Bakgrund och problem: Alla små aktiebolag har utbyten med olika intressenter och varje utbyte innebär en viss transaktionskostnad. Revisorns funktioner sänker denna transaktionskostnad genom att minska osäkerheten. När revisorn plockas bort från utbytena riskerar transaktionskostnaderna att förändras. De kan öka, minska eller omfördelas till den andra utbytesparten. Syfte: Studiens syfte är att utreda vilka effekter avskaffandet av revisionsplikten har fått på kostnaderna för utbyten mellan små aktiebolag och deras intressenter. Metod: I studien tillämpas en deduktiv ansats. Först gjordes en förstudie med fem personer från var och en av intressentgrupperna: ägare, långivare, leverantörer och kunder. En intervju genomfördes med en person på Skatteverket. Sedan skickades enkäter ut till olika intressentgrupper. Slutsatser: Vår studie antyder att revisorn spelar en viss roll för långivarna och Skatteverket, men revisorn verkar inte ha så stor betydelse för kunder och leverantörer. I utbytena med de små aktiebolagen utan revisor finns det andra faktorer som väger tyngre för leverantörer och kunder. Transaktionskostnaderna är därmed oförändrade i de små aktiebolagens utbyte med leverantörer och kunder. Däremot indikerar studien att transaktionskostnaden har ökat i utbytet mellan de små aktiebolagen och deras långivare. För små aktiebolag utan revisor verkar kostnaden för revision i stort sett försvunnit helt. Vår studie antyder att en del av revisorns funktioner har förstatligats. Revisorns funktion externaliserades från de små aktiebolagen men internaliserades av Skatteverket, som bland annat fått ökade befogenheter sedan revisionsplikten avskaffades.

<p>I Sverige har samtliga aktiebolag revisionsplikt, vilket innebär att en revisor granskar ett företags verksamhet. Redovisning och revision tillfredsställer olika informationsbehov för företagens intressenter t.ex. bank och skattemyndighet.</p><p>På uppdrag av regeringen har en utredning utförts som föreslår avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag. Motivet är att dessa företag skall undvika kostandena för revisionsarvode för att uppnå bättre lönsamhet. Om förslaget tillämpas kommer 96 % av Sveriges aktiebolag att stå inför frivillig revision. Det råder oenighet kring frågan. En del ser det som en framgång, medan andra ser en risk med förslaget.</p><p>Författarna har valt att studera revisionspliktens avskaffande ur två aktörers/intressenters perspektiv, Swedbank och Skatteverket. Frågeställningarna är att beskriva Swedbanks kreditgivningsprocess och Skatteverkets kontrollprocess samt att förutse konsekvenserna som kan uppstå vid avskaffandet. Empirin bygger på en kvalitativ ansats, där lämpliga personer från både aktörerna intervjuats.  Sekundär data har använts för att öka förståelsen och för att sätta det i förhållande till empirin.</p><p>Banken kräver underlag vid kreditbedömning. Underlagen utgör en grund för analys och beslut. Reviderad årsredovisning och revisorns underteckning är viktiga faktorer som utgör en kvalitetsstämpel för banken.</p><p>Skatteverket strävar efter att företag lämnar in korrekta inkomstdeklarationer. Med hjälp av olika kontroller görs ett urval av deklarationer, vilket granskas ytterligare. Även här uppfyller revisorn en funktion. Reviderade årsredovisningar är ett sätt att få korrekta inkomstdeklarationer, vilket minskar tiden för kontrollprocessen.</p><p>Efter avskaffandet tror Swedbank och Skatteverket att det skall uppstå förändringar. Båda har konstaterat att handläggningen blir tids - och kostnadskrävande. Vidare har varje aktör resonerat kring förändringar utifrån dennes perspektiv. Vad som författarna har framställt bygger på tolkningar och förståelse då förslaget inte har genomförts än.</p>

