Hur kommer ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten att påverka revisorer? Kommer efterfrågan på revision att förändras och kommer några alternativa redovisnings- och revisionstjänster att uppkomma? Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorer anser sig påverkas av revisionspliktens eventuella avskaffande. De slutsatser som framkom genom uppsatsen är att avskaffandet leder till ett gynnsammare företagsklimat. Många företag kommer att välja revision på frivillig basis. Avskaffandets övergångsperiod kommer att vara turbulent. Långsiktigt uppnås dock stabilitet, vilket innebär att det inte kommer ske några större förändringar på revisoryrket

Titel: Revisionens betydelse vid bankens kreditbedömning av små aktiebolag- med hänsyn till avskaffandet av revisionsplikten. Författare: Elmedina Bajramovic, Naida Bajramovic och Helena Ergul Bakgrund: Regeringen beslöt år 2010 om att avskaffa revisionsplikten för små bolag. Bland dessa företag är aktiebolag den mest betydande då dessa är mer framträdande i Sverige. Bakgrunden till denna lagändring var att det Europeiska rådet ville reducera de administrativa kostnaderna för små bolag. Redovisnings- och revisionskostnader är framförallt besvärliga för små bolag och därför skulle denna typ av företag gynnas av lagändringen. Avskaffandet av revisionsplikten kommer inte endast att påverka det lilla aktiebolaget utan även dennes intressenter. Kraven för kreditgivning kan komma att skärpas för de små aktiebolag som väljer att avskaffa revisionsplikten. Syftet: Studien syftar till att beskriva hur bankerna bedömer revisionens betydelse vid kreditbedömning av små aktiebolag. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. De fyra största bankerna (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank) i Sverige intervjuades. Intervjupersonerna är involverade vid kreditbedömning av små aktiebolag. Resultat: De intervjuade bankerna gör en helhetsbedömning av ett litet aktiebolag vid en kreditförfrågning. Kreditbedömningen består av fyra kriterier: företagsanalys, analys av övriga bedömningsfaktorer, analys av finansieringsmöjligheter samt analys av säkerhetskrav. Bankernas kreditbedömning varierar beroende på hur långvarig relation banken har haft till små aktiebolaget, lånets storlek samt vilken marknad bolaget verkar på. Bankerna ansåg att avskaffandet av revisionsplikten inte är den bästa lösningen på den administrativa kostnadsbördan som revisionsplikten innebär för små bolag. Revision har visat sig generera trygghet för bankerna då räkenskaperna är korrekta enligt lag. Revision har även visat sig minimera en del svårigheter som finns med bankernas kreditbedömning. Nyckelord: revision, små aktiebolag, kreditbedömning, agentteorin, avskaffandet av revisionsplikten, banken

Bakgrund & problem: Tobias Svanström har i sin doktorsavhandling utfört en studie om hur små och medelstora företag kommer att efterfråga och använda revision samt rådgivningstjänster efter avskaffandet av revisionsplikten. Svanströms studie visade att omkring 60 procent av samtliga företag kommer behålla revision trots att lagkrav saknas. Avskaffandet av revisionsplikten förväntades enligt angivelser från riksdagen beröra 70 procent av Sveriges företag vilket motsvarade omkring 250 000 små aktiebolag. År 2010 beslutade regeringen att avskaffa revisionsplikten för småföretag. Avskaffandet av revisionsplikten förändrade inte omfattning på revisionen och revisorns arbete, utan det blev avgörande för om företag fick välja bort revision. Avskaffandet av revisionsplikten är en extern förändring i lagstiftningen som driver företag i nya förhållanden. Företag tvingas anpassa sig och sätta sig in i förändringen för att bättre passa in i nya marknader med ny efterfrågan. Företag inom revisionsbranschen har minskat avsevärt sedan avskaffandet av revisionsplikten. Revisionsbyråer kan komma att avta och domineras av andra typer av rådgivningstjänster som förväntas bli ett viktigt och efterfrågat område inom branschen. Detta innebär att verksamheter som eftersträvar framgång måste anpassa sin verksamhet samt sätta in sig iförändringarna som sker. Syfte: Syftet är att utföra en uppföljande undersökning av Tobias Svanströms studie genom att undersöka hur små revisionsbyråer förändrats sedan avskaffandet av revisionsplikten avseende variablerna antalet anställda, omsättning och rörelsemarginal. Metod: