Bakgrund: Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett från externt perspektiv, är av finansiell karaktär och är det som företag ger ut i balansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Under senare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förändrats och utvecklas till en betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som är av icke finansiell karaktär har kommit att bli mer och mer intressant. Likaså beskrivningar och förklaringar av både finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydande utifrån verksamhetens affärsmässiga sammanhang. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vilken information i ÅRV som har störst potential att öka aktieägarnas förståelse för företaget och dess verksamhet. Information som kan behövas för att underlätta i beslutssituationer angående köpa, sälja eller behålla aktier. Metod: För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativ metod med en aduktiv ansats. Vi har genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer samlat in material till empiri från sammanlagt sex personer, som vi sedan tillsammans med referensram analyserat för att uppfylla syftet. Slutsats: Vi har kommit fram till att företag bör tänka efter och med fördel skära ner den information de publicerar i sina ÅRV. Detta skulle hjälpa aktieägare att tydligare kunna se den väsentliga informationen. Kanske skulle de kunna publicera en lite mindre mini-ÅRV för de som endast är intresserad av det mest väsentliga.

Denna studie behandlar konkursprediktion bland svenska K3-företag där vi bearbetar två avsnitt i företagens årsredovisning, förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen. Det grundläggande syftet med denna uppsats att undersöka huruvida ovanstående delar kan användas för att förutspå konkurser. Studien är relevant eftersom tidigare forskning sällan har undersökt förvaltningsberättelsens samt revisionsberättelsens användbarhet för att förutspå en konkurs och speciellt i en svensk kontext. Studien omfattar 101 stycken K3-företag som gick i konkurs under bokslutsåren 2007- 2014. Utöver detta inkluderar studien 202 K3-företag som inte hade gått i konkurs vilket medför att det totala urvalet omfattar 303 observationer. Dessa verksamma företag har blivit matchade med förhållandet 2:1 mot konkursföretagen utifrån bransch, storlek och finansiell situation. Detta urval möjliggör en undersökning av studiens problematik i de situationer där finansiella mått och liknande faktorer inte inverkar på sannolikheten för konkurs. Den teoretiska metoden omfattar en kvantitativ forskning där hypoteser deduceras från relevant teori för att slutligen testas i en logistisk regression. Metodologin angående revisionsberättelsen är baserad på vetenskapliga artiklar, där revisorers anmärkning om fortsatt drift har använts i en hög utsträckning tidigare. Gällande förvaltningsberättelsen är den tämligen outforskad i jämförelse med revisionsberättelsen och studien undersöker om företagets grad av optimism angående framtida utveckling kan användas vid en konkursprediktion. Studiens huvudsakliga resultat är att både revisions- och förvaltningsberättelsen kan användas i situationer där företagen har jämförbara ekonomiska förhållanden och är således svåra att urskilja ifall de kommer att gå i konkurs eller inte. I de observationer då revisorn anmärkte tvivel om fortsatt drift gick 25 av 29 företag i konkurs. Utifrån denna studie går det dock inte med säkerhet säga att revisionskvalitén skiljer sig mellan olika byråer. Däremot finns tendenser att revisorer från de fyra största revisionsbyråerna medför mer kvalitet i rapporteringen om fortsatt drift. Det går att konstatera att företagets grad av optimism i förvaltningsberättelsen innehåller användbar information för att förutspå konkurser. Dessa är i överlag svagare än revisionsberättelsens samband men indikerar samtidigt att företag som upplyser om negativa framtidsutsikter oftare går i konkurs. Genom detta, samt vad revisionsberättelsen förtäljer är de möjligt för en användare av företags årsredovisningar att inkludera detta resultat vid konkursprediktion.

