Bachelor thesis in business administration with emphasis in accounting and auditing. Spring term 2011, Mälardalens Högskola. Authors: Jim Hansson, Filip Sahl and Pererik Sewerin. Advisor: Lennart Bogg. Key words: Abolition of mandatory auditing, optional audit, auditor, audit. Title: The role of audit in a credit review - impact from the creditor's perspective Background: As of November 1st2010, auditing became optional for micro companies in Sweden. This leads to an opportunity for about 70 % of the joint-stock companies to choose whether or not to keep their auditors. Creditors are affected by this as they may receive a less trustworthy base to make a good credit review if many companies choose to proceed their accountings without the control of an auditor. Creditors have the option to require that companies are to be reviewed by auditors, while authorized accounting consultants may be a possible substitute as a quality control for the accountings. Purpose: The purpose of this thesis is to examine what impact optional audit has had in credit processes so far and look into alternative forms of reviews for businesses. Problem definition: • Does auditing simplify for the creditors in a credit review? • Is there some kind of accounting that could be a substitute for the audit? Method: The study is qualitative in character through six interviews. Five interviews with creditors and one with SRF. Thereafter, the empirical evidence is analyzed together with the frame of reference. Result and conclusions: The creditors have not changed their practices significantly. This is due to the low limits and that the micro companies tend to have relatively low credits. Most people start their businesses on a small scale and expand from there. Many micro companies have chosen not to exploit the possibility of abolishing the auditing. There is no full substitute for the audit as the auditor's legislated independency as well as their reputation for quality, are important factors when the companies are to be reviewed for possible credits. However, there are some advantages to reports from authorized accounting consultants as the audit report only confirms accounts that could be half a year old. Further research: The study is done during an early stage of optional audit. It would be interesting to redo the study it in a later event as it would reveal if more companies have chosen to continue their operations without an auditor. Furthermore, it would be interesting to research how the creditors would react to a possible future raise of the limits and if they then would be forced to change their routines regarding credit reviews. / Kandidatuppsats i företagsekonomi med inriktning redovisning och revision vårterminen 2011, Mälardalens högskola. Författare : Jim Hansson, Filip Sahl och Pererik Sewerin. Handledare : Lennart Bogg. Nyckelord : Slopad revisionsplikt, revisionens avskaffande, revisor, revision. Titel : Revisionens betydelse vid kreditprövning – påverkan ur kreditgivares perspektiv. Problembakgrund: Från och med den 1 november 2010 blev det frivilligt med revision för mikrobolag. Detta leder till att ca 70 % av alla aktiebolag kommer att ha möjligheten att välja om de vill ha kvar sin revisor eller inte. Kreditgivarna påverkas av detta då de riskerar att få in ett sämre underlag för att göra en bra kreditbedömning. Kreditgivarna har möjligheten att kräva ett reviderat bokslut av sina kunder samtidigt som auktoriserade redovisningskonsulter ser en möjlighet att bli ett alternativ till revisionen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kreditinstituten hittills har hanterat slopandet av revisionsplikten vid kreditsammanhang samt att se om det finns alternativa granskningsformer för företagen. Problemformulering:  Underlättar revisionen för kreditgivare vid en kreditgivningsprocess?  Finns det någon form av redovisning som kan ersätta revisionen? Metod: Studien har skett kvalitativt genom sex intervjuer, fem stycken kreditgivare och en med SRF. Därefter har det empiriska materialet analyserats utifrån teori och referensramen. Resultat och slutsatser: Kreditgivarna har inte ändrat på sina rutiner nämnvärt, då gränserna är relativt lågt satta är de företag som omfattas av lagförändringen oftast inte kredittunga. De flesta företagare börjar sin verksamhet i liten skala och växer därifrån. Dessutom är det flera företag som väljer att ha kvar sin revisor trots valmöjligheten. Det finns inget som kan ersätta revisionen fullt ut, då revisorns erfarenhet och reglerade oberoende är viktiga faktorer vid säkrandet av en redovisnings tillförlitlighet. Auktoriserade redovisningskonsulter kan dock i viss mån ersätta revisionen, eftersom deras kompetenskrav ger en tillförlitlighet i det redovisade materialet. Förslag till fortsatt forskning: Studien är gjord under ett tidigt skede efter det blev möjligt att frivilligt välja revision. Det vore därför intressant att göra om den vid en senare tidpunkt och se om fler företag valt bort revisionen. Dessutom vore det intressant att undersöka om bankerna ändrar sina rutiner vid en eventuell höjning av gränsvärdena.