Undersökningen har utgått från en kvantitativ forskningsmetod då årsredovisningar från år 2009 och 2013 har studerats och information har samlats in avseende revisionsbyråernas variabler antalet anställda, omsättning samt rörelsemarginal. Populationen består av små revisionsbyråer verksamma i regionerna Stockholms län, Småland och Norrland. Resultat och slutsats: Resultatet av undersökningen visade att förändringen av de studerade variablernaförändrats negativt men det fanns extremvärden som bidrog till största delen av minskningen. Förändringen varierade mellan revisionsbyråerna i samma region då det fanns både positiva ochnegativa förändringar. Mellan år 2009 och 2013 hamnade Sverige dessutom i en global finanskris som medförde lågkonjunktur och minskad sysselsättning vilket kan ha påverkat revisionsbyråernas antal anställda, omsättning och rörelsemarginal.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag i Sverige med avsikt att underlätta villkoren för de minsta företagarna. Kraven för frivillig revision är att företagen inte överstiger mer än ett av följande värden; högst tre anställda, nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor och balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor. Syftet med en revisor var att denne skulle generera trygghet och trovärdighet både internt och externt. Internt i företaget som har reviderats samt även externt för att minska osäkerheten för bolagets intressenter och att förstärka den finansiella informationen som tillförlitlig. Trygghet och trovärdighet används ofta gentemot banker vid kreditbedömning. Syftet med studien är att undersöka revisorns betydelse för bankernas kreditbedömning sju år efter att revisionsplikten avskaffats. Vilken betydelse har den för småföretag i Sverige sett ur bankernas perspektiv? Utöver revisorns betydelse vill jag studera vilka faktorer banker utgår ifrån när man gör sin kreditbedömning av småföretag och om det finns svårigheter kring kreditbedömningen. Utifrån en kvalitativ studie har sex banker/kreditgivare intervjuats där empiri samlats in för att svara på dessa forskningsfrågor. Studien visar att revisorn har betydelse vid bankernas kreditbedömning av småföretag efter avskaffandet av revisionsplikten. Revisorn fungerar som en kvalitetsstämpel där banken kan känna sig trygg i att siffrorna från den kvantitativa informationen stämmer samt att det skapar ett förtroende mellan kreditgivare och kredittagare.

Inledning För att minska små aktiebolags administrativa kostnader avskaffades revisionsplikten. Idag råder det delade meningar bland forskare om hur avskaffandet av revisionsplikten påverkat konkurrensen inom revisionsbranschen. Vissa forskare hävdar att genom avskaffandet av revisionsplikten borde små revisionsbyråers konkurrenskraft blivit svagare jämfört med de stora revisionsbyråernas. Då merparten av små revisionsbyråers klienter består av små aktiebolag. Samtidigt finns studier som stödjer det motsatta, nämligen att intäkterna har ökat för de små revisionsbyråerna efter att revisionsplikten avskaffats. Tidigare undersökningar har visat att det genomsnittliga priset på revisionstjänster har stagnerat sedan 2011, men även antalet auktoriserade revisorer har minskat. Detta ger skäl till att undersöka hur avskaffandet har påverkat utvecklingen av konkurrensen och konkurrenskraften för små och stora revisionsbyråer. Syftet med uppsatsen avser att beskriva och analysera avskaffandet av revisionspliktens påverkan på konkurrensen och konkurrenskraft inom revisionsmarknaden för små och stora revisionsbyråer.Metod Uppsatsen har använt sig av en kvantitativ forskningsstrategi som mäter konkurrenskraften genom att analysera lönsamheten och tillväxten. För att mäta revisionsbyråernas lönsamhet och tillväxt använder vi oss utav finansiella nyckeltal. För att samla in data till uppsatsens nyckeltal har vi studerat revisionsbyråernas årsredovisningar. Urvalet av revisionsbyråer som har valts ut för studien har som syfte att skapa en generaliserande bild av små och stora revisionsbyråer. Resultat Denna studies resultat visar att små revisionsbyråer har lyckats anpassa sig bättre efter yttre omständigheter som har påverkat revisionsbranschen. Samtidigt går det konstatera att de stora revisionsbyråerna fortfarande är väldigt dominanta och förhållandet mellan stora och små revisionsbyråer har stått sig förhållandevis sedan avskaffandet av revisionsplikten. Nyckelord Avskaffandet av revisionsplikten, konkurrens, konkurrenskraft, stora och små revisionsbyråer, nyckeltal