The environmental work of companies has become an incredibly important factor in achieving reduced levels of environmental pollution. For companies the work on environmental issues began in the 1980s. During this time companies also began to show interest for the personnel, an interest that was shown in the form of attempts to disclose personnel information in economics. Earlier this information was separated from the financial information, despite the fact that the revenues are created by the employees. The purpose of this paper is to examine how well companies with a notification or a permit today account for environmental- and personnel information in their director’s report. Issues that this paper will address are what laws that exists concerning the topic, why it is important to account for environmental- and personnel in formation, how well the laws are followed, and if any difference can be distinguished depending on the size of the company. By creating a quantitative study of all annual reports on the Stockholm Stock Exchange Mid- and Large Cap the selection problems was escaped. The annual reports have been found on the companies boards have helped as a control function to investigate if the companies were engaged in any notification- or permit activity. The study has had a few criteria depending on what has been considered relevant, given the rules and recommendations contained in the environmental- and personnel accounting. The conclusion declared that the laws on environmental- and personnel information are relatively diffuse. For more tangible information companies need to look in the Accounting Standards Board's recommendations and proposition 2004/05:68 about personnel information. Environmental- and personnel information is important particularly in the view of stakeholders' interests and requirements. Environmental information has improved slightly in comparison with previous studies and the personnel information has improved considerably.This is explained by the fact that a legal requirement on the personnel information has become final and that different and relatively larger firms have been investigated. Companies registered on Large Cap has significantly better performance than Mid Cap in terms of both environmental- and personnel information.

<p>The environmental work of companies has become an incredibly important factor in achieving reduced levels of environmental pollution. For companies the work on environmental issues began in the 1980s. During this time companies also began to show interest for the personnel, an interest that was shown in the form of attempts to disclose personnel information in economics. Earlier this information was separated from the financial information, despite the fact that the revenues are created by the employees.</p><p>The purpose of this paper is to examine how well companies with a notification or a permit today account for environmental- and personnel information in their director’s report. Issues that this paper will address are what laws that exists concerning the topic, why it is important to account for environmental- and personnel in formation, how well the laws are followed, and if any difference can be distinguished depending on the size of the company.</p><p>By creating a quantitative study of all annual reports on the Stockholm Stock Exchange Mid- and Large Cap the selection problems was escaped. The annual reports have been found on the companies boards have helped as a control function to investigate if the companies were engaged in any notification- or permit activity. The study has had a few criteria depending on what has been considered relevant, given the rules and recommendations contained in the environmental- and personnel accounting.</p><p>The conclusion declared that the laws on environmental- and personnel information are relatively diffuse. For more tangible information companies need to look in the Accounting Standards Board's recommendations and proposition 2004/05:68 about personnel information. Environmental- and personnel information is important particularly in the view of stakeholders' interests and requirements. Environmental information has improved slightly in comparison with previous studies and the personnel information has improved considerably.This is explained by the fact that a legal requirement on the personnel information has become final and that different and relatively larger firms have been investigated. Companies registered on Large Cap has significantly better performance than Mid Cap in terms of both environmental- and personnel information.</p>