No description available.

<p>Revisorn har till uppgift att granska företags räkenskaper och revisionsberättelsen kan ses som en kvalitetsstämpel på att räkenskaperna är upprättade enligt gällande regler. Vissa har dock ifrågasatt revisionsberättelsens innehåll och vad den bidrar med. Mycket forskning har bedrivits för att utveckla modeller som på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga konkurser. De allra flesta bygger på finansiella data i form av olika nyckeltal. Det finns även forskning som förutom finansiella nyckeltal också inkluderat revisionsberättelsen i olika statistiska modeller för att utreda hur väl den kan användas i en konkursförutsägelse. Eftersom det är få studier gjorda i Sverige om sambandet mellan den orena revisionsberättelsen tillsammans med nyckeltal för att kunna prognostisera en konkurs blir detta av extra intresse att undersöka.</p><p>Frågan vi ställer oss är: Kan revisionsberättelsen användas för att prognostisera konkurser?</p><p>Huvudsyftet med vår studie är att undersöka vilket informationsvärde revisionsberättelsen tillsammans med nyckeltal har för att prognostisera konkurser. Utöver detta huvudsyfte har vi även som delsyfte att undersöka vilken anmärkning i den orena revisionsberättelsen som tillför mest i en konkursförutsägelse.</p><p>Vi har använt oss av ett deduktivt angreppssätt där utgångspunkten har varit vår teoretiska referensram innehållande tidigare forskning kring konkursförutsägelser och revisionsberättelsen. Vår studie är kvantitativ, datamaterial från 50 konkursföretag och 200 friska företag har analyserats i olika statistiska modeller, framförallt i den logistiska regressionsanalysen.</p><p>Slutsatserna av vår studie är att revisionsberättelsen går att använda för att prognostisera konkurser. I den logistiska regressionsanalysen är den signifikant tillsammans med nyckeltalen kassalikviditet och räntabilitet på totalt kapital. Det är tydligt att revisionsberättelsen har ett informationsvärde i en konkursförutsägelse, den bidrar med ytterligare information för att kunna prognostisera konkurser. Anmärkningarna om skatter och avgifter samt om att aktiekapitalet är förbrukat till hälften är statistiskt signifikanta i den logistiska regressionsanalysen. Det innebär att av de anmärkningar som vi undersökt, är dessa två anmärkningarna bäst på att förklara en stundande konkurs.</p> / <p>The auditors function is to review company accounts, and the auditors report can be seen as a quality assurance for that the accounts are established according to current legislation. Some have questioned the audit report’s content and what it contributes with. A lot of research has been made to develop models that in a reliable way can predict corporate bankruptcy. Most of the models are based on financial data and financial ratios. There is also research that besides financial ratios has included the auditors report in statistical models to see if it can be used in bankruptcy prediction models. Since there has been very little research done on the connection between bankruptcy and the auditors report in Sweden it is very interesting to study.</p><p>The question that we ask is: Can the auditor’s report be used to predict bankruptcy?</p><p>The main purpose of our study is to investigate what information value the audit report together with financial ratios has when it comes to predicting bankruptcy. In excess of this main purpose we also want to study which type of audit report that best can predict bankruptcy.</p><p>We have used a deductive approach where the starting-point has been our theoretical reference frame containing previous research in bankruptcy prediction and the audit report. Our study is quantitative and data from 50 bankrupt companies and 200 healthy companies has been analyzed in different statistical models, especially in the logistic regression.</p><p>The results of this study show that the auditor report can be used to predict bankruptcy. In the logistic regression the audit report is significant together with the ratios cash ratio and profitability of the total capital. It is obvious that the audit report has an information value in a bankruptcy prediction model, it contributes with excessive information to a bankruptcy prediction model. Auditor reports containing remarks about tax payments and remarks on liquidation are significant in the logistic regression analysis. It means that, of the different remarks in the audit report that we have studied, these two remarks best explain if a company is facing bankruptcy or not.</p>