En ny lagförändring medförde att revisionsplikten avskaffades, vilket kom att beröra bådebolag och intressenter, såsom revisionsbolag, banker och myndigheter. Den borgerligaalliansen lämnade ett vallöfte år 2006 om avskaffad revisionsplikt och den 1 november år2010 blev revisionen frivillig för ungefär 250 000 småbolag. De krav som ställs för attbolag skall vara skyldiga att ha revisor är att de har mer än tre anställda, omsättningenskall vara mer än 3 miljoner kronor och balansomslutningen skall vara mer än 1,5miljoner kronor. Minst två av dessa krav måste vara uppfyllda.Revisionspliktens avskaffande är en fördel för de små bolagen, då det handlar omkostnadsbesparingar, men det kan också innebära en nackdel. När ett bolag väljer attavskaffa revisorn innebär det att Skatteverket kommer att ha mer kontroll och bolagetkanske inte anses vara lika förtroendefullt som när de anlitar en revisor. Det kan uppståoro då frågan om fler skatte- och bokföringsbrott uppkommer hos intressenterna. Vissasmå bolag kommer välja att ha kvar revisorn oavsett lagförändringen, då det är enkvalitetsstämpel och säkerhet när revisorn granskar och ger råd till bolaget.Studiens problemformulering lyder: Hur påverkas intressenternas förtroende för demindre bolag som väljer att inte använda revisor efter avskaffandet av revisionsplikten?Syftet med uppsatsen är att undersöka om intressenternas förtroende för bolagen harpåverkats efter avskaffandet av revisionsplikten. Ett kvalitativt tillvägagångssätt haranvänts i uppsatsen, där intervjuer har genomförts för att få en helhetsbild frånrespondenterna. Tidigare forskning har sammankopplats med intervjuerna för att kunnaanalysera svaren.Vår slutsats är att förtroendet inte kommer att bli sämre om bolagen har en långsiktigrelation med sin bank. Räkenskaper som är granskade av en revisor ellerredovisningskonsult kommer att ge en högre kvalitetsstämpel och förtroende. Detkommer däremot vara svårt att upptäcka ekobrott i bolag som döljer kvitton för revisorn.Banker och Skatteverket kommer att kunna kontrollera bolag mer, om det visar sig attekobrotten har ökat, vilket också leder till högre krav. Vi tror att många bolag kommer attha kvar revisorn för att det ger en trygghet och fördel vid krediter och affärer. / Program: Civilekonomprogrammet

Den 1 november 2010 trädde en ny lag i kraft och revisionsplikten för de små företagen avskaffades. För att företag skall kunna undvika revisorplikten måste de uppfylla två av dessa tre krav: Högst tre anställda. En balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor. En nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor.Avskaffandet av revisionsplikten berörde mer än 300 000 registrerade aktiebolag i Sverige. Av de nystartade bolagen väljer 76 procent att inte ha någon revisor men ser man till antalet aktiebolag totalt, nystartade och befintliga, är det endast 15 procent som slopar revisorn. Om man endast ser till de bolag som fanns innan reformen har 90 procent av bolagen valt att ha kvar sin revisor.Studiens problemformulering lyder enligt följande: Varför väljer små nystartade aktiebolag att ha en frivillig revision?Syftet med denna studie är att få en förståelse och beskriva små nystartade aktiebolags skäl till att välja en frivillig revision och på så sätt låta sig bli frivilligt granskad. Metoden som användes i studien var kvalitativ metod med en abduktiv ansats vilket gav oss möjlighet att växla mellan empiri och teori. Tre besöksintervjuer samt en telefonintervju med små nystartade aktiebolag i Borås genomfördes.Studiens slutsats är att de små nystartade aktiebolag upplever att revisorn medför nytta. Kvalité, tidsbesparing samt revisorns kunskap är de faktorer som bidrar till nyttan och som är avgörande i valet av att ha en revisor. Studien visar att avskaffandet av revisionsplikten är en positiv lagändring då företag fritt får välja om de vill ha revision eller inte. För de företag som väljer att granskas av en revisor kommer räkenskaperna och bokslutet få en kvalitetsstämpel, det vill säga en högre kvalité och större förtroende för de finansiella rapporterna. Studien visar att kostnaden för revision inte har någon större betydelse i företags val av att ha revision då fördelarna väger tyngre.