<p>I hela samhället har intresset för miljöinformation ökat. I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska bolag som bedriver tillstånds- och eller anmälningsplikt redovisa detta. Dessutom ska större bolag även redovisa upplysningar av icke finansiell karaktär som kan påverka företagets resultat, ställning, verksamhet eller framtida utveckling och däri ingår miljöfrågor.</p><p>Bokföringsnämnden har i ett uttalande om miljöinformation i förvaltningsberättelsen uttalat sig om hur denna redovisning bör se ut. Syftet med uppsatsen är att utreda hur väl bolag på Stockholmsbörsens Mid Caplista redovisar miljö i sin förvaltningsberättelse samt hur väl de följer bokföringsnämndens uttalande enligt uppsatsförfattarnas bedömningar. Studien innebar en granskning av bolagen i urvalets förvaltningsberättelser.</p><p>Studien har visat att det är stora skillnader mellan hur utförligt bolagen redovisar miljö i förvaltningsberättelsen och att många bolag redovisar ingenting alls om miljön. Vidare visar studien att vad bolag väljer att redovisa ofta är självklara uttalanden och olika information från bolag till bolag gör att informationen är svår att jämföra. Endast tre bolag följer fullt ut bokföringsnämnden rekommendationer om redovisning av pliktverksamhet enligt uppsatsförfattarnas studie. Då intresset för miljöfrågor ökar kan bolag som inte tar dessa frågor på allvar leda till nackdelar för bolaget.</p>

<p>År 2007 gick 5 791 svenska företag i konkurs. Företagskonkurser kan få svåra ekonomiska konsekvenser för företagens intressentkrets. Utöver den uppenbara ekonomiska förlusten för företagsledningen och ägarna drabbas även andra intressenter såsom bolagets kreditgivare, leverantörer, kunder, staten och naturligtvis bolagets anställda. Följderna av en företagskonkurs kan dock mildras om företagets intressenter får en möjlighet att förbereda sig. Genom att förutse ett företags konkurs ges intressenterna en chans att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda sina intressen. Traditionellt sett har finansiella nyckeltal allena utgjort verktygen för att förutsäga konkurser. Vi utgår från finansiella nyckeltal i denna studie, men adderar även förvaltningsberättelsen som förklaringsvariabel.</p><p>Syftet med denna studie är att avgöra huruvida förvaltningsberättelsen kan bidra till de finansiella nyckeltalen när det gäller att förutse ett företags konkurs samt ta reda på huruvida det finns en motvilja att i förvaltningsberättelsen rapportera uppriktigt om en dyster framtid. För att utreda detta har vi valt att studera hur variablerna balansomslutning, soliditet, kassalikviditet, bruttovinstmarginal, räntabilitet på eget kapital samt förvaltningsberättelsens innehåll påverkar konkursrisken. Detta främst med hjälp av logistisk regression.</p><p>Resultaten visar att alla finansiella nyckeltal enskilt är signifikanta inom ett 95-procentigt konfidensintervall och förvaltningsberättelsen är enskilt signifikant inom ett 90-procentigt konfidensintervall. Enligt den logistiska regressionsmodellen, vilken testar alla variabler gemensamt, är balansomslutningen, soliditeten och bruttovinstmarginalen signifikanta mått för att förutsäga konkurser. Alla finansiella nyckeltal visar även negativa samband med konkursrisken, vilket innebär att ökade värden på dessa nyckeltal minskar konkurssannolikheten. De förvaltningsberättelser som inte bara nämner möjligheter utan även framtida risker är också signifikanta i sammanhanget. Sådana förvaltningsberättelser ökar konkursrisken fem gånger.</p><p>Genom att eliminera förvaltningsberättelsen ur den logistiska regressionen sjönk modellens totala förklaringsgrad, vilket indikerar att förvaltningsberättelsen bidrar till konkursförutsägelser. Bidraget kunde dock vara större om framtidsutsikterna uttrycktes på ett mer sanningsenligt sätt, detta mot bakgrund i att förvaltningsberättelser som inte bara behandlar möjligheter utan även risker och osäkerhetsfaktorer var signifikanta enligt den logistiska regressionsmodellen och ökade konkursrisken markant. Vi drar också slutsatsen att det verkar finnas en motvilja att rapportera sanningsenligt om framtiden när denna inte ser ljus ut.