Revisorn har till uppgift att granska företags räkenskaper och revisionsberättelsen kan ses som en kvalitetsstämpel på att räkenskaperna är upprättade enligt gällande regler. Vissa har dock ifrågasatt revisionsberättelsens innehåll och vad den bidrar med. Mycket forskning har bedrivits för att utveckla modeller som på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga konkurser. De allra flesta bygger på finansiella data i form av olika nyckeltal. Det finns även forskning som förutom finansiella nyckeltal också inkluderat revisionsberättelsen i olika statistiska modeller för att utreda hur väl den kan användas i en konkursförutsägelse. Eftersom det är få studier gjorda i Sverige om sambandet mellan den orena revisionsberättelsen tillsammans med nyckeltal för att kunna prognostisera en konkurs blir detta av extra intresse att undersöka. Frågan vi ställer oss är: Kan revisionsberättelsen användas för att prognostisera konkurser? Huvudsyftet med vår studie är att undersöka vilket informationsvärde revisionsberättelsen tillsammans med nyckeltal har för att prognostisera konkurser. Utöver detta huvudsyfte har vi även som delsyfte att undersöka vilken anmärkning i den orena revisionsberättelsen som tillför mest i en konkursförutsägelse. Vi har använt oss av ett deduktivt angreppssätt där utgångspunkten har varit vår teoretiska referensram innehållande tidigare forskning kring konkursförutsägelser och revisionsberättelsen. Vår studie är kvantitativ, datamaterial från 50 konkursföretag och 200 friska företag har analyserats i olika statistiska modeller, framförallt i den logistiska regressionsanalysen. Slutsatserna av vår studie är att revisionsberättelsen går att använda för att prognostisera konkurser. I den logistiska regressionsanalysen är den signifikant tillsammans med nyckeltalen kassalikviditet och räntabilitet på totalt kapital. Det är tydligt att revisionsberättelsen har ett informationsvärde i en konkursförutsägelse, den bidrar med ytterligare information för att kunna prognostisera konkurser. Anmärkningarna om skatter och avgifter samt om att aktiekapitalet är förbrukat till hälften är statistiskt signifikanta i den logistiska regressionsanalysen. Det innebär att av de anmärkningar som vi undersökt, är dessa två anmärkningarna bäst på att förklara en stundande konkurs. / The auditors function is to review company accounts, and the auditors report can be seen as a quality assurance for that the accounts are established according to current legislation. Some have questioned the audit report’s content and what it contributes with. A lot of research has been made to develop models that in a reliable way can predict corporate bankruptcy. Most of the models are based on financial data and financial ratios. There is also research that besides financial ratios has included the auditors report in statistical models to see if it can be used in bankruptcy prediction models. Since there has been very little research done on the connection between bankruptcy and the auditors report in Sweden it is very interesting to study. The question that we ask is: Can the auditor’s report be used to predict bankruptcy? The main purpose of our study is to investigate what information value the audit report together with financial ratios has when it comes to predicting bankruptcy. In excess of this main purpose we also want to study which type of audit report that best can predict bankruptcy. We have used a deductive approach where the starting-point has been our theoretical reference frame containing previous research in bankruptcy prediction and the audit report. Our study is quantitative and data from 50 bankrupt companies and 200 healthy companies has been analyzed in different statistical models, especially in the logistic regression. The results of this study show that the auditor report can be used to predict bankruptcy. In the logistic regression the audit report is significant together with the ratios cash ratio and profitability of the total capital. It is obvious that the audit report has an information value in a bankruptcy prediction model, it contributes with excessive information to a bankruptcy prediction model. Auditor reports containing remarks about tax payments and remarks on liquidation are significant in the logistic regression analysis. It means that, of the different remarks in the audit report that we have studied, these two remarks best explain if a company is facing bankruptcy or not.

Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av revisionsberättelsen och revisionen i allmänhet samt att utreda vilka konsekvenser avskaffandet av revisionsplikten har haft på små aktiebolag, små och stora revisionsbyråer, banker, Skatteverket, Företagarna och Svenskt Näringsliv. Studien har skrivits utifrån en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen belyser olika perspektiv av det undersökta fenomenet och bidrar till djupare helhetsförståelse inom området efter avskaffandet av revisionsplikten. Studiens resultat visar att revisionsberättelsen bidrar med ett mervärde för företagen och dess intressenter men samtidigt att den, som den är utformad nu, inte passar för små aktiebolag eftersom den främst är skriven för större och noterade företag. Revisionsbyråerna är en av de intressenterna som har påverkats mest av reformen. Först och främst har införandet av reformen bidragit med att samtliga revisionsbyråer i studien har förlorat ett antal kunder. För det andra, kommer reformen att bli en pedagogisk utmaning för revisorer att faktiskt ställa om och tydliggöra nyttan med revision. Inga andra intressenter har påverkats i lika stor omfattning. Små aktiebolag är de självklara vinnarna av reformen, då dem har fått mer frihet och bättre förutsättningar att utveckla och driva sin verksamhet. En klar majoritet av respondenterna tycker att de allra minsta aktiebolagen, dvs. bolag med enkel företagsstruktur där ägaren och företagsledningen är samma person kan klara sig långt med en duktig redovisningsbyrå. Det lyfts även fram att det första steget, dvs. upprättanden av finansiella rapporten egentligen är viktigare än den externa granskningen när det gäller små aktiebolag.

Revisionsbranschen har ifrågasatts efter flera skandaler där revisorer fått tagit en del av skulden. I ett försök att höja revisionens kvalitet, värde och relevans har Europeiska Kommissionen och IAASB bland annat infört en ny revisionsberättelse. Syftet med den nya revisionsberättelsen är att ge mer informativt värde till bolagets intressenter. En viktig del i detta är kommunikationen av Särskilt Betydelsefulla Områden, vilket är områden som enligt revisorns professionella bedömning är betydande för revisionen av det specifika företaget. Dessa områden ska vara företagsspecifika och handla om de mest relevanta riskerna för väsentliga felaktigheter. I Sverige rapporterades de första SBO i revisionsberättelser för räkenskapsår som avslutades 31 december 2016. Denna nya företeelse utgör ett outforskad område, som endast två pågående studier i en internationell miljö tidigare bidragit till. Syftet med vår studie är att kartlägga rapporteringen av SBO samt förklara vad som påverkar densamma. Hur revisorn tillämpar det nya verktyget och hur bakomliggande faktorer påverkar rapporteringen av SBO är inte allmänt känt. Eftersom rapporteringen ska vara företagsspecifik och belysa de mest relevanta riskerna för företaget och revisionen, menar vi att företagets egenskaper, branschtillhörighet och revisionsbyråer är av betydelse. Vi undersöker hur dessa faktorer påverkar Antal SBO, Antal SBO på Kontooch Bolagsnivå samt förekomsten av specifika typer av SBO. Följande problemfrågeställningar formuleras därmed: • Hur har rapporteringen av "Särskilt betydelsefulla områden" sett ut för svenska börsnoterade företag? • Hur påverkar företagsegenskaper, bransch och revisionsbyrå rapporteringen av antalet "Särskilt betydelsefulla områden"? • Hur påverkar företagsegenskaper, bransch och revisionsbyrå rapporteringen av de mest förekommande typerna av "Särskilt betydelsefulla områden"? För att undersöka detta går vi i en kvantitativ arkivstudie igenom vilka SBO som rapporterats under 2016 i 249 revisionsberättelser tillhörande bolag på Stockholmsbörsen Small-, Mid- och Large Cap. Vi presenterar deskriptiv statistik och tester där sex hypoteser prövas genom multipel- och logistisk regressionsanalys. Den deskriptiva statistiken visar främst att svenska revisorer rapporterar i genomsnitt färre SBO än i den jämförande studiemiljön. Utifrån testerna visar vi att rapporteringen av SBO överlag påverkas av vissa företagsegenskaper, branscher och revisionsbyråer. De främsta resultaten visar att företagets storlek och skuldsättning har betydelse för Antal SBO. Vi fastställer skillnader mellan revisionsbyråer där Deloitte rapporterar flest antal SBO. Vilka SBO-typer som rapporteras beror främst på revisionsbyrå och branschtillhörighet. Att det finns skillnader mellan revisionsbyråer indikerar att vilka områden revisionsbyråerna finner betydande inte generellt sett är samma. Av våra resultat att döma finns det tendenser till att de svenska revisorerna rapporterar SBO enligt avsikten av införandet, nämligen företagsspecifikt.