<p>The main issue: On the basis of the authors problem discussion has following questions came along: how will the closed companies be affected by a abolishing of demand on auditing? How could the abolishing of demand on auditing in Denmark and England relate to Swedish possible abolishing of auditing?</p><p>Purpose: The purpose of this paper is to examine and describe how closed companies stand to abolishing of demand on auditing and which affects they think they will get.</p><p>Method: The authors have chosen to use a qualitative method. With open questions can give space for discussions, which can give the authors better understanding. The empirical material consists of eight different closed companies. The subordinate data were collected before the interview occasion, this because to develop the interview questions.</p><p>Conclusion: The authors has come to a conclusion that larger the closed company is, the more of them will keep audit. There are some concerns that the tax authority will introduce time-consuming controls for those companies who does not have audit. The banks look at the auditing as a good basic data of companies financial possibilities but yet they can see that the credit possibilities from case to case and have to adjust to the market. The economics crime authority means that the economics crimes is the largest among the small companies, and the risk for that is bigger if the demand on auditing is going to abolish. The Economic Crimes will reduce if the companies learned more about auditing, in the same time, those that want to be involved with such crimes will anyway find other solutions.</p><p>In the paper it has been comparison with how the abolishing of demand on auditing has been in Denmark and England. There has been certain similarity with Sweden. The most companies in those named countries above, thinks that the cost for audit does not exceed the benefit. In Denmark, who recently has abolished the audit demand for small companies has yet no bigger differences, but a survey has claimed that this could change in a few years. England has had since 1993 an exception from the demand on auditing and it has appeared that most companies still keep the auditing in the firm; they mean it is an advantage for them. The advantage for these companies is that auditing provides a benefit and contributes to good public information for the society, which considers to be auditing target.</p><p>Keyword: Abolishing of Demand on auditing and closed companies</p> / <p>Problemformulering: Utifrån författarnas problemdiskussion har följande forskningsfrågor kommit fram: Hur kommer fåmansföretagen påverkas av ett avskaffande av revisionsplikten? Hur kommer Danmark och Englands avskaffade revisionsplikt kunna relateras till Sveriges eventuella avskaffande av revisionsplikten?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur fåmansföretagen själva ställer sig till avskaffandet av revisionsplikten och vilka effekter de tror att det kommer att ge för dem.</p><p>Metod: Författarna har valt att utgå utifrån en kvalitativ metod i denna uppsats. Genom öppna frågor kan det ge fler möjligheter för en djupare diskussion, vilket ger författarna bättre förståelse. Det empiriska materialet består av åtta fåmansföretag. Sekundära data samlades in innan intervjutillfällena, detta för att utveckla intervjufrågorna.</p><p>Slutsats: Författarna har kommit fram till att desto större fåmansföretag det rör sig om, desto fler av dem kommer att behålla revisionen. Det finns oro för att Skatteverket skall införa tidsödande kontroller för de företag som inte har revision. Bankerna ser revisionen som ett bra underlag på företagens finansiella möjligheter men ser dock på kreditmöjligheterna från fall till fall och måste även anpassa sig till sin marknad. Ekobrottsmyndigheten menar att ekobrott är störst bland de minsta företagen och att risken för ekobrott är större om revisionsplikten avskaffas. Det anses att vetskapen om revision gör att ekobrotten minskar, samtidigt som det sägs att de som vill syssla med ekobrott finner andra lösningar.</p><p>Kostnaden för revisionen överstiger inte nyttan i de flesta företag och detta gäller även i Danmark och England. Danmark, som nyligen har avskaffat revisionsplikten för små företag har ännu inte fått några större skillnader, men en undersökning visar att detta kan förändras längre fram i tiden. England har sedan 1993 haft undantag från revisionsplikt för små företag och det har visat sig att flesta företag ändå behåller revisionen i företaget, då de anser att det är en fördel. Fördelen för dessa företag innebär att revisionen tillför en nytta och bidrar till en bra offentlig information för samhället, som anses vara revisionens främste intressent.</p><p>Nyckelord: Revisionsplikt och fåmansföretag</p>

På grund av avskaffandet av revisionsplikten som började gälla den 1 november år 2010 kan idag små företag välja bort sin revision. 250 000 av Sveriges företag är enligt lag berättigade att själva välja vilka revisorstjänster de är i behov av samt i vilken omfattning. För att banker ska bevilja lån till små företag krävs det en säkerhet som speglar företagens förmåga att betala kommande räntor och amorteringar. Säkerheten ligger i granskade revisioner och när de blir frivilliga kan tillförlitligheten minska. Metoden som använts är kvalitativ och har utformats via personliga intervjuer med banker och revisionsbyråer. Syftet med studien är att beskriva effekten av avskaffandet av revisionsplikten på bankers utlåningsprocess till mindre företag. Frågeställning: •Är bankerna villiga att bevilja utlåning av krediter till små företag utan revisor? •Finns det någon information som kan ersätta reviderade räkenskaper? •Har långa relationer någon påverkan på bankers kreditbedömningsprocess? •Hur ser revisionsbyråerna på avskaffandet av revisionsplikten? Slutsatser: Majoriteten av bankerna är villiga att bevilja kredit till företag utan revision. Dock krävs fler beslutskriterier för att bedöma ett företags återbetalningsförmåga. Långa relationer mellan bank och kund kan underlätta kreditbedömningsprocessen och förkorta beslutstiden. Det finns ingen information som helt kan substituera reviderade räkenskaper men bokslutsrapporter och personliga möten mellan bank och låntagare kan generera alternativ information. Revisionsbyråerna ser positivt på avskaffandet och är inte oroliga för kommande effekter. / Due to the abolition of the audit requirement which took effect on November 1 st 2010 small businesses can today opt out of its audit. 