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag på den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre såväl som de större företagen på börsen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur de företag som börjat följa den reviderade koden har påverkats av den, om företagen har fått ökade kostnader på grund av koden samt om koden har medfört förändringar för dem.</p><p>Den metod som används för att undersöka syftet är kvalitativa studier genom intervjuer med VD eller ekonomichef på företag, eftersom de har god kunskap om företagets bolagsstyrning. Företagen som kontaktades för intervju var slumpmässigt utvalda företag i Uppsala- och Stockholmsområdet, 10 företag kontaktades och fem tackade ja. Efter en avbokning blev det slutligen fyra intervjuer.</p><p>De intervjuade företagen ser ingen direkt fördel med koden för deras eget företag, däremot kan de se att den är bra ur aktieägarnas synpunkt. Koden har inte medfört några direkta kostnader för de intervjuade företagen, inte heller några stora förändringar då mycket efterföljdes innan. Implementeringen av koden handlade mest om att dokumentera det som redan gjordes i företagen och innebar därför inte några direkta förändringar för företagen.</p><p>De förändringar som gjorts av den ursprungliga koden har gjort att den nya reviderade koden har blivit urvattnad och inte så meningsfull. Kanske borde det finnas någon organisation som efterser om koden efterföljs, och att brott mot koden beläggs med sanktioner.</p>

Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige så har lagar och regler skärpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gälla 1 juli 2005, då gällde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvärde på över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag på den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre såväl som de större företagen på börsen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur de företag som börjat följa den reviderade koden har påverkats av den, om företagen har fått ökade kostnader på grund av koden samt om koden har medfört förändringar för dem. Den metod som används för att undersöka syftet är kvalitativa studier genom intervjuer med VD eller ekonomichef på företag, eftersom de har god kunskap om företagets bolagsstyrning. Företagen som kontaktades för intervju var slumpmässigt utvalda företag i Uppsala- och Stockholmsområdet, 10 företag kontaktades och fem tackade ja. Efter en avbokning blev det slutligen fyra intervjuer. De intervjuade företagen ser ingen direkt fördel med koden för deras eget företag, däremot kan de se att den är bra ur aktieägarnas synpunkt. Koden har inte medfört några direkta kostnader för de intervjuade företagen, inte heller några stora förändringar då mycket efterföljdes innan. Implementeringen av koden handlade mest om att dokumentera det som redan gjordes i företagen och innebar därför inte några direkta förändringar för företagen. De förändringar som gjorts av den ursprungliga koden har gjort att den nya reviderade koden har blivit urvattnad och inte så meningsfull. Kanske borde det finnas någon organisation som efterser om koden efterföljs, och att brott mot koden beläggs med sanktioner.

År 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige vilket gör att det numera är frivilligt för dessa bolag att ha en revisor. Det är kombinationen av Sveriges låga gränsvärden för undantagande av revisionsplikt, samt avsaknaden på tidigare forskning i en svensk kontext som motiverar denna studie. I denna undersökning, som bygger på ett slumpmässigt urval av 400 svenska små bolag, testas faktorer som i utländska studier tidigare funnits påverka efterfrågan på frivillig revision. Detta görs för att se om samma samband finns i Sverige. Vi förutspår att efterfrågan på revision påverkas av företagets storlek, skuldsättningsgrad, risk och ålder. Undersökningen gav signifikant stöd för att företagets ålder påverkar efterfrågan på revision, begränsat stöd för att företagets storlek och risk påverkar efterfrågan på revision och inget stöd för att företagets skuldsättningsgrad påverkar efterfrågan på revision.