Den kritik som medföljde finanskrisen 2008 och tidigare branschskandaler inom revisionsyrket har gjort att kraven på revisorer höjts, där bland annat IAASB och Europeiska Kommissionen krävt mer detaljerade revisionsberättelser från revisorerna. För kalenderåret 2016 kommer samtliga bolag att få en ny revisionsberättelse som är strukturerad med ett nytt innehåll sett till dess deskriptiva delar. För börsbolag kommer det ytterligare direktiv som innebär att de måste rapportera om ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ som regleras av ISA 701. Detta är specifikt för respektive bolag och varje enskild revisor skall anpassa detta efter bolaget i fråga. Studien tar sitt ursprung under våren 2017 där svenska revisorer för första gången arbetar enligt de nya regelverken. Det empiriska gapet kan kortfattat förklaras som att det föreligger i hur svenska revisorer tillämpar ‘Särskilt Betydelsefulla Områden’ och andra regler avseende den nya revisionsberättelsen. Det huvudsakliga syftet med studien är att förstå hur revisorn väljer ‘Särskilt Betydelsefulla Områden’ för ett bolags mening. Det innebär att förstå processen och tillvägagångssättet en revisor går igenom för att välja specifika områden för respektive bolag. För att förstå hur revisorn identifierar och väljer vilka områden som är särskilt betydelsefulla har studien som syfte att förstå vilka kontexter som påverkar revisorns identifiering och beslutsfattande avseende ‘Särskilt Betydelsefulla Områden’. Vidare är det att förstå hur man förberett sig inför de nya regelverken för att få helhetsbilden av det hela. Den huvudsakliga frågeställningen som studien skall besvara lyder: • “Hur ser processen för svenska revisorer ut när det kommer till identifiering och beslutsfattande avseende ‘Särskilt Betydelsefulla Områden’?” De slutsatser studien återger kan kort förklaras med att revisionsprocessens struktur inte är förändrad i och med införandet av den nya revisionsberättelsen och ’Särskilt Betydelsefulla Områden’. Identifiering av riskområden sker i planeringsstadiet där revisorn med hjälp av sin professionella bedömning avgör vilka områden som behöver särskild granskning. Arbetet med ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ är en successiv process som pågår under hela revisionen där riskområden kan tillkomma eller försvinna under tidens gång. Det avslutande arbetet med ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ görs efter bokslutsgranskning där revisorn kan göra den sammanställda slutsatsen av revisionen. Det produktiva arbetet sker i avrapporteringsstadiet där revisorn framställer revisionsberättelsen och formulerar text för respektive område. Det är framförallt områden med bedömningar, komplexitet eller udda transaktioner som tenderar att bli särskilt betydelsefulla och där det finns risk för en väsentlig påverkan på ett bolags finansiella rapportering. Vi konstaterar att arbetet med ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ är ingenting nytt för revisorn i avseende till att identifiera risker och utföra granskningsåtgärder på dessa. Det tillförande arbetet handlar mer om att kommunicera och dokumentera dessa områden på ett mer konkret sätt än tidigare. Revisorerna är eniga i att den nya revisionsberättelsen har ett ökat mervärde för användarna, och att det framförallt är ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ som ger det ökade mervärdet. Vidare är de eniga i att revisionsberättelsen idag är originell för respektive bolag och att processen för ’Särskilt Betydelsefulla Områden’ utförs för respektive bolag.