</p> / <p>In the year of 2007, 5 791 Swedish companies went bankrupt. A corporate failure may have severe economical consequences on its environment. Besides the obvious setback to the management and owners when the company goes bankrupt, creditors, suppliers, customers, the government and of course the company’s employees are all affected. The consequences of corporate failures may be mitigated however if the company’s stakeholders get an opportunity to prepare themselves. By predicting corporate failures, stakeholders get a chance to take necessary measures to protect their interests in the company. Traditionally financial ratios have been used exclusively as tools to predict corporate failures. In this study we use financial ratios as a starting-point but to those we also add the companies’ management reports as a variable to predict corporate failures.</p><p>The purpose of this paper is to examine to what extinct the companies’ management reports contribute to the financial ratios when it comes to predicting corporate failures and also investigate whether there is an aversion towards reporting truthfully in the management’s reports about a depressing future. In order to examine this we chose to study how variables such as balance sheet total, solidity, quick asset ratio, gross profit margin, and return on shareholders’ equity as well as the management’s report affect the probability of corporate bankruptcy. These relationships have been investigated mainly through the use of logical regression.</p><p>The results of this study show that all of the financial ratios on their own are significant when it comes to predicting corporate failures within a confidence interval of 95 percent, while the management’s report is significant within a confidence interval of 90 percent. The logical regression, which investigates the significance of the variables jointly, indicates that the balance sheet total, the solidity and the gross profit margin are significant tools to predict bankruptcy. All ratios included in the model show negative coefficients with the probability of bankruptcy, which means that superior values of those ratios reduce the risk of bankruptcy. Managements’ reports that not only process future opportunities but also discuss future risks are significant when it comes to predicting corporate failures. Those management’s reports increase the probability of corporate failures five times.</p><p>By eliminating management’s reports from our logical regression the model’s ability to classify firms as failure companies or surviving companies decreased. This indicates that the management’s report in fact do contribute to the bankruptcy predictability. However, the contribution could have been greater if corporate management would express their thoughts about the company’s future in a more truthful manner. This considering that management’s reports that discuss risks as well as possibilities are significant according to the logical regression model and considerably increased the risk of corporate failure. We also concluded that there seams to be an aversion towards reporting truthfully about an unfortunate future.</p>

I hela samhället har intresset för miljöinformation ökat. I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska bolag som bedriver tillstånds- och eller anmälningsplikt redovisa detta. Dessutom ska större bolag även redovisa upplysningar av icke finansiell karaktär som kan påverka företagets resultat, ställning, verksamhet eller framtida utveckling och däri ingår miljöfrågor. Bokföringsnämnden har i ett uttalande om miljöinformation i förvaltningsberättelsen uttalat sig om hur denna redovisning bör se ut. Syftet med uppsatsen är att utreda hur väl bolag på Stockholmsbörsens Mid Caplista redovisar miljö i sin förvaltningsberättelse samt hur väl de följer bokföringsnämndens uttalande enligt uppsatsförfattarnas bedömningar. Studien innebar en granskning av bolagen i urvalets förvaltningsberättelser. Studien har visat att det är stora skillnader mellan hur utförligt bolagen redovisar miljö i förvaltningsberättelsen och att många bolag redovisar ingenting alls om miljön. Vidare visar studien att vad bolag väljer att redovisa ofta är självklara uttalanden och olika information från bolag till bolag gör att informationen är svår att jämföra. Endast tre bolag följer fullt ut bokföringsnämnden rekommendationer om redovisning av pliktverksamhet enligt uppsatsförfattarnas studie. Då intresset för miljöfrågor ökar kan bolag som inte tar dessa frågor på allvar leda till nackdelar för bolaget.