250 000 of all Swedish companies are legally entitled to choose the auditor services they need and to what extent. For banks to extend credit to small businesses they require a security that reflects the companies’ ability to pay for future debt servicing. The security lies in audited accounts and when they become optional the reliability may reduce. The method used is qualitative and has been designed through personal interviews with banks and accounting firms. The purpose of this study is to describe the effect of the abolition of the audit requirement on bank lending process for small business. Question formulation: •Are the banks willing to grant loans of credit to small business without auditor? •Is there any information that can substitute for audited accounts? •Have long relationships any impact on banks’ credit assessment process? •What do the accounting firms think of the abolition of the audit requirement? Conclusions: The majority of banks are willing to extend credit to companies without audit. Nevertheless, more decision criteria are needed for assessing a company's ability to repay. Long-term relationships between banks and customers may facilitate the credit assessment process and shorten the decision time. There is no information that can completely substitute audited accounts but financial reporting and personal meetings between the bank and the borrower can generate alternative information. Audit offices welcome the removal and are not worried about future effects.

Aim/Objective: The purpose of this paper is to investigate and analyze the early effects that could arise between entrepreneurs and lenders in connection with the auditing requirement, which has now been abolished. Through, empirical data identify the impact from the credit provider’s perspective and small business perspective and then make an overall assessment. Method:The authors are to achieve the purpose for this thesis through the use of both primary and secondary data. Primary data gathered through interviews and secondary data in the form of earlier thesis as well as articles. Result and conclusion: Banks have not prepared for the change in connection with the abolition of the audit requirement. Lenders look at repayment ability as the most important aspect of giving credit. Lenders argue that small businesses will retain the auditor of the company, because it will help them when granting credit. Creditors reveal that alternative internal methods prevail over revised reports approved by an auditor. However, small businesses reevaluate the function of the revised financial information. Small businesses welcomed the abolition of the audit requirement in the introductory phase, because it provides more flexibility of their resources. Suggestions for future research: Our proposal for further research is to investigate the Swedish market's capacity to raise the levels of the requirements, and examine which companies will be effected. Also to clarify what level the limit should be and examine the impact on lending to small business with such a change. Contribution of the thesis: The thesis will give an idea of how small businesses perceive the abolition of the audit requirement and how it will affect the lenders' review and decision making in the case of loans to small businesses. The thesis is primarily aimed towards auditors, lenders and small businesses. / Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera de tidiga effekter som kan tänkas uppstå mellan småföretagare och kreditgivare i samband med att redovisningsplikten avskaffats. Genom den insamlade empirin klarlägga effekterna ur kreditgivarnas samt småföretagsperspektiv för att sedan göra en samlad bedömning. Metod: Författarna har använt sig av både primär och sekundär data för att uppnå uppsatsens syfte. Primär data i form av intervjuer, sekundär data i form av tidigare uppsatser och artiklar. Sammanfattning: Bankerna har inte förberett sig för förändringen i samband med avskaffandet av revisonsplikten. Kreditgivarna ser återbetalningsförmågan som den viktigaste aspekten vid kreditgivning. Kreditgivarna vill argumentera för att småföretagarna ska behålla revisorn i företaget, eftersom det underlättar deras arbete vid kreditgivning. Kreditgivarna upplyser att alternativa interna metoder väger tyngre vid en kreditbedömning än reviderade rapporter godkänd av en revisor. Parallellt som småföretagarna omvärderar självaste funktionen av reviderad ekonomisk information. Småföretagarna ser positivt på avskaffandet av revisionsplikten i introduktionsfasen, eftersom de skapar flexibilitet i deras resurser.       Förslag till forskning: Vårt förslag till vidare forskning är att undersöka den svenska marknadens förmåga att höja gränsvärdena för företagen, samt undersöka vilka företag som kommer att bli berörda. Klargöra till vilken nivå gränsvärdena bör anpassas och undersöka effekterna på utlåning till småföretag vid en sådan förändring. Uppsatsens bidra: Uppsatsen kommer att stärka uppfattning om hur småföretag förhåller sig till avskaffandet av revisionsplikten, samt hur det påverkar långivarnas utvärdering och beslutsfattande i samband med lån till småföretag. Den riktar sig främst till revisorer, kreditgivare och småföretag.