Revisionsberättelsen och dess roll att förmedla trovärdig och väsentlig information har länge varit uppe för diskussion. Kritiker menar att revisionsberättelsen har utvecklats till en alltför standardiserad rapport där det råder brist på transparens i revisionen samt att kommunikationen med intressenter är bristfällig. Detta resulterade i att IAASB, parallellt med EU, utvecklade den nya utökade revisionsberättelsen i syfte att höja dess kommunikativa värde, relevans och kvalitet. De nya direktiven trädde i kraft den 15:e december 2016 i form av sex reviderade och en helt ny standard. Den mest signifikanta förändringen är den nya standarden ISA 701 som handlar om Särskilt Betydelsefull Områden (SBO). SBO omfattar de områden som i revisorns professionella bedömning är av särskilt betydande karaktär för det reviderade företaget. Dessa områden ska vidare vara specifika för varje enskilt företag och även behandla vad som har varit mest problematiskt i revisionen. Den ytterligare informationen ska ge användarna mer insyn i revisionsprocessen och öka förståelsen för de områden som krävt betydande bedömningar.  Denna studie syftar därmed att ge en bild av hur den nya standarden gällande SBO fungerar i praktiken, vilken utformning de SBO som rapporterats har och om införandet av SBO har förändrat revisionsberättelsen sett till räkenskapsåren 2015 och 2017. För att få en bredare bild kompletteras detta med att undersöka och jämföra om revisionskvaliteten förändrats i och med den utökade revisionsberättelsen.  Med utgångspunkt i teorierna om informationsgapet och förväntningsgapet samt agentteorin undersöktes studiens syfte genom en kvantitativ innehållsanalys, där revisionsberättelser från svenska börsnoterade bolag kodats och analyserats efter framtagna kategorier. Denna information har sammanställts som deskriptiv statistik för att konkret se förändringarna mellan åren sett till bland annat längd, antal SBO och utvalda nyckelord. För att mäta revisionskvaliteten prövades istället en huvud- och tre delhypoteser genom en multipel regressionsanalys. Den data som användes som grund för både innehållsanalysen och hypotesprövningen kommer från databasen Orbis Europe och är ett register på 394 svenska börsnoterade företag.  Resultatet visar att det skett märkbara förändringar från ett år innan till ett år efter implementeringen av den utökade revisionsberättelsen. Detta i form av en längre rapport, där olika typer av SBO rapporteras i majoriteten av företagen, och där rapporten frångått sin standardiserade mall genom en större spridning på valda nyckelord. Resultatet finner däremot inte stöd för att det finns en negativ, signifikant effekt mellan den utökade revisionsberättelsen och revisionskvalitet som följd av lägre oväntade periodiseringar. Det finns dock ett stöd för att rapporteringen av SBO har en negativ, signifikant effekt på oväntade periodiseringar vilket således betyder en högre revisionskvalitet.