År 2007 gick 5 791 svenska företag i konkurs. Företagskonkurser kan få svåra ekonomiska konsekvenser för företagens intressentkrets. Utöver den uppenbara ekonomiska förlusten för företagsledningen och ägarna drabbas även andra intressenter såsom bolagets kreditgivare, leverantörer, kunder, staten och naturligtvis bolagets anställda. Följderna av en företagskonkurs kan dock mildras om företagets intressenter får en möjlighet att förbereda sig. Genom att förutse ett företags konkurs ges intressenterna en chans att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda sina intressen. Traditionellt sett har finansiella nyckeltal allena utgjort verktygen för att förutsäga konkurser. Vi utgår från finansiella nyckeltal i denna studie, men adderar även förvaltningsberättelsen som förklaringsvariabel. Syftet med denna studie är att avgöra huruvida förvaltningsberättelsen kan bidra till de finansiella nyckeltalen när det gäller att förutse ett företags konkurs samt ta reda på huruvida det finns en motvilja att i förvaltningsberättelsen rapportera uppriktigt om en dyster framtid. För att utreda detta har vi valt att studera hur variablerna balansomslutning, soliditet, kassalikviditet, bruttovinstmarginal, räntabilitet på eget kapital samt förvaltningsberättelsens innehåll påverkar konkursrisken. Detta främst med hjälp av logistisk regression. Resultaten visar att alla finansiella nyckeltal enskilt är signifikanta inom ett 95-procentigt konfidensintervall och förvaltningsberättelsen är enskilt signifikant inom ett 90-procentigt konfidensintervall. Enligt den logistiska regressionsmodellen, vilken testar alla variabler gemensamt, är balansomslutningen, soliditeten och bruttovinstmarginalen signifikanta mått för att förutsäga konkurser. Alla finansiella nyckeltal visar även negativa samband med konkursrisken, vilket innebär att ökade värden på dessa nyckeltal minskar konkurssannolikheten. De förvaltningsberättelser som inte bara nämner möjligheter utan även framtida risker är också signifikanta i sammanhanget. Sådana förvaltningsberättelser ökar konkursrisken fem gånger. Genom att eliminera förvaltningsberättelsen ur den logistiska regressionen sjönk modellens totala förklaringsgrad, vilket indikerar att förvaltningsberättelsen bidrar till konkursförutsägelser. Bidraget kunde dock vara större om framtidsutsikterna uttrycktes på ett mer sanningsenligt sätt, detta mot bakgrund i att förvaltningsberättelser som inte bara behandlar möjligheter utan även risker och osäkerhetsfaktorer var signifikanta enligt den logistiska regressionsmodellen och ökade konkursrisken markant. Vi drar också slutsatsen att det verkar finnas en motvilja att rapportera sanningsenligt om framtiden när denna inte ser ljus ut. / In the year of 2007, 5 791 Swedish companies went bankrupt. A corporate failure may have severe economical consequences on its environment. Besides the obvious setback to the management and owners when the company goes bankrupt, creditors, suppliers, customers, the government and of course the company’s employees are all affected. The consequences of corporate failures may be mitigated however if the company’s stakeholders get an opportunity to prepare themselves. By predicting corporate failures, stakeholders get a chance to take necessary measures to protect their interests in the company. Traditionally financial ratios have been used exclusively as tools to predict corporate failures. In this study we use financial ratios as a starting-point but to those we also add the companies’ management reports as a variable to predict corporate failures. The purpose of this paper is to examine to what extinct the companies’ management reports contribute to the financial ratios when it comes to predicting corporate failures and also investigate whether there is an aversion towards reporting truthfully in the management’s reports about a depressing future. In order to examine this we chose to study how variables such as balance sheet total, solidity, quick asset ratio, gross profit margin, and return on shareholders’ equity as well as the management’s report affect the probability of corporate bankruptcy. These relationships have been investigated mainly through the use of logical regression. The results of this study show that all of the financial ratios on their own are significant when it comes to predicting corporate failures within a confidence interval of 95 percent, while the management’s report is significant within a confidence interval of 90 percent. The logical regression, which investigates the significance of the variables jointly, indicates that the balance sheet total, the solidity and the gross profit margin are significant tools to predict bankruptcy. All ratios included in the model show negative coefficients with the probability of bankruptcy, which means that superior values of those ratios reduce the risk of bankruptcy. Managements’ reports that not only process future opportunities but also discuss future risks are significant when it comes to predicting corporate failures. Those management’s reports increase the probability of corporate failures five times. By eliminating management’s reports from our logical regression the model’s ability to classify firms as failure companies or surviving companies decreased. This indicates that the management’s report in fact do contribute to the bankruptcy predictability. However, the contribution could have been greater if corporate management would express their thoughts about the company’s future in a more truthful manner. This considering that management’s reports that discuss risks as well as possibilities are significant according to the logical regression model and considerably increased the risk of corporate failure. We also concluded that there seams to be an aversion towards reporting truthfully about an unfortunate future.

