Syftet med vår uppsats är att kartlägga betydelsen av revisionspliktens avskaffande för små bolag utifrån tre intressentgruppers perspektiv. Vi vill bidra till en ökad helhetsförståelse för det samspel som råder mellan bankerna, små bolag och revisionsbyråer i en Boråskontext då vi anser att kvalitativ forskning kring detta samspel idag saknas. För att besvara uppsatsens syfte formulerades tre avgränsande forskningsfrågor.Uppsatsen är kvalitativ med en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv. Empirinsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med små bolag, banker och revisionsbyråer. Det empiriska materialet har satts i relation till de potentiella konsekvenserna av revisionspliktens avskaffande som regeringen angivit. Med hjälp av den vetenskapliga litteraturen har de skillnader och likheter som kunnat observeras problematiserats. Agentteorin, signalteorin och intressentteorin har använts som förklaringar till det problematiseringen resulterade i.Revisionspliktens avskaffande för små bolag har fått de små bolagen att göra mer medvetna val i deras tillvägagångssätt för att uppnå kvalitet på de finansiella rapporterna. Den frivilliga revisionen har fått de små bolagen att bli mer medvetna om vad revision faktiskt innebär samt börjat utforska olika möjligheter till att modifiera eller ersätta den. Det ändrade förhållandet till revisorn samt de små bolagens förmåga att uppnå kvalitet på deras finansiella rapporter har haft en varierande inverkan på hur bankerna ser på de små bolagens finansiella rapporter. Två av bankerna i uppsatsen har valt att lägga mindre fokus på de finansiella rapporterna medan den tredje banken har infört ett revisionskrav. Det kan konstateras att de små bolagen efter revisionspliktens avskaffande förväntar sig rådgivning i större utsträckning från deras revisorer vilket revisionsbyråerna har anpassat sig efter genom att tillämpa olika strategier. / This essay analyzes the significance of the repeal of mandatory audits from three perspectives. We hope to improve understanding of the relationships among banks, small companies and auditing firms in Borås, Sweden. We believe that there is a lack of research of this issue to address the purpose of the thesis. Three questions were formulated.The thesis was conducted by using a qualitative research method with an abductive approach and a hermeneutic perspective for interpretation. The empirical data collection was made through semi-structured interviews with small companies, banks and auditing firms. The empirical data is compared with the potential consequences of the repeal of the mandatory audit stated by the government. By using scientific literature the differences and similarities were identified and analyzed. Agency theory, signaling theory and the stakeholder theory were used as explanations for the similarities and differences that were revealed.The repeal of the mandatory audit has led to small companies making more conscious decisions regarding achieving financial statements with high quality. The repeal made small companies more aware of what an audit actually means and made them think about its’ actual use. This has also led them to explore options such as doing without audits or changing the auditors work assignment. The changing relationship between the auditors and the small companies as well as the small companies methods of achieving financial statements with high quality has had a varying effect on the banks. Two of the banks in our thesis have chosen to focus on the loan’s purpose as well as the person seeking to borrow money while the third bank has introduced an audit requirement. One of the conclusions in our thesis is that small companies after the repeal of the audit to a greater extent expect counseling from their auditors. The auditing firms presented three different strategies for how they were adapting to this new demand. The language in the thesis is in Swedish

Det har blivit allt mer viktigt för företag att ta ansvar inom områdena miljö, ekonomi och samhälle. Företag använder sig av CSR-kommunikation för att visa vilka handlingar de vidtar för att uppfylla dessa förväntningar och erhålla legitimitet. Det förekommer dock att CSR-kommunikationen inte överensstämmer med verkligheten. Det skapas då ett gap mellan företagens symboliska och substantiva handlingar, vilket benämns som CSR-decoupling. Företag i USA kontra Västeuropa befinner sig på olika marknader när det kommer till företagskulturer. Denna studie syftar därför till att undersöka användandet av CSR-decoupling i USA och Västeuropa. Studien undersöker även verkställande direktörens makt och intressenternas krav för att se om dessa faktorer påverkar användandet av CSR-decoupling. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som bygger på data bestående av amerikanska börsnoterade företag och västeuropeiska börsnoterade företag. Hypoteserna besvaras utifrån tidigare forskning och resultatet från en regressionsanalys samt t-test. Resultatet från regressionsanalysen visar att användandet av CSR-decoupling är större i USA än i Västeuropa, medan t-testet visar det motsatta. Av studien kunde inget samband fastställas mellan verkställande direktörens makt och CSR-decoupling. Resultatet visade däremot ett positivt samband mellan intressenternas krav och CSR-decoupling, samt att västeuropeiska börsnoterade företag påverkas mer av intressenternas krav när det kommer till användandet av decouplingstrategier. / It has become increasingly important for companies to take responsibility in the areas of environment, economy and society. Companies use CSR-communication to show what actions they are taking to meet these expectations and gain legitimacy. However, it happens that CSR-communication does not correspond to reality. This creates a gap between the companies' symbolic and substantive actions, which is referred to as CSR-decoupling. Companies in the U.S versus Western Europe are in different markets when it comes to corporate cultures. This study therefore aims to research the use of CSR-decoupling in the United States and Western Europe. We also examine the CEO's power and stakeholder requirements to see if these factors affect the use of CSR-decoupling. The study is a quantitative cross-sectional study based on data consisting of U.S listed companies and Western European listed companies. The hypotheses are answered based on previous research and the results of a regression analysis and t-test. The results from the regression analysis show that the use of CSR-decoupling is greater in the U.S than in Western Europe, while the t-test show the opposite. From the study, no statistical relationship could be established between the CEO's power and CSR-decoupling. The result, on the other hand, showed a positive statistical relationship between stakeholder requirements and CSR-decoupling, and that Western European listed companies are more affected by stakeholder requirements when it comes to the use of decoupling strategies.