I Sverige har samtliga aktiebolag revisionsplikt, vilket innebär att en revisor granskar ett företags verksamhet. Redovisning och revision tillfredsställer olika informationsbehov för företagens intressenter t.ex. bank och skattemyndighet. På uppdrag av regeringen har en utredning utförts som föreslår avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag. Motivet är att dessa företag skall undvika kostandena för revisionsarvode för att uppnå bättre lönsamhet. Om förslaget tillämpas kommer 96 % av Sveriges aktiebolag att stå inför frivillig revision. Det råder oenighet kring frågan. En del ser det som en framgång, medan andra ser en risk med förslaget. Författarna har valt att studera revisionspliktens avskaffande ur två aktörers/intressenters perspektiv, Swedbank och Skatteverket. Frågeställningarna är att beskriva Swedbanks kreditgivningsprocess och Skatteverkets kontrollprocess samt att förutse konsekvenserna som kan uppstå vid avskaffandet. Empirin bygger på en kvalitativ ansats, där lämpliga personer från både aktörerna intervjuats.  Sekundär data har använts för att öka förståelsen och för att sätta det i förhållande till empirin. Banken kräver underlag vid kreditbedömning. Underlagen utgör en grund för analys och beslut. Reviderad årsredovisning och revisorns underteckning är viktiga faktorer som utgör en kvalitetsstämpel för banken. Skatteverket strävar efter att företag lämnar in korrekta inkomstdeklarationer. Med hjälp av olika kontroller görs ett urval av deklarationer, vilket granskas ytterligare. Även här uppfyller revisorn en funktion. Reviderade årsredovisningar är ett sätt att få korrekta inkomstdeklarationer, vilket minskar tiden för kontrollprocessen. Efter avskaffandet tror Swedbank och Skatteverket att det skall uppstå förändringar. Båda har konstaterat att handläggningen blir tids - och kostnadskrävande. Vidare har varje aktör resonerat kring förändringar utifrån dennes perspektiv. Vad som författarna har framställt bygger på tolkningar och förståelse då förslaget inte har genomförts än.

No description available.

<p>Titel: Redovisningskonsultens förändrade yrkesroll - orsakad av den avskaffade revisionsplikten</p><p> </p><p>Ämne: Företagsekonomi/Redovisning</p><p> </p><p>Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp</p><p> </p><p>Författare: Mimi Eriksson, men03015@student.mdh.se</p><p>Johanna Johansson, jjn06004@student.mdh.se</p><p>Diego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se</p><p> </p><p>Datum: 2009-05-29</p><p> </p><p>Handledare: Ann-Sofi Paul</p><p> </p><p>Problemformulering: Vilka möjliga konsekvenser kan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten medföra för redovisningskonsulternas yrkesroll?</p><p> </p><p>Syfte: Uppsatsen ämnar ta reda på vilka förändringar som kan uppkomma vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten för redovisningskonsulterna.</p><p> </p><p>Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med redovisningskonsulter, revisorer samt SRF och FAR SRS.</p><p> </p><p>Slutsats: Förändringarna kommer förmodligen till en början att gå långsamt fram för redovisningskonsulterna. Det som kan komma att ses är att redovisningskonsulten kan även få en mer affärsrådgivande roll. Konkurrensen kan komma att öka mellan revisorer och redovisningskonsulter då möjliga "jävsituationer" kan upphöra vilket leder till att revisorerna kan komma att öka utbudet av kombiuppdrag. Auktorisationen av redovisningskonsulten kommer att utvecklas för att skapa större trovärdighet i redovisningen.</p><p> </p><p>Nyckelord: Avskaffandet av revisionsplikten, redovisningskonsulter, revisorer,</p><p>konsekvenser</p>

<p>Hur kommer ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten att</p><p>påverka revisorer? Kommer efterfrågan på revision att förändras</p><p>och kommer några alternativa redovisnings- och revisionstjänster</p><p>att uppkomma?</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorer anser sig påverkas av revisionspliktens eventuella avskaffande. De slutsatser som framkom genom uppsatsen är att avskaffandet leder till ett gynnsammare företagsklimat. Många företag kommer att välja revision på frivillig basis. Avskaffandets övergångsperiod kommer att vara turbulent. Långsiktigt uppnås dock stabilitet, vilket innebär att det inte kommer ske några större förändringar på revisoryrket</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Titel: Avskaffandet av revisionsplikten – utifrån tre olika intressenters perspektiv</p><p>Nivå: Kandidat</p><p>Utgivningsår: 2010</p><p>Författare: Emanuel Vardi, Oscar Larsen och Thomas Karlsson</p><p>Handledare: Per Janze</p><p>Syfte: Syftet med den här studien är att ta reda på vilket sätt revisionsbyråerna (GrantThornton och KPMG), Skatteverket och bankerna (Handelsbanken och Nordea) skulle kunnapåverkas av avskaffandet av revisionsplikten. Vi ska även diskutera kring vilka förändringarsom kan komma att ske.</p><p>Metod: I den här studien har vi utgått från den kvalitativa metoden och vi har genomförtmuntliga intervjuer med revisionsbyråer, Skatteverket och banker.</p><p>Slutsats: Resultatet som vi har kunnat konstatera i den här studien är att det kommer att ske enförflyttning angående efterfrågan från revision till redovisning. De tre intressenternaförbereder sig för framtiden genom att ta fram nya riktlinjer i sitt arbete med aktiebolagen.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Uppföljning efter avskaffandet hur intressenterna har påverkats.Ett annat förslag är att undersöka huruvida aktiebolagen som inte kommer omfattas avrevisionsplikten valt bort revisionen eller inte.</p><p>Nyckelord: Revision, revisor, revisionsplikt, avskaffande, banker, revisionsbyrå, Skatteverket.</p>