<p>Bakgrund:</p><p>Miljön är ett av de hetaste ämnena i världen för tillfället och uppe på mången agenda. De flesta företagsledare, politiker samt konsumenter har insett att vi inte kan fortsätta leva på samma sätt som vi gör nu, men ändå fortsätter användandet av miljöförstörande ämnen. En av miljöredovisningens uppgifter är att sätta press på företagen att följa gällande miljölagstiftning samt uppmärksamma allmänheten om pro-blemet så att de därigenom har tillräcklig kunskap om företagen och deras verksamhet för att kunna göra genomtänkta val. För att utveckla företagens sociala ansvar och bidra till en högre medvetenhet inom fö-retaget och bland intressenter har även personalfrågor inkluderats som obligatorisk information som ska lämnas i förvaltningsberättelsen.</p><p>Syfte:</p><p>Att beskriva och förklara i vilken utsträckning som tillståndspliktiga bo-lag i Jönköpings län följer aktuell lagstiftning och normgivning avseen-de miljöinformation och personalfrågor i förvaltningsberättelsen.</p><p>Metod:</p><p>En kvantitativ studie genomfördes på 199 tillståndspliktiga företag i Jönköpings län. Företagens förvaltningsberättelser lästes igenom för att kontrollera hur pass väl information om miljö samt personal redovisa-des. Karaktärer hos företagen såsom storlek, val av revisionsbyrå och bransch testades för att söka samband och hitta orsaker till mängden information om miljö och personal som redovisades.</p><p>Slutsats:</p><p>Studien visar att miljöredovisningen bland tillståndspliktiga företag i Jönköpings län inte hade utvecklats nämnvärt mellan 2003 och 2005. Författarna finner också att personalinformationen i samma årsredo-visningar är mycket dåligt redovisade, intressentteorin och legitimitets-teorin till trots. Författarna anser att för att en lagstiftning ska vara ef-fektiv och lagarna ska följas måste det till en uppföljning på hur pass väl detta görs. Som det är idag så verkar det inte finnas någon effektiv kontroll av redovisningen av mjuka frågor. I fall revisorerna inte sätter press på företagen eller i fall ingen kontroll sker så hämmas utveckling. Ett sätt att motverka detta kan vara att utarbeta sanktioner mot de före-tag som inte uppfyller kraven, effektiva sådana saknas bevisligen idag.</p> / <p>Background:</p><p>The environment is one of the most discussed topics in the world to-day. Their is a widespread notion among corporate leaders, politicians and consumers that our way of living is unsustainable, but still we keep on exhausting the resources of the world at a steady pace. One of the main purposes of environmental disclosures in companies annual re-ports is to put pressure on the companies to comply with environ-mental regulations and to inform society in large about the effects that companies have on the environment. This is to provide the society with enough knowledge about companies and their activities to be able to make informed decisions. In order to evolve the social responsibility of Swedish companies, and at the same time add to the companies’ and society´s awareness, personnel information has been made compulsory to include in the report of the directors.</p><p>Purpose:</p><p>To describe and explain to which extent that companies with obligation to report according to the Swedish Environmental Code in the region of Jönköping complies with contemporary regulations and norms when it comes to environmental and personnel information in the director’s report.</p><p>Method: A quantitative study was conducted on 199 companies with obligation to report according to the Swedish Environmental Code in the region of Jönköping. The director’s reports of the companies’ annual reports where examined to see how well information about environmental in-fluence and their personnel were accounted for. Company factors such as size, choice of accountancy firm and industry were brought into the study to search for connections and reasons to the amount of informa-tion about environmental and personnel included in the annual reports.</p><p>Conclusions:</p><p>The study shows that the environmental accounting in the director’s report among these companies had not evolved significally between 2003 and 2005. The study also find that information about personnel is poorly accounted for. The authors argues that in order for any legisla-tion of this sort to be effiecent, there has to be a close follow up on how well the legislation is followed. As it is today this does not seem to be the case when it comes to accounting for this kind of information. Stakeholders and accountants need to put pressure on the companies or sanctions need to be implemented in order to secure that more and better information is included in the annual reports.</p>