Syftet med vår uppsats är att kartlägga betydelsen av revisionspliktens avskaffande för små bolag utifrån tre intressentgruppers perspektiv. Vi vill bidra till en ökad helhetsförståelse för det samspel som råder mellan bankerna, små bolag och revisionsbyråer i en Boråskontext då vi anser att kvalitativ forskning kring detta samspel idag saknas. För att besvara uppsatsens syfte formulerades tre avgränsande forskningsfrågor.Uppsatsen är kvalitativ med en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv. Empirinsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med små bolag, banker och revisionsbyråer. Det empiriska materialet har satts i relation till de potentiella konsekvenserna av revisionspliktens avskaffande som regeringen angivit. Med hjälp av den vetenskapliga litteraturen har de skillnader och likheter som kunnat observeras problematiserats. Agentteorin, signalteorin och intressentteorin har använts som förklaringar till det problematiseringen resulterade i.Revisionspliktens avskaffande för små bolag har fått de små bolagen att göra mer medvetna val i deras tillvägagångssätt för att uppnå kvalitet på de finansiella rapporterna. Den frivilliga revisionen har fått de små bolagen att bli mer medvetna om vad revision faktiskt innebär samt börjat utforska olika möjligheter till att modifiera eller ersätta den. Det ändrade förhållandet till revisorn samt de små bolagens förmåga att uppnå kvalitet på deras finansiella rapporter har haft en varierande inverkan på hur bankerna ser på de små bolagens finansiella rapporter. Två av bankerna i uppsatsen har valt att lägga mindre fokus på de finansiella rapporterna medan den tredje banken har infört ett revisionskrav. Det kan konstateras att de små bolagen efter revisionspliktens avskaffande förväntar sig rådgivning i större utsträckning från deras revisorer vilket revisionsbyråerna har anpassat sig efter genom att tillämpa olika strategier. / This essay analyzes the significance of the repeal of mandatory audits from three perspectives. We hope to improve understanding of the relationships among banks, small companies and auditing firms in Borås, Sweden. We believe that there is a lack of research of this issue to address the purpose of the thesis. Three questions were formulated.The thesis was conducted by using a qualitative research method with an abductive approach and a hermeneutic perspective for interpretation. The empirical data collection was made through semi-structured interviews with small companies, banks and auditing firms. The empirical data is compared with the potential consequences of the repeal of the mandatory audit stated by the government. By using scientific literature the differences and similarities were identified and analyzed. Agency theory, signaling theory and the stakeholder theory were used as explanations for the similarities and differences that were revealed.The repeal of the mandatory audit has led to small companies making more conscious decisions regarding achieving financial statements with high quality. The repeal made small companies more aware of what an audit actually means and made them think about its’ actual use. This has also led them to explore options such as doing without audits or changing the auditors work assignment. The changing relationship between the auditors and the small companies as well as the small companies methods of achieving financial statements with high quality has had a varying effect on the banks. Two of the banks in our thesis have chosen to focus on the loan’s purpose as well as the person seeking to borrow money while the third bank has introduced an audit requirement. One of the conclusions in our thesis is that small companies after the repeal of the audit to a greater extent expect counseling from their auditors. The auditing firms presented three different strategies for how they were adapting to this new demand. The language in the thesis is in Swedish

Small and recently started-up organizations find it hard to acquire external capital from financial institutions, such as banks, venture capitalists and private investors. Information asymmetry is the main reason behind this financial gap, from both a demand-side and supply-side standpoint. However, small organizations and start-ups do not need financiers to launch themselves, and the solution to the financial shortages is not necessarily by financial means. By being creative, resources can be acquired through different means, known in research as financial bootstrapping. Previous studies have been focusing on bootstrapping application in companies, and have not included any kind of associations in their investigations. This thesis aims to enlighten the area of bootstrapping usage in associations while comparing similarities and differences with companies. The thesis will also provide a base of knowledge for the collaboration company Coompanion, who requested to increase their understanding within the area of financial bootstrapping. A survey was conducted and 44 responses were received with a mixture of companies and associations. The survey included questions regarding the organizational profile, personal profile and handling of finance. The interactive questionnaire was distributed to the managers by email and the data gathered from the respondents was inserted and analyzed using Excel, SPSS and Gretl. The results demonstrate that organizations prefer internally generated money as a first resort before using external finance, consequently following the theories of pecking order. Organizations that need more capital are inclined to use more bootstrapping techniques compared to organizations with no need for further capital. The survey indicates that some bootstrapping methods are more commonly used, such as: Same terms of payment to all customers, Best terms of payment from suppliers, Buy used equipment instead of new, Sell on credit to customers, Make customers pay through installments on ongoing work and Obtain some kind of subsidy.