SAMMANFATTNING Titel: Avskaffandet av revisionsplikten – utifrån tre olika intressenters perspektiv Nivå: Kandidat Utgivningsår: 2010 Författare: Emanuel Vardi, Oscar Larsen och Thomas Karlsson Handledare: Per Janze Syfte: Syftet med den här studien är att ta reda på vilket sätt revisionsbyråerna (GrantThornton och KPMG), Skatteverket och bankerna (Handelsbanken och Nordea) skulle kunnapåverkas av avskaffandet av revisionsplikten. Vi ska även diskutera kring vilka förändringarsom kan komma att ske. Metod: I den här studien har vi utgått från den kvalitativa metoden och vi har genomförtmuntliga intervjuer med revisionsbyråer, Skatteverket och banker. Slutsats: Resultatet som vi har kunnat konstatera i den här studien är att det kommer att ske enförflyttning angående efterfrågan från revision till redovisning. De tre intressenternaförbereder sig för framtiden genom att ta fram nya riktlinjer i sitt arbete med aktiebolagen. Förslag till fortsatt forskning: Uppföljning efter avskaffandet hur intressenterna har påverkats.Ett annat förslag är att undersöka huruvida aktiebolagen som inte kommer omfattas avrevisionsplikten valt bort revisionen eller inte. Nyckelord: Revision, revisor, revisionsplikt, avskaffande, banker, revisionsbyrå, Skatteverket.

Titel: Redovisningskonsultens förändrade yrkesroll - orsakad av den avskaffade revisionsplikten   Ämne: Företagsekonomi/Redovisning   Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp   Författare: Mimi Eriksson, men03015@student.mdh.se Johanna Johansson, jjn06004@student.mdh.se Diego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se   Datum: 2009-05-29   Handledare: Ann-Sofi Paul   Problemformulering: Vilka möjliga konsekvenser kan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten medföra för redovisningskonsulternas yrkesroll?   Syfte: Uppsatsen ämnar ta reda på vilka förändringar som kan uppkomma vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten för redovisningskonsulterna.   Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med redovisningskonsulter, revisorer samt SRF och FAR SRS.   Slutsats: Förändringarna kommer förmodligen till en början att gå långsamt fram för redovisningskonsulterna. Det som kan komma att ses är att redovisningskonsulten kan även få en mer affärsrådgivande roll. Konkurrensen kan komma att öka mellan revisorer och redovisningskonsulter då möjliga "jävsituationer" kan upphöra vilket leder till att revisorerna kan komma att öka utbudet av kombiuppdrag. Auktorisationen av redovisningskonsulten kommer att utvecklas för att skapa större trovärdighet i redovisningen.   Nyckelord: Avskaffandet av revisionsplikten, redovisningskonsulter, revisorer, konsekvenser

Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av revisionsberättelsen och revisionen i allmänhet samt att utreda vilka konsekvenser avskaffandet av revisionsplikten har haft på små aktiebolag, små och stora revisionsbyråer, banker, Skatteverket, Företagarna och Svenskt Näringsliv. Studien har skrivits utifrån en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen belyser olika perspektiv av det undersökta fenomenet och bidrar till djupare helhetsförståelse inom området efter avskaffandet av revisionsplikten. Studiens resultat visar att revisionsberättelsen bidrar med ett mervärde för företagen och dess intressenter men samtidigt att den, som den är utformad nu, inte passar för små aktiebolag eftersom den främst är skriven för större och noterade företag. Revisionsbyråerna är en av de intressenterna som har påverkats mest av reformen. Först och främst har införandet av reformen bidragit med att samtliga revisionsbyråer i studien har förlorat ett antal kunder. För det andra, kommer reformen att bli en pedagogisk utmaning för revisorer att faktiskt ställa om och tydliggöra nyttan med revision. Inga andra intressenter har påverkats i lika stor omfattning. Små aktiebolag är de självklara vinnarna av reformen, då dem har fått mer frihet och bättre förutsättningar att utveckla och driva sin verksamhet. En klar majoritet av respondenterna tycker att de allra minsta aktiebolagen, dvs. bolag med enkel företagsstruktur där ägaren och företagsledningen är samma person kan klara sig långt med en duktig redovisningsbyrå. Det lyfts även fram att det första steget, dvs. upprättanden av finansiella rapporten egentligen är viktigare än den externa granskningen när det gäller små aktiebolag.