Background: The audit report has for a long time been the subject of discussion with basis in the financial scandals that resulted in reduced confidence in the audit. Earlier changes have taken place over the years without standard setters succeeding in satisfying users' need for information. This has resulted in a decision from the International Auditing and Assurance Standards Board to implement changes which include more entity-specific information. These changes are intended to make it easier for users, but since standard setters have previously overridden users' needs, it is appropriate to question whether the changes this time will have a significant impact on users’ decision making. Furthermore, research about the changes has been contradictory if they are of significance to users. The users this study is focused on is creditors. Purpose: The purpose of the study is to understand how the changes in the current audit report are perceived by the users and the underlying factors to these perceptions. Method: For the empirical basis, a qualitative approach has been used in which semi-structured interviews have been conducted with 10 respondents from the corporate sector at bank. The respondents are business advisors, credit analysts, managers and customer managers. Conclusion: The study’s result show that the changes in their entirety have not affected respondents’ decision making to a great extent. Although the entity-specific information has been shown to facilitate the users needs and reduced the information gap, the changes in general have had a slight practical impact. It is explained by the fact that most respondents do not work with listed companies and therefore are not affected by key audit matters. These respondents wish a similar section for the companies they are responsible for. Regarding remaining changes, more standardized text has been added, which means there is still information the users lack. Information the users lack is mainly entity-specific information regarding these changes, as well as specific information about the audit. It is therefore necessary to refrain from standardized language also in the other sections of the audit report. The standard setters are moving in the right direction in providing users with entity-specific information but have not effectively managed to reduce the information gap so far. The study also shows that the changes have not had any significant impact on the respondents’ confidence in the audit.

SAMMANFATTNING   Under en pågående lågkonjunktur och i en värld med ett antal företagsskandaler färskt i minnet, väcks intresset för hur revisorerna bemästrar sin uppgift som bedömare av företags fortlevnad. Tidigare studier om revisorers träffsäkerhet vid bedömning av going concern visar att träffsäkerheten i Sverige är låg, jämfört med studier ifrån andra länder. Vårt resultat ger ytterligare belägg för en låg träffsäkerhet i Sverige. För att besvara vårt syfte har vår studie föregåtts av både ett kvantitativt och ett kvalitativt angreppssätt, då vi dels har genomfört en datainsamling och en informantintervju. Materialet som vi har utgått ifrån är 2075 respektive 1528 undersökningsenheter, där alla enheter är aktiebolag som gått i konkurs under perioden1 januari - 30 juni 2010. En del av vår undersökning var att kartlägga om det finns någon skillnad i träffsäkerheten vid bedömning av going concern när revisorerna är medvetna om en pågående lågkonjunktur. Jämför vi vårt resultat med resultatet från en liknande studie utförd 2009, när lågkonjunkturen var i sin linda, finner vi en skillnad mellan studierna. Träffsäkerheten är högre i vår studie, 18,3 %, än i den tidigare studien, 12,2 %. En ytterligare del i vår undersökning var att kartlägga möjliga förklaringar till den låga träffsäkerheten vid bedömningen av going concern. Studien indikerar att kompetens, oberoende, rädsla för skadestånd och redovisningens uppbyggnad kan påverka revisorernas träffsäkerhet vid bedömning av going concern i mer eller mindre utsträckning. Vidare kan redovisningens uppbyggnad ses som en anledning till den låga träffsäkerheten vid revisorers bedömningar av going concern. / SUMMARY     During a recession and in a world with a number of major corporate scandals in fresh memory, the interest in how auditors have mastered their role as assessor of corporate survival is raised. Previous studies on auditors' accuracy in assessing the going concern shows that the accuracy of it in Sweden is low compared to studies made in other countries. Our result gives further evidence of a low success rate in Sweden. To answer our purpose, our study has been preceded by both a quantitative and a qualitative approach as we have implemented a data collection as well as an informant. The material we have used to obtain our results is 2075 and 1528 investigation units, where all units are Limited Companies that have gone bankrupt during the period January 1:st to  June 30:th 2010. A part of our study was to investigate if there were any differences in the accuracy in the assessment of going concern when the auditors were aware of a pending recession. Comparing our results in this study with a similar study conducted in 2009, when the recession was in its infancy, we find a difference between the studies. Accuracy is higher in our study, 18.3%, than in the earlier study, 12.2%. A further aspect of our study was to identify possible explanations to why there is such a low accuracy in the assessment of going concern. The study indicates that competence, independence, fear of damages and accounts structure could affect auditors' accuracy in assessing going concern in a greater or lesser extent. Furthermore, the accounts structure is seen as a reason for the low accuracy of auditors' assessment of going concern