Bakgrund: Miljön är ett av de hetaste ämnena i världen för tillfället och uppe på mången agenda. De flesta företagsledare, politiker samt konsumenter har insett att vi inte kan fortsätta leva på samma sätt som vi gör nu, men ändå fortsätter användandet av miljöförstörande ämnen. En av miljöredovisningens uppgifter är att sätta press på företagen att följa gällande miljölagstiftning samt uppmärksamma allmänheten om pro-blemet så att de därigenom har tillräcklig kunskap om företagen och deras verksamhet för att kunna göra genomtänkta val. För att utveckla företagens sociala ansvar och bidra till en högre medvetenhet inom fö-retaget och bland intressenter har även personalfrågor inkluderats som obligatorisk information som ska lämnas i förvaltningsberättelsen. Syfte: Att beskriva och förklara i vilken utsträckning som tillståndspliktiga bo-lag i Jönköpings län följer aktuell lagstiftning och normgivning avseen-de miljöinformation och personalfrågor i förvaltningsberättelsen. Metod: En kvantitativ studie genomfördes på 199 tillståndspliktiga företag i Jönköpings län. Företagens förvaltningsberättelser lästes igenom för att kontrollera hur pass väl information om miljö samt personal redovisa-des. Karaktärer hos företagen såsom storlek, val av revisionsbyrå och bransch testades för att söka samband och hitta orsaker till mängden information om miljö och personal som redovisades. Slutsats: Studien visar att miljöredovisningen bland tillståndspliktiga företag i Jönköpings län inte hade utvecklats nämnvärt mellan 2003 och 2005. Författarna finner också att personalinformationen i samma årsredo-visningar är mycket dåligt redovisade, intressentteorin och legitimitets-teorin till trots. Författarna anser att för att en lagstiftning ska vara ef-fektiv och lagarna ska följas måste det till en uppföljning på hur pass väl detta görs. Som det är idag så verkar det inte finnas någon effektiv kontroll av redovisningen av mjuka frågor. I fall revisorerna inte sätter press på företagen eller i fall ingen kontroll sker så hämmas utveckling. Ett sätt att motverka detta kan vara att utarbeta sanktioner mot de före-tag som inte uppfyller kraven, effektiva sådana saknas bevisligen idag. / Background: The environment is one of the most discussed topics in the world to-day. Their is a widespread notion among corporate leaders, politicians and consumers that our way of living is unsustainable, but still we keep on exhausting the resources of the world at a steady pace. One of the main purposes of environmental disclosures in companies annual re-ports is to put pressure on the companies to comply with environ-mental regulations and to inform society in large about the effects that companies have on the environment. This is to provide the society with enough knowledge about companies and their activities to be able to make informed decisions. In order to evolve the social responsibility of Swedish companies, and at the same time add to the companies’ and society´s awareness, personnel information has been made compulsory to include in the report of the directors. Purpose: To describe and explain to which extent that companies with obligation to report according to the Swedish Environmental Code in the region of Jönköping complies with contemporary regulations and norms when it comes to environmental and personnel information in the director’s report. Method: A quantitative study was conducted on 199 companies with obligation to report according to the Swedish Environmental Code in the region of Jönköping. The director’s reports of the companies’ annual reports where examined to see how well information about environmental in-fluence and their personnel were accounted for. Company factors such as size, choice of accountancy firm and industry were brought into the study to search for connections and reasons to the amount of informa-tion about environmental and personnel included in the annual reports. Conclusions: The study shows that the environmental accounting in the director’s report among these companies had not evolved significally between 2003 and 2005. The study also find that information about personnel is poorly accounted for. The authors argues that in order for any legisla-tion of this sort to be effiecent, there has to be a close follow up on how well the legislation is followed. As it is today this does not seem to be the case when it comes to accounting for this kind of information. Stakeholders and accountants need to put pressure on the companies or sanctions need to be implemented in order to secure that more and better information is included in the annual reports.